Denna krönika innehåller personliga åsikter och är inte representativ för Styrsö Sockens Hembygdsförening.
Det talas mycket i media om demokrati och dess betydelse för vårt samhälle. Missbruk av begreppet kan vi se i t ex Ryssland, där valen är ett makabert skådespel och tryckfrihet en chimär. Att kalla detta för folkstyre är en grov skymf mot vad vi menar med demokrati. Här skriver vi om lokal demokrati i vårt område för att komma ihåg utvecklingen.
Sverige rankas ju högt när det gäller tryckfrihet och demokrati, men alla känner sig likväl inte delaktiga. Vid stundande EU-val är det väldigt många som inte skall rösta, för de känner inte att det tjänar något till. Man avstår från att informera sig från de källor som de facto finns.
Vi har tidigare skrivit om demokratins utveckling i Sverige och haft utställning på Öbergska om den demokratiska rörelsens mödosamma frammarsch i början av 1900-talet. Vi har också beskrivit Skärgårdens utveckling från byalag till dagens förhållanden, men en liten resumé är nog på sin plats.
Gemenskap kräver regler
För att främja samhörighet och motverka tvister beslöt man tidigt att ena sig om vissa regler, s k byordningar. Man utsåg byäldste för tid till annan att se efter att reglerna följdes. Det var ett ärofullt uppdrag som man enligt traditionen inte kunde neka att åta sig. Det handlade om t ex ved/torvtäkt och boskapens efterseende. Blev det fel fick man böta.
Redan här ser man att regler och tillsynsmän var nödvändiga för ett ordnat samhälle. Vi hade t o m lokala länsmän med befogenhet från kronan att hålla ordning. Idag har vi kommunfullmäktige och statspolisen, fast vi sällan ser till sådana personer på öarna.
Kommunindelning
1862 inrättades Styrsö gamla socken till Styrsö landskommun. Nu var det inte längre de kyrkliga befattningarna i sockenstämman som styrde, utan kommunalstämman. De hade under rikets lagar att ansvara för t ex skola, fattigvård, sundhet, socialt stöd, brandskydd och utskänkningstillstånd. Det senare var ett stort bekymmer för dem som försökte bedriva restauranger, då många kommunalmän var präglade av frikyrklighetens stränga krav på nykterhet. Man kan ana att vissa debatter förekom bland öborna när kommunalmän skulle väljas.
Ca 1900 ökade byråkratiseringen för öarna. Man hade av tradition skött vissa saker, som skola och fattigvård övis, men nu kom centrala stadgor för även landskommunerna. Det resulterade i att det infördes municip, dvs att man tillämpade samma stadgor som i tättbebyggda städer. Här uppstod tvistemål när det gällde beskattning, men inte mycket är noterat om detta i tillgänglig litteratur. Municipalreglerna upphörde i kommunen 1/1 1960.
Från Danbratts sockenbok saxar vi vilka som var valda till kommunalfullmäktige 1963-1966:
Fiskhandlare Albert Lorensson Asperö, Styrsö
Skeppare Roland Öberg Asperö, Styrsö
Fiskare Erik Johansson Donsö
Fiskare John Bror Karlsson Donsö
Handl. Kristen Kristensson Donsö, ordf.
Fiskare Olof Jonasson Donsö
Herr Olof A. Möller Donsö
Fiskare Bror Nils Carlsson Donsö
Fiskare Carl August Carlsson Donsö
Folkskollärare Henry Fhager Donsö
Fiskare Lennart Lorentsson Donsö
Fiskare Johannes Johansson Donsö
Maskinist Sven H. B. Svensson Styrsö
Skeppare Emanuel Johansson Styrsö
Skeppare Einar Pettersson Styrsö
F. skepparen Gustaf Samuelsson Styrsö
Vadbindare Paul Christensson Styrsö
Fiskare Sölve Carlund Styrsö
Motorskötare Artur Hermansson Styrsö
Herr Johan Eriksson Styrsö
Fiskare Karl Osvald Levin Vrångö
Fiskare Karl A. Johansson Vrångö
Fiskare Alf Andréasson Vrångö
Fiskare Mauritz Rolof Vrångö
Vi har en synnerligen intressant film från 1965 (29 minuter) som beskriver ett besök på öarna. Här uttalar sig kommunalmännen salomoniskt efter ett besök hos landshövdingen. Det var alltså han som var statens befallningshavare när det gällde att bedöma öbornas behov av hamnar och dess finansiering. Vad som också är värt att notera är att endräkten mellan de politiska partierna syntes vara betydligt större än idag. Liksom religiositeten!
Erik Goland intervjuar kommunalmän på Styrsö 1965
Centralisering
1974 övergick Styrsö kommun till Göteborgs kommun som en s k stadsdelsnämnd – SDN Södra skärgårdens stadsdelsnämnd. Syftet var att försöka bibehålla det demokratiska inflytandet och ge medborgarna möjlighet till dialog med politikerna i stadsdelsnämnderna, samt att ge god service och nå en ökad effektivitet. Tanken var att decentralisera beslut som främst var av lokal vikt till lokala politiker.
Visst var det bra att få riktigt vatten o avlopp jämte sophantering, samt en bro mellan de mest befolkade öarna. Men det ”demokratiska inflytandet” avtog över tiden och 2010 flyttade alla handläggare och politiker in till ett kontorskomplex i Västra Frölunda. Nu var vi ”Stadsdelsnämndsområdet Västra Göteborg” tillsammans med Askim, Högsbo, Frölunda och övriga Västra Göteborg. Sedan 2011 är vi ”primärområdet Distrikt Södra skärgården” i stadsområde Sydväst. Inte lätt att komma ihåg att vi är ett skärgårdsområde med helt andra behov än resten av alla ”distrikt”!
