Bilder i massor

Som så många hembygdsföreningar, arbetar Ströms Hembygdsförening i Strömsund med att digitalisera sin fotosamling. Här är Camilla Olofssons krönika om arbetet.

Strömsunds kommun har under två år anställt sju plusjobbare som är i full gång med digitaliseringen. Bilderna skannas inte utan avfotograferas, de läggs sen in i programmet Sofies fotoversion.

– Dagens digitalkameror och digitala bilder håller en så hög kvalitet att det går alldeles utmärkt att göra reprobilder som duger inte bara för bildskärmsvisning utan även för enklare tryckning, berättar projektledaren Holger Persson.

– Det är tidsbesparande att avfotografera i stället för att skanna in bilderna, fortsätter han. Om man av någon anledning måste ha en högre kvalitet på bilderna så finns originalbilden att tillgå. Det viktiga är att göra bilderna sökbara och tillgängliga.

Många bilder blir det…
Hembygdsföreningens fotosamling är ovanligt omfattande. Ingen vet riktigt hur stor, men den innehåller uppskattningsvis 25 000 bilder av mycket varierande slag. En del material består av fotostatkopior och håller inte tillräckligt hög kvalitet. Många av bilderna är dubbletter.

Men så finns där guldkorn, som bygdefotografen August Lundholms samling. Han var verksam under första delen av 1900-talet och tog stora mängder naturbilder och dokumentärfotografier. Det berättas att han förstörde en stor del av sina glasplåtar för att inte eftervärlden skulle ta del av dem.

Men som tur är, finns 1140 glasplåtar kvar i Jämtlands läns museums fotografiarkiv. Många av bilderna finns också i Ströms Hembygdsförenings samling och berättar mycket om 1900-talet i bygden.

Identifiera bilder via Internet
Till många av bilderna saknas uppgifter. Därför har projektet lagt ut okända bilder på Massor med bilder på FlataNet.

Hemsidan är mycket välbesökt och det strömmar in uppgifter från utflyttade strömsbor, sockenbor och andra som känner igen sig själva, grannar, vänner, skolkamrater och strömsprofiler på bilderna.

Från starten i april till nu har vi hunnit digitalisera ca 9000 bilder. Det goda tempot gör att vi sannolikt också kommer att hinna med att aktivt söka uppgifter till bilderna under projekttiden.

– Digitaliseringen av Ströms Hembygdsföreningens bildarkiv är ett sätt att bevara bygdens och samhällets utveckling i bilder till eftervärldensäger projektledaren Holger Persson.

– Genom digitaliseringen kan bildarkivet bli åtkomligt på ett enklare sätt och för flera. Främst för de entusiaster som ideellt varje år skapar och ger ut Strömsboken, men också släktforskare och personer som vill minnas hur det såg ut i samhället under sin barndom.

Tillgängligt blir det här
Mitt eget arbete i Jamtlis, Jämtlands läns museums, Accessprojekt på Ströms Hembygdsgård handlar mycket om tillgängliggörande. Ett led i att göra hembygdsgården till ett starkare besöksmål är att på olika sätt tillgängliggöra byggnaderna, miljöerna, föremålssamlingarna, arkivet och fotografierna för besökarna.

Ett sätt att använda fotodatabasen i den publika verksamheten är att visa den i biografutställningen. Jag ska producera en utställning om Bio-Nisses ambulerande tältbiograf, som höll igång (håll i hatten) från mitten av 1910-talet till 1964. Den ska jag återkomma till i en senare krönika.

I den uppbyggda biografmiljön ska besökarna kunna sitta ner på rekonstruerade träbänkar och se inte bara stumfilmer utan också bildspel med några av de bästa, fräckaste, roligaste, mest talande, fulaste, knasigaste och vackraste av de 25 000 fotografierna.

Biografägare John Nilsson, Bio-Nisse, har fått trassel med bilen i Krånge, Ramsele någon gång 1922-24 och får hjälp på vägkanten. Fotograf: Okänd.

Skolmaterial
Jag hoppas hinna sätta samman bilderna i olika teman och skriva en handledning för lärare. Då kan skolklasser komma till hembygdsgården, sitta i biografutställningen, se bildserier och höra sina pålästa lärare berätta om olika teman.

Det kan vara bilder från vissa byar, ångbåtar på Ströms Vattudal, biografhistoria, näringslivet i Strömsund, kafélivet, ungdomskulturen, sätt att klä sig genom olika tider… På så sätt behöver inte hembygdsföreningen ta på sig den kostbara uppgiften att anställa en museipedagog.