Stenungsön 1/2 hemmans gård, var Kronogård till år 1719, då den friköptes.
Den skulle, tillsammans med Stora Gategård, hålla soldat, n:r 4 Livkompaniet
Bohusläns regemente.

De första kända brukarna av Stenungsön hette år 1528 Jon och Biörn-Ulf
av vilka den sistnämnde omnämndes som fattig och hade svårt att betala skatt
till Kronan.

År 1578 heter brukaren av gården Laren, är troligen detsamma som Lauritz.
År 1625 heter bonden Joenn Sörensen.

År 1659 står Lagmannen Hans Frandsön för gården.
Han har säkert varit bosatt här mycket tidigare då han
redan 1633 blev Lagman i Bohuslän.

Mer historisk fakta om Stenungsön finns i boken Historiska tillbakablickar

Stenungsön – En tidig del av Stenungsunds historia

Stenungsund upplevs av de flesta som ett helt modernt samhälle
som kännetecknas av den relativt nya bebyggelsen och den
petrokemiska industrin norr om samhället. I skarp kontrast till denna
miljö finner vi på andra sidan sundet, på Stenungsön, en mängd större
villor och äldre byggnader som berättar en helt annan historia.

En del av Stenungsunds historia som skildes av ett sund, där badgäster
och grosshandlare under flera årtionden invaderade ön under somrarna.

Slottet