Byarna i S:t Sigfrid


2 Bosgård

Bosgård är omnämnd redan 1178.  S:t Sigfrids Hembygdsförenings Hembygdsgård ligger i byn.

 

3 Brorsryd

 

By 1 km söder S:t Sigfrids kyrka omnämnd redan 1178. På en av fastigheterna finns en vattenkälla betecknad som en läcka i Nybroåsen det nedströmmande vattnet förs genom bäck till S:t Sigfridsån. Inom området har Nybro kommun sedan 1980-talet haft pumpbrunn och ledning till Nybro för att täcka tätortens behov av färskvatten.

 I en av gårdarnas ekonomibyggnader utvecklade ägaren Peter Stenberg en tidigare i Överstatorp påbörjad tillverkning av formar för glasindustrin. Verksamheten flyttades 1901 till Lindås där ytterligare gjordes.

Under tiden i Lindås inköptes en gård i Gusemåla i Vissefjärda och 1917 köptes en gård i Brändeo i S:t Sigfrid vilken 1924 såldes till brodern Ludvig Stenberg. Rörelsen i Lindås expanderade. Stenbergs söner var tekniskt intresserade och kunniga, de utvecklade nya företag såsom glasbruk, gjuteri för pumptillverkning och tillverkning av snickerimaskiner.

Peter Stenberg återvände på 1930-talet till S:t Sigfrid där han köpt en bostadsfastighet.P. Stenberg Avled 1941 och är begravd på S:t Sigfrids kyrkogård.

 5 Fjälebo

Fjälebo ligger längst norrut, helt skild från övriga socknen. Första gången som Fjälebo finns omnämnd är 1539, då det finns ett kronohemman där. På 1800-talet fanns här ingen barrskog, endast lövskog. I byn fanns i mitten av 1900-talet 9 gårdar med mjölkproduktion, i slutet av 1900-talet ingen med mjölk.  I Fjälebo finns ett naturreservat på 1,7 ha, där växer den sällsynta grönsippan

Fjälebos historia1[2305843009213707153].pdf

9 Gårdsryd

Gårdsryd har tidigt varit befolkad, här har funnits en domarring, som förstördes när Nybro kommun grävde för vattenledning. Här finns väl bevarade rösen från järnåldern. Till 1863 hörde Gårdsryd till Mortorps socken.

Helga Kors källa (skall ej förväxlas med S:t Sigfrids källa) har funnits här, den förstördes när vägen breddades på 1960-talet.

 I Gårdsryd har funnits en marknadsplats som användes under lång tid, den upphörde 1866.

 Nybro tätort tar sitt vatten från grundvattnet i Gårdsryd. Gårdsryd är rikt på naturgrus, som har utnyttjats med många grustäkter, nu är dessa avslutade.

 S:t Sigfrids IF har här sin fotbollsplan.

S:t Sigfrids HF vårdar ett fungerande sågverk med tändkulemotor från 1930-talet, vid detta finns ruiner efter kolugnar som användes under 1940-talet.

11 Kortemåla

Är omnämnt redan 1178. Den lilla byn består av endast en gård och en villafastighet.

12 Krukebo

Byn består av en gård. Nybro Golfklubb har häa sedan 1971.r sin golfbana.

13 Kulla.

By i S:t Sigfrids socken, omnämnd redan 1178, i norr gränsande till kyrkan. I byn har funnits flera torp, ett har bebotts av båtsman Eklund som var anställd av Kulla 1:2 & Kulla 1:3 åren 1867-1874. Vid fornlämnings inventering 2007 har ett flertal kolbottnar och en tjärdal hittats. 

14 Kyrkeryd.

Kyrkeryd är omnämnd redan 1178. Här finns kyrkogården. Kyrkan fanns här till 1888. Första fattighuset låg här intill kyrkogården till 1909. Första skolan byggdes här 1855. Ny folkskola med två salar byggdes 1899, denna användes till 1965. 1968 gjordes denna om till församlingshem och fick namnet Klockaregården.  S V om vägen Nybro-Tvärskog, vid gränsen mot Krukebo, anlades 1924 en festplats. Den användes flitigt under några år av ett flertal föreningar.  I byn finns en mycket gammal smedja, med alla inventarier, som 2010 skänktes till Hembygdsföreningen.

15 Källebäck.

En km söder S:t Sigfrid kyrka, byn omnämnd redan 1178. Byn består av en jordbruksfastighet och två bostadsfastigheter.

En av fastigheterna ägdes och beboddes av konstvävaren Josef Svensson från 1930 till 1970 talet. Svensson var en skicklig damastvävare vars vävnader finns i många offentliga lokaler och i enskilda hem. Efter pensioneringen flyttade Svensson till Helsingborg.

