Bondepraktikan

April

Inträffar varm och torr väderlek under första och andra tredjedelen i denna månad, kan man nästan säkert vänta kallt och regnigt väder under den sista tredjedelen. Om april blåser i sitt horn, så blir det en god skörd av korn.
Mars torr, april våt och maj kall fyller bondens lador all, men april torr och ren är bonden till stort men.
April varm, maj sval, juni våt är något att glädjas åt.

En torr april är inte vad bonden vill, men aprilregn ger frukterna hägn. Aprilsnö är så gott som fåragö. På en våt april följer en torr juni. Klart månsken i april skadar fruktblommorna. Om tordyveln i den första vårtiden har löss under hakan, då är denna tid den bästa för att bruka jorden.

Ligger grodrommen om våren i djupt vatten, följer en torr och varm sommar, men ligger den vid stranden eller annars på grunt vatten, är en våt sommar att vänta.

April är något opålitlig.

Märkesdagar

(Palmsöndagen) Är det klart väder denna dag, får kornet god växt det året.

(Långfredagen) Regnar det på denna dag, har man att vänta en torr sommar.

(Påskdagen) Om denna är regnig, blir det litet foder, men är den klar blir det gott bete och mycket smör.

 

Juli

Regn i andra hälften av juli är gärna ihållande.Vad juli och augusti inte kokar kan september inte steka. Åska i denna månad bebådar gott kornår men stor sjuklighet bland kreaturen. Juli motsvara i fråga om väderleken januari.

Den vecka i juli, som både i gamla och nya almanackan börjar med Fredrik och Slutar med Kristina, kallas som bekant, ”fruntimmersveckan” och brukar i allmänhet vara regnig. Kallas också ”pissveckan” I denna månad igår ”hunddagarna” (rötmånaden).

 Märkesdagar

2/7. (Marie besök) Sådant vädret är på denna dag, fortfor det att vara i 40 dagar därefter.

20/7. (Margaretadagen) Regn på denna dag tycker lantfolket inte om, enär man då väntar svår bärgning och nötterna skadas. Det heter skämtsamt: ”Greta väter i nöten”.

22/7. (Magdalenadagen) Magdalena gråter gärna.

23/7. (Emmadagen) Är dagen klar och varm men ej kvalmig lovar ett gott år.

25/7. (Jakobsdagen) Om denna dag är varm och klar bådar en kall jul.
27/7. (Sjusovardagen) Om det regnar denna dag, kommer det att regna i sju veckor.

Mars
På en torr mars följer vanligen en vacker vår.
Efter kalla nätter kommer våta dagar eller dagar med snö och köld, som dock inte blir långvariga.
Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj.
Dagarna omkring vårdagjämningen (den 21 mars) är vanligen stormiga.
Så mycket dimma i mars, så mycket regn vid midsommartiden.
Regn i mars ger även regn i juli.
Så mycket dagg, som faller i mars, så mycket rimfrost blir det efter påsk och i september.
Om göken gal, storken bygger och viltgåsen kommer i mars, kan man hoppas på en vacker vår.
Vad mars inte vill, vill säkert april.
Är mars trogen vid plogen, håller april honom åter still.
Mars snö gör frukter ve.
Marsblom är inte bra, aprilblom är halvbra, majblom är helbra.
I början och slutet serverar mars sitt gift.

Märkesdagar
1/3. Om åskan bullrar denna dag måste man räkna med en sträng och lång vinter med snö ända in i maj.

7/3. Om Perpetua sig visar grön, blir våren ljuvlig och skön.

9/3. (Fyrtio martyrers dag) Sådan väderleken är denna dag, sådan fortfar den att vara i 40 dagar.

12/3. Är det dåligt väder blir det ingen mera frost.

13/3. (Gregoriusdagen) Är vädret hyggligt blir det en kort vår.

17/3. (Gertruddagen) Vårens första dag.

19/3. (Josefdagen) Om denna dag är klar och vacker, får vi ett fruktbart år.

21/3. (Benediktusdagen) Regn denna dag bådar mycket våt vår.

25/3. (Maria Bebådelsedag eller Vårfrudagen) Är vädret klart och skönt lovar det ett gott år. Fryser det natten till denna dag, blir det frost i 40 nätter.

Om palmsöndagen, långfedagen och påskdagen se under april.