Styrsö Sockens Hembygdsförening

Smörbaggen – ett museiföremål

Ulf Carlberg från Nacka är en trogen vän till vår Hembygdsförening. Han har hjälpt oss med bl a att digtalisera våra namnkartor som kan hittas under vårt uppslag om Geografi. Han är utbildad biolog och har ett starkt personligt intresse inte minst för de får som betar våra ängar om sommaren. På hembygdsdagen 2013 höll han föredrag för oss om dessa hans ”vänner”. I denna artikel behandlar han ett av våra museiföremål, nämligen vår unika smörform – smörbaggen.

Smörbaggen

Mitt 23:e styrsöbesök började lida mot sitt slut. Det hade varit fint, med mycket på fårtemat. Förutom de sedvanliga pratstunderna med Brännholmsvikens får hade jag även fått prata om dem på hembygdsdagen. Därför var det kanske inte så underligt att smörbaggen *) drog till sig min uppmärksamhet bland alla andra spännande föremål i hembygdsmuseets samlingar.

Smörbaggen i Styrsö sockens hembygdsmuseums samlingar. Mått i mm: längd 140, bredd 85, djup 28 + 28.

Smörformar var vanliga förr. De och andra dekorativa bruks- och konstföremål gjordes av kunnigt yrkesfolk och konstnärer. De sålde sedan sina alster på lokala marknader. Men bara ett fåtal finns räddade för eftervärlden i våra museers samlingar. Både Nordiska museet och Murbergets (Länsmuseet i Västernorrland) har ett större antal smörformar i sina samlingar (se källor nedan). Förmodligen är det slumpens skördar som avgjort vilka som överlevt.

Uppgifterna om ursprung och ålder saknas för merparten. Men med de fåtaliga uppgifter som finns kan man se att de härrör från tiden vid 1700-talets mitt till 1800-talets slut. Merparten har ”generell” ornering som motiv. Men fisken sticker ut som enskilt motiv – ungefär nio procent. En annan smörbagge dök upp i Göteborgs Historiska museums kulturhistoriska samling. Den uppges komma från Karlstadstrakten.

Fisken som motiv kan man lätt förstå. Dess fjäll är dekorativa i sig. Men fisket var en viktig näring i dubbel bemärkelse, dels som födoämne och dels som födokrok. Fåraveln hade kanske inte samma omfattning i landet som fisket. Även om de styrande makterna hade försökt att både öka och effektivisera den ända sedan Gustav Vasas dagar. Men likväl var får viktiga djur. De viktigaste produkterna de gav var kött, ull och päls. Att man just valde baggen kan bero på att en avelsbagge (springbagge) var ett mycket viktigt djur. Han levde vidare, lånades mellan olika gårdar, kanske i vissa fall såldes vidare.

Kanske den som en gång köpte smörbaggen på Styrsö, tyckte om får eller hade en egen fin avelsbagge. Styrsöskärgården är sedan gammalt ett fiskebondesamhälle. På 1870-talet dominerade boskapsskötseln öarnas jordbruk. I början av 1800-talet fanns 520 får, 205 kor och 45 hästar på socknens sex större öar. Man får nog anta att antalet får inkluderade alla lammen också. Skatten kunde betalas i form av smör.

Smörbaggarna från Styrsö och Karlstadstrakten – var de Västsvenska specialiteter måhända? Eller bara ett resultat av slumpens skördar?

Vid en första anblick tyckte jag nog att de två smörbaggarna såg tämligen likartade ut. Men när jag tittade närmare på dem uppvisade de faktiskt många spännande olikheter. Man kan inte låta bli att undra om de två yrkesmännen faktiskt avbildat två olika fårraser. Smörbaggen från Styrsö (med förvisso oklart ursprung) har lång tovig päls över hela kroppen, ingen synlig (eller kort) svans, detaljer i ansiktet. Den skulle kunna vara ett gammalt nordiskt inhemskt allmogefår, som numer är utdött. Dess utseende stämmer faktiskt väl överrens med rasen i Inlandshärad i Bohuslän på 1800-talet, med kort rumpa och grov stripig ull. Smörbaggen från Karlstadstrakten har bara grov päls på sidorna, men med en stor kraftig svans. Det skulle kunna vara ett importerat får av utländsk härkomst.

Nu återstår bara för mig att hitta något mjukt ”nybörjarträslag” för att prova att göra min egen smörbagge. Furu som Murbergets smörbaggar är gjorda av känns som en litet för stor utmaning i nuläget. Jag har ett par stycken sågade lindstammar som ligger på torkning på balkongen – blir väl klara om ett par år. Givetvis blir baggen Gustav (Styrsö) det självklara motivvalet för min smörbagge!

Källor till digitalt museimaterial:

• Nordiska museet, www.nordiskamuseet.se; Digital museum, www.digitalmuseum.se: 109 smörformar [30 januari 2014].
• Murberget, Länsmuseet Västernorrland, www.murberget.se; 27 smörformar [5 december 2013].
• Göteborgs stadsmuseum, www.stadsmuseum.goteborg.se; Göteborgs Historiska Museums kulturhistoriska samlingar,

Ulf Carlberg – Nacka 20 febr 2014

*) En likartad text är under förberedande för Föreningens svenska allmogefårets tidskrift ”Allmogefåret”.