Källebäck gränser i öster mot byn Källebäcksmåla i Mortorps socken där Sankt Sigfrids källa ligger, den källa som enligt legenden den Helige Sigfrid döpte i på sin vandring från Hagby till Växjö.

17 Mölebo.

Omnämns redan 1178 i ett påveligt brev till biskopen i Linköpings stift. Mölebo består idag av två byar Stora och Lilla Mölebo, har varit tre. Den tredje Bro eller Brodd by, även den omnämnd 1178 som låg i anslutning till där kyrkan idag ligger. Kyrkan flyttades hit från kyrkogården 1888.

Bro lades till S. Mölebo på 1600-talet.

På S. Mölebo fanns tidigt kvarn och såg det har även funnits affär som inrymde telestation och post, den låg väster om kyrkan. Det har också funnits ett mejeri.

 Nykterhetsrörelsen byggde en möteslokal  1909, som sedermera använts som skola och församlingshem.1971 köpte S:t Sigfrids Idrottsförening fastigheten och startade bordtennisverksamhet här, denna upphörde på 1990-talet. I början av 2000-talet bildades en andelsförening, som med mycket frivilligt arbete renoverat fastigheten, idag kallat Byahuset. Här finns även en skridskobana.

Ett av husen på S. Mölebo fungerade under en tid som fattigstuga

19 Västrakulla.

Västrakulla by.

Ligger i S:t Sigfrids socken i den sydöstra delen av Nybro kommun. Byn gränsar till byarna:

Kimramåla i sydost 1200 m

Grindemåla i sydväst 300 m

Gräne i sydväst 100 m

Mölebo sydväst 200 m

Bosgård i söder 700 m

Bläsemåla i sydost 500 m

Simnatorp i nordväst 1200 m

Uddabo i norr och nordost 2500 m

Gränsen mot Uddabo är likamed ”gamla vägen” mellan Kalmar och Växjö. Uddabo ligger i Kalmar kommun. 

Fornminne

V nämns första gången i skrift 1536 då som en gård, Kronohemman. Namnet stavas Westekwille. (Se Smålands handlingar 1533:1 AF 123)

Tecken på tidigare aktivitet i byn är slaggvarp vid Västakullabäcken. Se ekonomiska kartan, fastighet 1:4. Slaggvarp är resterna efter utvinning av järn från myrmalm.

 Stenåldersyxa (halv) funnen vid plöjningsarbete 1950. På samma åker (Långåkern 1:4) invid bäcken har vid jordtäckning 2009 frilagts 3-5 stensatta platser med kolrester. Fynden redovisades till Länsstyrelsens arkeologer som lovat titta på dem. Om äldre aktiviteter påminner kolbottnar samt odlingsrösen i nuvarande skogsmark.

Topografi

V ligger 2 mil från Kalmarsund, höjd över havet 45 – 60 m. Byns areal 275 Ha.

 Byområdet har mycket små höjdvariationer i ett flackt landskap. Berg ligger nära markyta. Grävda brunner är ej mer än 3-5 m djupa. Berget i dagen förekommer i liten omfattning och då som små och låga partier. Flyttblock finns på några få ställen. En förekomst av berg har varit större. Den benämns på ekonomiska kartan ”Hallabacken” Därifrån kunde man se S:t Sigfrids kyrka. Berget sprängdes ner till stora delar för att bli vägbyggnadsmaterial 1936. Byns skogsmark är på ca 245 ha av totala ytan  275 ha. Barrskog är förhärskande och då mest gran. Lind, bok, alm saknas som naturgivna träd.

Västrakullabäcken är vattendraget genom byn, ungefär 2500 m. På storskriftskartan 1806 redovisas två platser benämnda ”mjölkvarn”. En plats vid gränsen vid Borsgård, samt en plats belägen 100 m nedströms nuvarande bro för S:t Sigfridsvägen. På sistnämnda plats finns dammbyggnad, vattenrännor, bräddavlopp samt bottenstockar. Fortfarande (2010) tolkningsbara. Kvarnstenar 2 st, finns vid 1:4s bostad. Dessa stenar var ej huggna, alltså oanvända. Vattnet i bäcken upphör som regel att rinna sommartid. Bäcken har utnyttjats för tvättning, byk och bad.

 Byns moss-och kärrpartier ca 3 ha finns i anslutning till bäcken.

S:t Sigfridsvägen stenvalvsbro (foto och ritning finns) över Västakullabäcken byggdes 1928.

