UTVANDRINGEN TILL AMERIKA FRÅN VÅRA SOCKNAR ÅREN 1870 - 1900
Vid emigrationen från Sverige från mitten av 1800-talet till tidigt 1920-tal lämnade ungefär 1,5 miljoner svenskar Sverige och flyttade främst till USA. Resan till Amerika gick med båt över Atlanten. Befolkningsökningen i Sverige innebar att kampen om tillgänglig jord hårdnade och missväxten 1867 försvårade förhållandena på den svenska landsbygden. Den svenska emigrationen till Nordamerika ökade under 1850-talet särskilt efter det amerikanska inbördeskriget (1861–1865), då Sverige drabbades av flera missväxtår mot slutet av 1860-talet. Utvandringen nådde sin kulmen under 1880-talet. Efter en smärre nedgång på 1890-talet tilltog utvandringen igen. Detta ledde till riksomfattande oro i Sverige och fick den svenska riksdagen att tillsätta emigrationsutredningen 1907. Den rekommenderade sociala och ekonomiska reformer för att minska utvandringen genom att "tillgodogöra sig och omsmälta det verkligt goda, som finnes i Amerika". Utredningen gav sitt stöd till krav på reformer, bland annat allmän rösträtt, bättre bostäder (egnahemsrörelsen) och bättre skolväsen.
En Amerikabiljett kostade år 1870 ca 130 kronor vilket motsvarande en årslön för en bonddräng. Men ofta hade de biljetten betald av någon de skulle jobba hos. Särskilt gällde detta kvinnor och skälet till det var att ingen annan stans i världen fanns så pålitligt tjänstefolk som på den svenska landsbygden. Den första anhalten var ofta Ellis Island i New York.
Från våra 3 socknar skedde också viss utvandring till Amerika, men ändå inte i den utsträckning man såg på andra håll i landet. Mellan 1870 och 1900 utvandrade enligt utflyttningslängdern 29 personer fördelade på våra socknar enligt följande:
Toresund
Barnhemsbarnet 1372 Amanda Sofia Forsell från Torlunda (född i Stockholm 7 aug 1856) 10 maj 1871
Pigan Augusta Charlotta Ersdotter från Räfsnäs 24 okt 1873
Sonen Gustaf Adolf Löfholm från Zagnersta 12 juni 1881
Sonen Johan Fredrik Andersson från Salby 9 april 1882
Statdrängen Oskar Fredrik Andersson från Kvicksta 27 mars 1886
Pigan Adelina Josefina Karlsson från Kvicksta 19 februari 1889
Garvaregesällen Karl August Berggren från Stallarholmen 14 juni 1889
Rättaren Jöns Olsson från Vånga 5 april 1893
Pigan Lydia Jansson från Stallarholmen 14 augusti 1893
Tegelarbetare August Hultgren från sockenlistan 22 september 1893
Ytterselö
Pigan Ida Maria Kreutz från Mälsåker 27 maj 1881
Färjkarlens son Johan Peter Andersson 1881
Drängen Gustaf Albert Hagberg från Äleby 25 oktober 1886
Arbetskarlen Vilhelm Carlsson från Grindstugan 13 april 1892
Sonen Carl Robert Jansson från Janslunda 14 april 1892
Fosterdottern Julia Charlotta Johansson från Johannisdal
Pigan Jenny Gustafsson Carlsson från Tuna Lillgård 16 april 1892
Arbetskarlen o änklingen Gottfrid Andersson från Tuna 1 19 november 1892
Arbetskarlen Carl Johan Jansson med hustru och sonen Johan Albert från Janslunda 6 april 1893
Pigan Augusta Josefina Hadd från Mälsåker 18 oktober 1895
Dottern Hilda Vilhelmina Ring från Näsby soldattorp 18 oktober 1895
Albert och Viktor Jansson från Berg ca 1900.
Överselö
Smeden Petterssons änka i Äleby Emilia Dorothea Pettersson med 2 barn 16 juni 1879
Sonen Johan Fredrik Karlsson från Westerby 24 april 1882
Målaren Frans Johan Konstantin Nyholm från Ljunga 10 februari 1887
Drängen Karl Vilhelm Lönn från Kihlsfröslunda 2 oktober 1887
Änkan Kristina Flodberg från Lindäng 7 april 1891
Johanna Charlotta Lindström från Algö 29 april 1895
Pigan Anna Josefina Pettersson från Lilla Lundby 22 april 1896
August Fridolf Lönn från Sjöborg 11 juni 1900 som var son till f d soldaten Otto Lönn.
Några kom tillbaka. Fjärdingsmannen Viktor Jansson som var far till konstnären Uno Stallarholm flyttade med sin familj till Amerika 1901 och kom tillbaka 1902 och fortsatte att vara fjärdingsman i Ytterselö socken. Familjen bodde i Berg nergård men flyttade till Viggeby 1907 där Viktor dog 1911. Familjen d v s hustru Emma Ottilia Olsson och barnen Uno, Ella och Ragnar flyttade tillbaka till Berg nergård där Ragnar dog 1912.
Uno Stallarholm blev som bekant en omtalad konstnär. Mer om honom får vi berätta vid ett annat tillfälle.
En av utvandrarna från vår trakt var J P Andersson. Han var son till färjkarlen. Klicka på länken och se och lyssna på videon om J P Andersson https://www.youtube.com/watch?v=woDCzQnciWY