Historia

År 1905 bildades Norrländska studenters folkbildningsförening av Theodor Hellman och Eric Festin i Uppsala. Dessa studenter som reste runt i Sverige och höll kurser och föreläsningar blev en viktig del för en uppstart av Ströms hembygdsförening och orden hembygd och hembygdsförening började användas.

Hösten 1905 kom pastorsadjunkt Nikanor Söderlind till Strömsund som hjälp till prosten i Ström. Söderling kom där i kontakt med några andra stora personligheter i Strömsund och det blev början till Ströms hembygdsförening. Den 16 september 1906 höll styrelsen sitt första sammanträde. De närvarande var pastor Nikanor Söderlund som blev styrelsens ordförande, inspektor Zackris Åslund, veterinär Eric Bergstrand, privatläkare H Öbom och urmakare O.A. Ottosson. Ett förslag till stadgar utarbetades också tillsammans med Norrländska studenters folkbildningsförening.

Det bildades flera sektioner inom föreningen. Föreningen ville bl.a. att det skulle ordnas föreläsningar och kurser för medlemmarna, kurserna och föreläsningarna borde hållas 4 gånger i månaden under november- mars. Det bildades även en sång och musikavdelning som skulle väcka intresse för att spela musikinstrument och att sjunga och samla in och bevara gamla sånger och melodier inom bygden. De skulle ha sina övningar minst 2 gr i månaden. Den enda av sektionen som överlevde en längre tid var föreläsningsverksamheten. År 1907-1908 hölls verksamheten i gång, men pastor N Söderling blir förflyttad och verksamheten började att tyna. Det sista protokollet är skrivet 1 november 1908.

Det blir sedan ett långt uppehåll till den 3 oktober 1921. En föreläsnings förening hade på nytt bildats 1919 och den går nu in i hembygdsföreningen. En ny styrelse på fem personer väljs och nya stadgar antas. Rektor Alfred Mattesson och kyrkoherde Gunnar Lövenmark kom att bli två driftiga personer inom hembygdsföreningen.

Den 11 mars 1922 anordnades den först hembygdsaftonen, Strömsafton med namnet ”N`roli`n afta” det blev en succé. Det som speciellt uppskattades var Lövenmarks föredrag som handlade om ”förr i tiden” efter föredraget serverades det kaffe med frasvåfflor och ”ringkrus”. Succén med hembygdsaftonen gjorde så att styrelsen även tog ett beslut om att anorna en hembygdsfest till midsommar och bjuda in landshövdingen Johan Widén. Åren går och det är föreläsningar och hembygdsfester som dominerar.

Den 28 september 1927 föreslår handlaren Nils Persson att föreningen ska ”förverkliga tanken på att skaffa en hembygdsgård”. Den 26 augusti 1930 löstes tomtfrågan. Föreningen köpte då ett område på 1,5 hektar i Gärde (Utsikten). Det låg högt och fritt med vid utsikt. Evangeliska Fosterlandsstiftelsen hade skänkt sockenskrivarstugan och den flyttades nu till hembygdsgården och den renoverades. Hembygdgården inhägnades också.

På 30-talets mitt blev det en aktiv period för föreningen. Det blev mer mångfald i verksamheten och en donation gjorde det möjligt att utforska Ströms socken historia. Samtidigt får hembygdsområdet flera byggnader och föremål. Under 1935 arrangerar föreningen en veckolång kulturmässa som omfattade jämtländsk konst, historia, hemslöjd och hantverk och det blev en stor framgång.

Under 1940-talet fördubblade föreningen sitt antal medlemmar från 151 till 326 medlemmar. Detta kan bero på att föreningen beslutade att låta föreningens årspublikationer utgöra en fortlöpande skildring av de enskilda byarna i Strömsunds komun. Midsommarhelgen 1947 anordnades ”Vattudalsspelen” ett arrangemang mellan hembygdsföreningen, IFK och turistföreningen. Det var utställningar, föredrag, konsert och festtåg. Det blev en ekonomisk succé.

I maj 1950 blev föreningen tillfrågad om de kunde ta emot en större samling av föremål (genom en gåva av Olof Olofsson Tullingsås). Man sa ja till ett hembygdsmuseum men man behövde ett större område. 1951 begärde föreningen ett anslag hos fullmäktige för att kunna köpa in mark och uppföra en hembygdsgård. Det blev nere på Aspudden (Kärrgärde gård) och invigdes den 11 augusti 1957. Där ligger hembygdsgården i dag. Flera olika byggnader inköptes eller skänktes till föreningen. Det har hela tiden varit föreningens mening att kunna samla olika hus som har anknytning till bygden.

Under 60-talet hölls på torsdagskvällar de populära ”Strömskvällarna” som leddes av Gunnar Grahnström. Stjärnor som Zara Leander, Max Hansen, Alice Babs m.fl. gästade Strömsund.

På 70- talet gjorde olika aktiviteter att fler och fler människor sökte sig ner till hembygdsgården. Det var visning av olika gamla föremål, servering och underhållning av olika slag. Från mitten av 70-talet och några år in på 80-talet användes även Hjalmar Strömerstugan som turistbyrå. Sommaren 1974 startade den årliga slöjdmässan som i dag har blivit en tradition. Jätten Jorm ur filmen ”Dunderklumpen” byggs upp av betong inne på området och blev en omtyckt attraktion. Hembygdsföreningen började 1975 skriva sina årsböcker baserat på material från olika tidningar (Öp, LT) som skrev om Ströms och Alanäs socknar. Den nya årsboken blev snabbt populär och höjde medlemsantalet till över 600 medlemmar.

År 1985 invigdes Kafé Tomten som är nerflyttat från Storgatan i Strömsund. Timmerkojan uppfördes under en timringskurs år 1987, även den stora utescenen och toaletterna byggdes då. Året därpå öppnades tekniska magasinet, fyllt med gamla båtmotorer, radioapparater mm. Byggnaden har använts som täljstensfabrik från 1914 till mitten av 40-talet och är ett av Strömsunds äldre industriminne. Den åttkantiga dansbanan byggdes 1993 med hjälp av IFK Ström. 1995 byggdes nya bakstugan, tidigare bakades det i gamla sockenskrivarstugan. Under 90-talet tillkom flera olika byggnader på hembygdsgården, bl.a. fäbostugor, härbre och små bodar för uthyrning till knallar mm. Tekniska magasinets övervåning iordningställdes år 2000 till utställningslokal.

Kicki Thorpemo