Gussarvshyttan
Byn har uppkommit vid hyttan, som en gång anlades i bäcken nedströms nuvarande Gussarvshyttesjön (Dam Siön 1647 jb). Bynamnet förekommer första gången 1413 och skrevs då gutthormber i guttormshytte. Denne Guttorm, som kanske är hyttans grundare, nämns i ett brev redan 1393 men utan hemort. Av senare handlingar framgår, att hyttan var en järnhytta under Bispbergs bergslag. Den nedblåstes någon gång mellan 1589 och 1605 som en av de första i Skedvi, förmodligen på grund av skogsbrist och närheten till det då starkt expanderande Kopparberget. De sista delägarna vid hyttan antecknas visserligen som bergsmän en bit in på 1610-talet, men det framgår klart i redovisningarna för de olika hytttornas produktion och beskattning, att Gussarvshyttan har lagts ned.
I byn finns lämningar efter två hyttplatser, dels mellan sjön och "bydammen", dels vid dammens utlopp. Det var vid den konstgjorda dammen som byn växte upp. Här kan man på 1647 års karta se fem gårdar, ganska tätt samlade. Därtill fanns en redan då utflyttad gård (nuvarande Knuts i Björänget).
Redan mantalslängden från 1633 upptar sju skattebetalare, vilket 1664 hade växt till elva, så man får förmoda, att kartbilden från 1647 är något föråldrad. Förmodligen har lantmätaren inte tagit hänsyn till redan existerande men inte vedertagna gårdsdelningar.
Gussarvshyttan blev med tiden en stor och gles by med fastigheter från Knuts och Skräddars i söder mot Skommarbo och Björänget, samt efter vägen mot sydost från bykärnan mot Översätra, Hag fram till Bergs, Jan Ers och Vikers. Byn genomgick aldrig storskiftet, men laga skiftet genomfördes tillsammans med närliggande byar åren 1866-70. Det berörde 56 fastigheter varav 15 utflyttades.
I Gussarvshyttan var inslaget av torpbebyggelse med små eller inga jordlotter större än i de utpräglade jordbruksbyarna kring älven. Förklaringen kan vara, att många torpare arbetade på Vika-sidan, i Rankhyttan eller senare Hällsjö gruvor, vilka ligger bara någon kilometer från Gussarvshyttan.
"Gusshytta" som Skedviborna säger, är idag en levande och tämligen folkrik by, trots sitt läge vid sidan av större genomfartsvägar.
Källa:
Källa: Gårdar och byar i Stora Skedvi socken. Författare Leif Olofsson 1993.
Författare
[email protected] (2025-03-17 23:04:23)