Historien om Storvreta-Ärentunabygden
från forntid till nutid
När de första åsarna, bergen och kullarna steg upp ur havet och blev till synligt land för ca 6000 år sedan och när det efter några årtusenden så småningom blev allt mer land, kom människor hit och började bosätta sig i vår bygd. Landhöjningen som skedde här var, tillsammans med ett område i Kanada, den sista och största uppkomna landhöjningen i havet och i världen.
Då som nu valde man vackra platser att verka och bosätta sig på, ofta höjder som inte var odlingsbara. Därför finnar man ofta spår av människor och boplatser på kullar och åsar. Exempel på detta, hittades på flera ställen vid de stora utgrävningarna och arkeologiska undersökningarna som gjordes med anledning av dragningen och byggandet av motorvägen (E 4). Bland annat vid Fullerö, Trekanten/Björkgården, Skärna, Kättsta, Buddbo, Vaxmyra, Kyrsta, Brännpussen, Forsa och Ryssgärdet.
Utgrävningar i Lyckebo visar att människor bott i vår trakt i ungefär 3 500 år, alltså från bronsåldern. I Storvreta med omgivningar finns ett sextiotal fornlämningar. Fornminnena är väl kartlagda, beskrivna och i vissa fall utgrävda inom socknarna Gamla Uppsala, Ärentuna och Lena. Mycket är publicerat bl.a. i de tidigare utgivna Storvretaböckerna.
Stenålder - bronsålder - järnålder
Storvreta samhälle och omgivande bygd har sina rötter i bosättningar från sen stenålder men i huvudsak från bronsåldern. Efter ett par årtusenden utvecklades dessa till jordbruksbyar. Storvreta blev efter ett par årtusenden ett stationssamhälle.
Även den omgivande bygden är full av historia. Exempel på detta är bland annat de elva runstenarna som står på olika ställen i bygden. Fullerö, Östa åsen, Husby backar och Ekeby är exempel på tidiga bosättningar. Det finns också ett antal bautastenar som anses vara ca 500 år tidigare än runstenarna. I Ärentuna finns också spår på tidiga bosättningar exempelvis järnåldersgravfältet vid Kung Kols hög, gravfältet vid Ärentuna kyrka och hällkistan vid Dragby gravfält på Högstaåsen.
Medeltiden
Ärentuna kyrka är bygd under senare delen av 1200-talet, under samma period som Upplandslagen skapades och är exempel på att det är en gammal tidig kulturbygd. Byarna som ligger ut mot och kring Ärentuna kyrka visar på tidiga platser som man då kunde nå genom att gå mellan dem. En del byar har gamla anor t.ex. Husby som har varit kungsgård på 1300-talet och andra byar har skiftande ålder från 1600-talet. Bynamn som finns än i dag: Ånge, Gränby, Eken, Uggeln, Kyrsta, Valhammar, Fjuckby, Vigle, Nylunda, Backa, Vaxmyra, Nyby, Kolje, Grimsta, Fyrisvall, Skällsta, Buddbo, Kättsta, Låta, Östa, Ekeby, Fullerö, Lyckebo, Vretalund och Storvreta.
Ärentuna Socken
Så småningom bildades Ärentuna socken som ligger mellan Högstaåsen i väster och Östaåsen och Fyrisån i öster och sedan vidare upp mot skogslandet, nuvarande Storskogen. Husby backar med dess gravfält kom att tillhöra Lena socken. Ekeby Qvarn samt byarna runt omkring kvarnen kom att tillhöra Gamla Uppsala socken. Så är det än idag, även om sockenbegreppet har tjänat ut sin ursprungliga roll.
I mitten av 1700-talet utvecklades jordbruket i bygden och 1769 hade Ärentuna socken 701 invånare fördelade på 338 män och 363 kvinnor. Det fanns då 101 hushåll fördelade över hela socknen.
Befolkningsutveckling: År Antal År Antal
1880 704 1950 1027
1900 669 1960 1055
1910 692 1970 2271
1920 820 1980 3883
1930 967 1990 6475
1940 972 2014 7441
Ökningen tog fart i början av 1970-talet och är idag, 2016 prognos: 7481 personer.
Stationssamhälle
Järnvägen kom till Storvreta den 23 september 1874 klockan fem på eftermiddagen. Då "sammanspikades" skenparen från norr till söder. Detta skedde vid Storvreta station. Omkring 250 personer befann sig på den lilla stationen. Invigningen av järnvägen skedde 14 december 1874, då också stationshuset var färdigt. I Storvreta (Stora Wreta) fanns då fem gårdar. Det tog några årtionde innan trafiken tog fart och järnvägen började användas. Senare när möbelindustrin kom igång användes järnvägen mer både att ta emot material och sända iväg färdiga produkter. Att järnvägen var betydelsefull visar det faktum att en fabrik flyttade sin verksamhet till Storvreta.
Sysselsättningar
År 1945 var andelen sysselsatta i jordbruket mindre än hälften av socknens invånare. Möbelfabrikerna var då fyra stycken, J. E Blomqvist, K J Pettersson, A G Lund och ett mindre företag. I Fjuckby fanns ett snickeriföretag. Inom metallindustrin två smides-verkstäder. Inom byggbranschen fanns en byggmästarfirma i Fjuckby, en rörlägg-ningsfirma och en elfirma i Storvreta, sju åkeriföretag med sammanlagt sex lastbilar och fyra personbilar. Livsmedelsindustrin representerades av ett bryggeri, bageri och konditori med 15 anställda. Sedan fanns som vanligt i mindre samhällen målare, skräddare, skomakare osv.
Samhället i dag
Under förra seklet omvandlades samhället till dagens Storvreta, en kransort till Uppsala och samtidigt en centralort i bygden. Under 1960-talet började Storvreta växa genom ett betydande villabyggande. Storvreta är numera största orten utanför tätorten Uppsala.
Storvreta Ärentuna Kultur-& Hembygdsförenings verksamhetsområde omspänner Ärentuna socken, delar av Gamla Uppsala och Lena socknar.
Storvreta 2016-05-16 Ingvar Johansson
Källförteckning:
Storvreta Ärentuna Kultur-& Hembygdsförenings böcker/arkiv
Hagerman, Maja (2007) Försvunnen värld, om den största arkeologiska utgrävningen i Sv.
Gåve, Karin (1945) Ärentuna sockens näringsliv med särskild hänsyn till dess jordbruk
Jansson, Carl i Låta och Eriksson, J (1929) Ärentuna sockens fasta fornlämningar
Edlund, Jenny (2001) Ärentuna landsbygd (Specialarbete, Fyrisskolan, Uppsala)
Upplandia.se: Notiser Ärentuna