Skärgårdsutvecklare
Det kan möjligen antas att kommunen hade lite dåligt samvete för att vi lämnades i sticket med vår utveckling i Skärgården. Därför arbetade i perioden 2002 - 2007 Nils Eberil som ”skärgårdsutvecklare” i Södra skärgården. Projektet bekostades av EU:s Landsbygdsprogram och Södra skärgårdens stadsdelsnämnd. Ett beskrivande häfte över projektet finns att hämta här.
I samband med satsning på turismutveckling på öarna initierades – också med EU-pengar – en central informationssajt – Visit Sweden med verktyget Basetool – och i samband med det nya kommunalt anställda skärgårdsutvecklare i två omgångar. Öckerö kommun blandades in och vissa konflikter uppstod innan detta lades ned.
Vi kan inte undgå att nämna Conny Hallberg som i många år uppträdde som kommunens kontaktperson för Södra skärgården. Hans uppdrag var svårt eftersom Skärgårdens behov var långt större än de medel som han kunde hantera. Dessutom hade han ingen direkt på öarna som hade tydliga kopplingar till ösamfundet.
Nya försök till samverkan
Vi kände med en haltande Ö-dialog fortsatt svårigheter att kommunicera med kommunen. Omkring 2015 var det stora problem med bilparkering på Saltholmen, diskussioner att bygga en ny skoldel för 60 miljoner i stället för Kalvhagskolan och fokus på brister i offentliga toaletter. På Styrsö bildades då en samverkansgrupp – SiS – med deltagare från öns föreningar som skulle saminrikta sina försök till kommunikation med kommunen. Vissa kontaktvägar etablerades, vilket sedermera utvecklades till en ö-gemensam organisation – längre fram förening – SSIS, med deltagare från de flesta öarna.

SSIS granskade grundläggande kommunallagstiftning och påpekade brister i tillämpningarna när det gällde oss på öarna. Ger man t ex tillstånd till bostäder måste det finnas möjligheter att parkera, transporter och kollektivtrafik måste fungera på likartat sätt för alla som betalar sin kommunalskatt. Tjänstemän och politiker som uppvaktades av SSIS var besvärade när bristerna påtalades. Men tillsammans med opinionsbildning och förekomst i media åstadkom SSIS positiva resultat i parkeringsfrågan, besökstoaletter, kollektivtrafiken, översiktsplanen och fraktkostnaderna. Fokus sattes på befolkningsfrågan, där andelen äldre på öarna är oroande hög. Man satte Södra skärgården på kartan eftersom den av kommunen upprättade Ö-dialogen inte fungerade. Ö-dialogen har funnits i många år men dess inverkan på våra demokratiska möjligheter är begränsade, eftersom inga beslut kan fattas där. Intresset har gått i vågor från båda håll och kritik mot regelverket har framförts.
Majoritetens tyranni
Man tänker gärna att demokrati är något positivt. Alla får säga sitt och man får fritt välja ett alternativ. Kanske då ett parti går fram med att sänka skatten och i stället få inkomster från t ex att sälja rätten att etablera vindkraftverk i området. Det kan bli så att 51% inte bryr sig om avigsidorna med stora vindsnurror och röstar för detta. Men de 49% som värderar frihet från de stora snurrorna högre – kanske de som bor närmast – får likväl finna sig i majoritetens beslut.
Vi har ju representativ demokrati i Sverige och får de politiker vi röstat fram. Det blir inte alltid så bra. På Styrsö säger byggnadsreglerna att man inte får bygga över en viss siktlinje. Likväl har politikerna hoppat över denna regel när man tillåtit byggnaderna på Styrsöhöjd.
Här har Styrsöborna inte fått rösta om de vill ha dessa lådor uppe i himlen. Knappast troligt att någon enda Styrsöbo hade lagt sin röst på dessa missfoster.
Demokratin måste vinnas varje dag
Om 1900-talet var demokratins århundrade med pionjärer för rösträtt och medbestämmande, så verkar numera en återgång till envälde och diktatur äga rum på vissa platser. Att människor i t ex Ryssland, Iran och Kina finner sig i att inte kunna påverka sin egen livssituation är för mig en gåta. Men lika konstigt är det att folk röstar på Donald Trump, eller Viktor Orban. Kommunistpartiet i Kina har slukat Hong Kong och kanske Taiwan står på tur. I skrivande stund har en oligark manövrerat parlamentet i Georgien att russifiera lagstiftningen mot folkets uttryckliga vilja.
Journalisten Jan Scherman har nyligen (2024-06-02) gjort en tänkvärd dokumentärfilm om hoten mot demokratin. Den är 80 minuter lång och kan ses på TV4-Play. Rekommenderas för den intresserade!
Demokrati uppehålls genom att människor görs delaktiga i samtal och beslut. Olika uppfattningar skall möta varandra med goda argument i en fri civiliserad debatt utan religiösa hänsyn, i stället för våldsamma bataljer med svärd och vapen. För makthavare gäller att tillhandahålla neutrala och säkra forum där åsikter kan brytas mot varandra utan att hindra eller styra debatten. Det är sådan demokrati vi vill ha!
Peter Andersson 2024-05-14, 2024-06-25