Samhället har som grund från äldre tider byn vid kyrkan. Kallad kyrkbyn. Här fanns kyrkbol och klockarbol, där bol är ett gammalt juridiskt och kameralt ord för att beteckna ett stycke jord av viss storlek, senare även en gård, ofta ett boställe.

Samhället växte upp i samband med att järnvägen byggdes på 1870-talet. Den utgjorde en knutpunkt för traktens befolkning. En annan viktig förutsättning för utvecklingen var 1864 års lag om stadsrättigheter. Denna lag upphävde förordningen om att all handel och allt hantverk skulle ske inom staden. Snart växte både hantverkare och handelsbodar upp i Stigtomta.

De viktigaste verksamheterna har varit mejerier, slakterier, kvarn, affärsidkare såsom Konsum, ICA-Haakons Berggrens, Rogsmo, Stigtomta Cementvarufabrik, Friberg & Still, flera caféer, bensinstationer, cykelreparationsverkstad, ja allt som ett samhälle behövde för att vara ”självgående”. Man hade egen brandkår, post, bank, pensionärshem, ålderdomshem klädesaffär, skrädderier, distriktssköterska, pensionat, bageri, plåtslagare och smidesverkstad. En idrottspark med plats även för dansbana och nöjen.

Här finner du information om äldre hus i Stigtomta samhälle.