Samlingsförvaltning


Många föreningar och hembygdsmuseer förvaltar samlingar av föremål, fotografier och annan information. Samlingarna har ofta byggts upp under lång tid och kan liknas vid hembygdens kollektiva minne.

En av föreningarnas viktiga uppgifter är att förvalta och tillgängliggöra samlingarna på ett ansvarsfullt, trovärdigt och hållbart sätt, både för nutida och framtida generationer. För att kunna använda en samling behöver den hanteras, vårdas och struktureras. Föreningen behöver veta vad som finns i samlingen, varför den finns där och var objekten för närvarande befinner sig. Samlingen behöver vara i gott skick och tillräcklig information behöver finnas för att den ska kunna användas och tillgängliggöras på olika sätt.

Samlingsförvaltning omfattar alla de aktiviteter och arbetsuppgifter som har att göra med skötseln av en förenings samling. Samlingsförvaltning är också det sätt som föreningen väljer att planera, strukturera, utföra, utveckla, följa upp och kommunicera arbetet med samlingen. Samlingsförvaltning är en angelägenhet för alla som arbetar med eller kommer i kontakt med samlingar.

Det finns tips och råd att hämta på olika webbsidor, här följer några:

  • Statens fastighetsverk har många bra råd om att städa och vårda känsliga miljöer, skötselanvisningar för känsliga miljöer
  • I Dalarnas hembygdsförbunds tidning Dagsverket nr i 2018 finns flera bra artiklar om att vårda och bevara föremål
  • Skadedjur och mögel i samlingarna, Lisa Nilsen Kulturvård har i samarbete med Riksantikvarieämbetet och PRE-MAL gjort en film som handlar om enkla och ekonomiska metoder att förebygga skadedjur på museer, arkiv, bibliotek och i historiska hus. Den finns på sidan ”Lär dig mer om IPM”, men även på Riksantikvarieämbetets sidor på Youtube.
  • Riksantikvarieämbetet har många matnyttiga sidor om hur man tar hand om samlingar. De är dock inte riktade till hembygdsföreningar utan till stora museer, men kan vara till hjälp om man har specifika funderingar om speciella material eller liknande, läs vidare hos RAÄ
  • Riksantikvarieämbetet klassiska handbok i föremålsvård Tidens tand från 1999 finns att ladda ner som pdf, här finns bland annat artiklar om olika materialtyper

Ta emot samlingar eller låna in bilder för skanning
Ska ni ta emot enskilda fotografier eller fotografisamlingar bör ni skriva avtal med överlåtaren så att ni vet vilka rättigheter föreningen har till bildmaterialet. Det gäller även om ni lånar in material för skanning. Använd gärna mallen som är framtagen av Digisam avtalsmall_overlatelse_bildsamling.docx

Är din förening är intresserad av att lagra digitaliserade fotografier, föremålsregister, ljud och film i en databas? Kolla in vårt samarbete Kollektivt Kulturarv med Stockholms läns museum!

 

Om insamling och gallring
De flesta hembygdsföreningar som startades under första halvan av 1900-talet sitter med en nästan identisk bas av föremål, nämligen föremål från det gamla bondesamhället.
Här får du några råd för att kunna våga gallra i samlingarna, samt tips på hur man bör tänka när man blir erbjuden nya föremål Råd om insamling och gallring.pdf   

Exempel på gåvobrev vid överlåtelse av föremål till hembygdsförening gavobrev-foremal.pdf

En liten historia till varning...
Att gallra bland sina föremål är ibland en nödvändighet, men måste göras med lite eftertanke. Annars kan man riskera att slänga bort något som man senare får ångra.
Vi kan ta ett exempel från verkligheten: En av våra hembygdsföreningar har akut platsbrist och vill slänga bort en gammal orgel. Sagt och gjort – det finns en viss tröskel mot att gallra, men när man väl kommit över den beslutar man snabbt att det skall göras och bokar tid för bil och släp. En person som arbetat en del i sagda förening och har lite överblick över samlingarna, kommer emellertid ihåg att föreningen faktiskt har en annan enklare orgel i betydligt sämre skick som är helt utan proveniens (uppgifter om givare och ursprung). Hon föreslår därför att föreningen undersöker orgeln som är tilltänkt för gallring först för att se om denna kanske har någon proveniens i föreningens föremålsregister. Det har den. 

Valet är därmed enkelt, den andra orgeln som är utan proveniens och i sämre skick är den som istället får gå på tippen! Moralen är alltså: Kolla alltid i samlingarna först om du vill gallra bort något. Ett föremål med proveniens bör generellt prioriteras framför ett utan proveniens. Om det inte har andra unika konst- eller stilhistoriska värden förstås!

Image       
Orgeln utan proveniens (foto: Kristin Thorrud)

Image

Orgel med proveniens från den lokala Missionskyrkan som nästan åkte på tippen (foto: Upplands Väsby hbf)

 

 

 

 

Förening:

Stockholms Läns Hembygdsförbund

Skapad av: Ann Pettersson (2022-07-06 13:12:22) Kontakta föreningen
Ändrad av: Ann Pettersson (2023-12-15 13:51:50) Kontakta föreningen