Styrsö Sockens Hembygdsförening

Klockarebostaden

Göteborgs-Posten träffade Jan Bringevik i mars 2009 i hans fina gamla hus med anor. Man beskriver huset som många styrsöbor kallar Dahlins efter Ester och hennes pappa som varit skollärare och klockare. I början av 1900-talet fanns öns telegrafstation där, vilket tydligt kan ses på bilden nedan. Läs mer om husen runt Norra Ängen här!

Så här såg huset ut 1904 med telegrafstationen i bottenvåningen.


Huset där tiden stått stilla – Göteborgs-Posten 2009-03-22

Ett besök hos Jan Bringevik är som att resa hundra år bakåt i tiden. Förra sekelskiftets patina fick han på köpet när han tog över klockarvillan mitt i byn på Styrsö.

Den gamla skärgårdsvillan bredvid kyrkan mitt i byn är ett av Styrsös bäst bevarade hus från förra sekelskiftet

Jan Bringevik repar en näve myntablad i växthuset, lägger i temuggar och häller på hett vatten.

  – Äkta mynta, poängterar han. Plantan köpte jag på Botaniska, denna sort brygger man te på i Nordafrika.

Marocko är hans favoritland. Jan har kört ner i egen bil, men helst åker han runt med lokalbuss kors och tvärs. Hemma i ateljén omsätts resan sedan till soldränkta förenklade landskap på målarduk och fönster i blyinfattat färgat glas till kyrkor eller, som senast, en judisk synagoga.

Mynta-teet avnjuts på en veranda, det finns fyra, den sydöstra är finast så här mitt på dagen.

Lever inte vräkigt
Jan betonar att han verkligen inte lever vräkigt även om huset är stort, hela tre våningar. Han hade tur som kunde köpa stället som ung fattig konstnär då Styrsö närmast var en avfolkningsbygd. Ungdomarna ville in till stan och gamla fina villor stod tomma.

Jan Bringeviks historia på ön började sommaren 1969. Då hyrde han in sig hos tant Ester Dahlin i det hus han äger idag.

  – Hon var gammal redan då – 85 år, en liten gumma som bodde här ensam. Hennes pappa, som var öns skollärare och klockare, dog någon gång på 50-talet. Mamman och syskonen var inte heller i livet utan Ester fick ta hand om allt. Till trädgården på 4 000 kvadratmeter hade hon hjälp. Den var parkliknande med välkrattade grusgångar och här fanns bärbuskar och trädgårdsland, en ko och höns, möjligtvis också en gris.

Hyrde ut
På somrarna hyrde ut Ester ut delar av bostaden – så gjorde många familjer förr ute på öarna i Göteborgs skärgård. Jan, hustrun och deras två söner bodde i ett rum med kök på bottenvåningen några somrar innan de bosatte sig på Styrsö permanent och köpte sig en fiskarstuga nere på Tången.

  – Vi fortsatte hälsa på Ester och blev väldigt goda vänner. Det var så lugnt och stilla när vi kom hit på söndagseftermiddagarna och drack kaffe. Vilket hus, tänkte jag, och vilken underbar atmosfär. Ester hade inte ändrat ett dugg sedan huset byggdes 1900, men här var verkligen inte förfallet, allt var så välskött och fint. Omodernt förstås med ett torrdass i källaren och ett dass på tredje våningen till sommargästerna. I köket fanns det bara en kallvattenskran och maten lagade Ester på vedspisen.

Styckade av tomten
1981 köpte Jan efter många turer huset. Ester hade dött två år tidigare. Jan var då nyskild och nyexaminerad från Valand. Även om husen på Styrsö var relativt billiga på den tiden, tvingades han stycka av två tomter mellan lärarvillan och kyrkan och sälja dem. Och så höll han tioveckorskurser i måleri på somrarna för 15 deltagare åt gången.

  – Jag annonserade i DN och de flesta av eleverna kom från Stockholm. De tyckte det var kul att komma hit till västkusten. Kost och logi ingick, här är ju gott om plats, 13 till 17 rum beroende på hur man räknar. Maten hjälptes vi åt att laga tillsammans. Det var riktigt trevligt, minns Jan.

Han har fortsatt hyra ut översta, tredje, våningen till sommargäster, inte precis varje år, men han märker att intresset svalnat.

  – Folk tycker nog att det är alldeles för primitivt. De vill ha mikrougn och teve på rummen.

Modernt kök
Hans kök är numera modernt med inredning från Ikea och Jan har gjort det större genom att riva väggen in till jungfrukammaren. Härifrån byggde han en spiraltrappa som leder till det lilla kontoret och sovrummet på våningen ovanför. Trapphuset mitt i byggnaden är alldeles för dragigt och kallt under vinterhalvåret. Jan bor då i stort sett bara i södra delen av huset med kök, badrum och matsal därnere och sovrummet på våning två. Ateljén, också på andra våningen, använder han förstås flitigt. Här finns stora fönster i tre väderstreck och härlig rymd. Tredje våningen går knappt att vistas i på vintern, det är svinkallt eftersom taket är oisolerat.

Jan har ordnat ett riktigt badrum, men för övrigt är huset i det närmaste intakt, precis som förra ägaren Ester Dahlins pappa lät bygga och inreda det år 1900. Ursprungstapeterna är kvar, äkta korkmattor, kakelugnar, lampor och tavlor på kung Oscar II och drottning Sofia, som gästade societetens tummelplats Styrsö då det begav sig. Till och med den allra första färgen är bevarad i några rum, flagad på sina ställen så att träet syns. Men att skrapa rent och måla om skulle verkligen förstöra atmosfären, som bokstavligen sitter i väggarna, tycker Jan.

Friskt virke
  – Det var sådan kvalitet på materialen förr, allt virke är fortfarande friskt. Fast väggarna i matsalen och salen har jag målat, där syntes ljusare fyrkanter efter tavlorna. Nästan hela huset tömdes i en auktion efter Esters död, då försvann massa fina möbler. Jag tror det mesta fortfarande finns kvar på ön.

Jan har fyllt på allteftersom med möbler från auktioner och loppmarknader. Men han håller det enkelt, hemmet får gärna vara avskalat och stilla, det finns andra viktigare kvaliteter. Som hur ljuset flödar in genom fönstren, olika rum är bäst olika tider på dagen och beroende på årstid.

Under sina nästan 40 år på ön har Jan följt utvecklingen från självförsörjande fiskarsamhälle med eget liv till en förort med pendelavstånd till Göteborg.

Förtätning
  – Nu finns ju hus i varenda trädgård. Man får inte bygga i utmarkerna utan förtätar istället, förklarar Jan som, trots flakmopparnas oväsen kring hans hus mitt i byn, gillar att Styrsö levt upp med alla nyinflyttade barnfamiljer.

Tvärtemot vad man tror är Styrsö ingen renodlad sommarö påpekar han.

  – I juli månad är här ganska tomt. Vi öbor åker på semester som alla andra. Folk hyr heller inte ut som tidigare, små sommarstugor finns knappt och Göteborgs båtägare vill längre upp i Bohuslän.

ELISABETH WIKSTRÖM [email protected]