Styrsö Sockens Hembygdsförening

Ett sjömansbrev från 1901

Olof Julin föddes på Vrångö 1884. Liksom många både före och efter honom gick han i sin fars fotspår och valde också han att bli lots. I äldre tider var det vanligt att lotsyrket gick i arv och man brukade i första hand anta lotssöner som lärlingar när de uppnått 14 års ålder och var läs- och skrivkunniga. När man sedan nått mogen ålder skulle man känna på sjömanslivet och mönstra på ett segelfartyg för att erhålla minst 14 månaders sjötjänstgöring. Förutom sjöpraktiken krävdes även en teoretisk examen om minst styrmansexamen samt diverse studier i lagar och förordningar för att kunna erhålla lotsexamen. Som äldste sonen i en lotsfamilj var därför Olof förutbestämd att gå i sin fars fotspår.

Olof blev tillsammans med tre andra unga Vrångöpojkar antagna som lotslärlingar vid Vrångö Lotsplats våren 1897. Den som skrev in dem i rullorna var dåvarande överlotsen på Vinga Rudolf Lange, Lasse Dahlqvist morfar. Olof var yngst i skaran nyss fyllda 12 år och de andra två var Alfred Karlsten 13 år och August Levin 14 år.

Vrångölotsen Olof Julin dog i Spanska sjukan 1918

Sedermera tog sig Olof ut på sjöpraktik och runt förra sekelskiftet var han mönstrad på skonerten ”Ragnar” från Räfsö i Finland. Brevet som den då 16-årige lotslärlingen postade i Kiel hem till Vrångö i juli 1901 finns bevarat och ger en inblick i dåtidens sjömansliv och de resor han företog som sjöman ombord på ”Ragnar” kring förra sekelskiftet.

Kiel den 21 juli 1901

Jag får nu fatta pennan i hand och skrifva några rader till dig att jag har hälsa och mår bra och önskar dig det samma. Nu har gubben fått en reda frakt från Räfsö och till England. Hon lastar 85 Standard *) , han har fått 45 skilling på hvarje Standard. Annars har han inte fått mer än mellan 34 och 24 skilling. Till Teignmouth hade han 85 pound. Till Antwerpen 95 pound. Till Pyterlax hade han inte så möcke, men till England nu får han om han får 85 Standard i henna 191 pound och 5 skilling och det är inte så galet.
När vi låg i Antwerpen så kunde han fått gått upp till Wita hafvet efter tjära för 200 pound. Hade vi kommit dit så hade det allt varit kallt.
Vi fick en finne ombord i Kotka, en riktig jänke. Han har inga kojkläder alls. Han hade en filt, den har han sålt för 4 mark till Tjörbopojken **). Inga kläder till att skifta med. Han hade en liten kappsäck ombord, i den hade han ett par dongeribyxor ***) och så en tunn tröja, det var allt han hade. Han säger att han skall mönstra av i Räfsö.
Jag har hört att ni har haft bröllop hemma. Nu jag skall skriva till våra i mårrn. Idag är så blivit la till att taga in barlast i mårrn och i väg. På Onsda får vi gå från Fowey till Göteborg med lera så kommer vi inte dit för än mitt på oktober. Då lägger han nog opp. Vi segla från Kotka till Gotland på 47 ½ timme men då löpte hon stödidt med 7 till 8 knop. Fast jag får nu sluta att skrifva för denna gången, skrif snart till mig i Räfsö, Finland.

Olof Julin

Min adress är
Sjöman Olof Julin
Skonert Ragnar
Kapten C H Nilsson
Svenska konsulatet
Räfsö, Finland

Olofs brev från 1901 finns bevarat

Olof blev några år senare efter fullgjord examen tillsammans med Alfred och August antagna som lotsar vid Vrångö Lotsplats.

Både Olof och August avled i sina bästa år i oktober 1918, 34 respektive 36 år gamla, när den världsomfattande influensaepidemin Spanska sjukan drog in över Sverige. Båda två efterlämnade hustru och barn.

*) Standard: Äldre rymdmått, 165 engelska kubikfot (ca 5 m³)
**) Tjörbopojken, ”Tjörbo” västsvenskt uttryck för tjörnbo, skrivet som man uttalar det, dvs pojken från Tjörn
***) Dongeribyxor (dungaree) sjömansbyxor förr om åren

Orter i brevet
Räfsö: Ö och stadsdel i Björneborg, Finland, vid Kumo älvs mynning
Teignmouth: Kustort i Storbritannien i grevskapet Devon, Engelska kanalen
Antwerpen: Hamnstad i Belgien
Vita havet: Vik i nordvästra Ryssland mellan Kolahalvön och Kaninhalvön
Kotka: Hamnstad vid Finska vikens norra kust
Pyterlax (Pyterlahti): Kustort i Finland, Finska viken
Fowey: Kustort/stad, Cornwall, Engelska kanalen

Skonert, även kallad skonare, är ett i huvudsak snedsegelriggat fartyg med två eller fler master, med stormasten som andra mast. Benämningen skonert används i första hand om skonare med råsegelriggad fockmast. Bland traditionella fartygstyper är skonarna de bästa seglarna på bidevind och kryss.

Roger Julin

Observera att materialet har ställts till Hembygdsföreningens förfogande av Roger Julin och får inte återanvändas utan tillstånd. Vid förfrågan om artikeln, vänligen kontakta webbmaster enligt kontaktsidan.