UTVANDRINGEN TILL AMERIKA FRÅN VÅRA SOCKNAR ÅREN 1870 - 1900

Vid emigrationen från Sverige från mitten av 1800-talet till tidigt 1920-tal lämnade ungefär 1,5 miljoner svenskar Sverige och flyttade främst till USA. Resan till Amerika gick med båt över Atlanten. Befolkningsökningen i Sverige  innebar att kampen  om tillgänglig jord hårdnade och missväxten 1867 försvårade förhållandena på den svenska landsbygden. Den svenska emigrationen till Nordamerika ökade under 1850-talet särskilt efter det amerikanska inbördeskriget (1861–1865), då Sverige drabbades av flera missväxtår mot slutet av 1860-talet. Utvandringen nådde sin kulmen under 1880-talet. Efter en smärre nedgång på 1890-talet tilltog utvandringen igen. Detta ledde till riksomfattande oro i Sverige och fick den svenska riksdagen att tillsätta emigrationsutredningen 1907. Den rekommenderade sociala och ekonomiska reformer för att minska utvandringen genom att "tillgodogöra sig och omsmälta det verkligt goda, som finnes i Amerika". Utredningen gav sitt stöd till krav på reformer, bland annat allmän rösträtt, bättre bostäder (egnahemsrörelsen) och bättre skolväsen.

En Amerikabiljett kostade år 1870 ca 130 kronor vilket motsvarande en årslön för en bonddräng. Men ofta hade de biljetten betald av någon de skulle jobba hos. Särskilt gällde detta kvinnor och skälet till det var att ingen annan stans i världen fanns så pålitligt tjänstefolk som på den svenska landsbygden. Den första anhalten var ofta Ellis Island i New York.

Från våra 3 socknar skedde också viss utvandring till Amerika, men ändå inte i den utsträckning man såg på andra håll i landet. Mellan 1870 och 1900 utvandrade enligt utflyttningslängdern 29 personer fördelade på våra socknar enligt följande:

Toresund

Barnhemsbarnet 1372 Amanda Sofia Forsell från Torlunda (född i Stockholm 7 aug 1856) 10 maj 1871 

Pigan Augusta Charlotta Ersdotter från Räfsnäs 24 okt 1873 

Sonen Gustaf Adolf Löfholm från Zagnersta 12 juni 1881

Sonen Johan Fredrik Andersson från Salby  9 april 1882

Statdrängen Oskar Fredrik Andersson från Kvicksta  27 mars 1886

Pigan Adelina Josefina Karlsson från Kvicksta 19 februari 1889

Garvaregesällen Karl August Berggren från Stallarholmen  14 juni 1889

Rättaren Jöns Olsson från Vånga 5 april 1893

Pigan Lydia Jansson från Stallarholmen 14 augusti 1893

Tegelarbetare August Hultgren från sockenlistan 22 september 1893

Ytterselö

Pigan Ida Maria Kreutz från Mälsåker 27 maj 1881

Färjkarlens son Johan Peter Andersson 1881

Drängen Gustaf Albert Hagberg från Äleby 25 oktober 1886

Arbetskarlen Vilhelm Carlsson från Grindstugan 13 april 1892

Sonen Carl Robert Jansson från Janslunda 14 april 1892

Fosterdottern  Julia Charlotta Johansson från Johannisdal

Pigan Jenny Gustafsson Carlsson från Tuna Lillgård 16 april 1892

Arbetskarlen o änklingen Gottfrid Andersson från Tuna 1 19 november 1892

Arbetskarlen Carl Johan Jansson med hustru och sonen Johan Albert från Janslunda  6 april 1893

Pigan Augusta Josefina Hadd från Mälsåker  18 oktober 1895

Dottern Hilda Vilhelmina Ring från Näsby soldattorp 18 oktober 1895

Albert och Viktor Jansson från Berg ca 1900.

Överselö

Smeden Petterssons änka i Äleby Emilia Dorothea Pettersson med 2 barn 16 juni 1879

Sonen Johan Fredrik Karlsson  från Westerby  24 april 1882

Målaren Frans Johan Konstantin Nyholm från Ljunga 10 februari  1887

Drängen Karl Vilhelm Lönn från Kihlsfröslunda  2 oktober 1887

Änkan Kristina Flodberg från Lindäng 7 april 1891

Johanna Charlotta Lindström från Algö  29 april 1895

Pigan Anna Josefina Pettersson från  Lilla Lundby 22 april 1896

 August Fridolf Lönn från Sjöborg  11 juni  1900 som var son till f d soldaten Otto Lönn.

Några kom tillbaka. Fjärdingsmannen Viktor Jansson som var far till konstnären Uno Stallarholm flyttade med sin familj till Amerika  1901 och kom tillbaka 1902 och fortsatte att vara fjärdingsman i Ytterselö socken. Familjen  bodde i Berg nergård men flyttade till Viggeby 1907 där Viktor dog 1911. Familjen d v s hustru Emma Ottilia Olsson och barnen Uno, Ella och Ragnar flyttade tillbaka till Berg nergård där Ragnar dog 1912.

Uno Stallarholm blev som bekant  en omtalad konstnär. Mer om honom får vi berätta vid ett annat tillfälle.

En av utvandrarna från vår trakt var J P Andersson. Han var son till färjkarlen. Klicka på länken och se och lyssna på videon om J P Andersson https://www.youtube.com/watch?v=woDCzQnciWY