Järnväg och station

Banan stakades ut första gången i juni 1864. Bygget startades 16 september 1872. Efter att ha provkörts med godstrafik ett par månader, invigdes den för allmän trafik 8 augusti 1874. Banans längd inom byn är 2100m. Elektrifiering skedde 1 april 1955.

 Stationen Västrakulla anlades först 1912. Avsikten var att betjäna närbelägna S:t Sigfrid. Någon större trafik utvecklades aldrig. Byggnationen bestod av stations – bostadshus, källare samt uthus. Bangårdens omfattning var som mest huvudspår, mötesspår och två stickspår samt godsmagasin med lastkaj. Gods till stationen var produkter för jordbruk, handel mm tex daggamla kycklingar. Avgående gods tex från bobinfabriken samt under krigsåren 1939 – 45 brännved. Skogsägarna var ålagda att hugga ved. Den kördes till bangården samt travades där. Lastning på järnvägsvagnar skedde manuellt med skottkärra. 1962 blir stationen hållplats. Åkande får själva stoppa tåget. 12 maj 1968 upphör Västrakulla järnvägsstation. Sidospår och godsmagasin rivs. Fastigheten 1:37 säljs till privatbostad. Järnvägsstationen var poststation från 1 januari 1917 till 25 maj 1963.

Vägar

”Gamla” vägen i Västrakulla är lika med landsvägen mellan Kalmar och Växjö. Vid denna väg fanns gästgiverigårdar och postgårdar. Idag kvarvarande milstenar bär inskriptionen ¼ MYL 1737. En sten finns i öster 50 m från Västrakullagränsen och en i väster 100 m från Västrakullagränsen ¼ MYL 2672 m. Enligt karta 1806 är byns stomfastigheter 4 st anslutna till gamla vägens östligaste del med en kilometerlång byväg. Från gårdarna utgår bygator till åkrar, skog kvarnlägen mm. Vid en av dessa bygator finns en valvbro av natursten över en sidogren av Västrakullabäcken. Bron är belägen på fastigheter 1:2. När järnvägen och stationen byggs får byn den nuvarande anslutningen till gamla vägen. 1928 sker en stor vägförändring för byn. Nya landsvägen (nuvarande riksväg 25, 2010) byggs mellan Blåsås och Kimramåla. Det är en 5 km lång raksträcka varav 2 km genom Västrakulla by. Vägbredd 6 – 7 m. 1936 förses vägen med beläggning.

1980 – 81 breddas vägen till 13 meters väg. Viltstängsel sätts upp på halva sträckan, den västra.

Så kallad 2 +1 väg, mötesfri väg byggs 2006. Vajerräcke sätts upp i mitten.

Trafiken på väg 25 är år 2006 8620 fordon/ års medeldygn varav 820 lastbilar (ca 10%)

Vägen Västrakulla – S:t Sigfrid byggdes år ?? Nuvarande stenvalvsbro över Västrakulla bäcken byggdes 1928.

Västrakulla Skola

Före 1894 var skolverksamheten i byns gårdar. 1890 gården 1:3, 1891i gården 1:4, 1893 i gården 1:2.

 Beslut om byggandet av skola togs 18 april 1893. Bygganbud 2500 antogs 1894. Avsyning och mottagande av den nya skolan fredagen den 5 oktober 1894 kl 10:00. Lärarinnelön 560 kr/år. Lärarinna från 1 juli 1920 Sonja Kullberg. Oktober 1921 Nytt skolregemente Mindre folkskola Årsväxelvisa klasser 1 – 3-5 och 2 – 4-6. Skolåret minst 192 dagar. Lovdagar 2 före påsk, 1 maj, lördag före pingst, 7 dagars skurlov, en veckas potatislov.  Slöjd: endast för flickor. Skoldag: 5 timmar Undervisningstimme 45 minuter Morgonandakt 10 minuter Efter 3 timmen 30 min ledighet.

10 mars 1940 Folkskoleinspektion föreslår nedläggning av skolan. September 1940 beslöts att skolan ej skulle nedläggas fören barnantalet är under 10. September 1947 kom förslag till  skolomorganisation, klass 3 o 4 i Västrakulla.

Skolan upphörde 1957 Beslut om försäljning 1966. Västrakulla skola fastighet 1:36 såld till privatbostad för 28700 kr Tillträde 1 okt 1967. Skolan användes för husförhör, söndagsskola, föreläsningar och sammanträden.

Västrakulla by, bebyggelse

Ursprungligen redovisas ett Kronohemman 1536. Karta 1806 visar 4 stomfastigheter. A =1:2, B = 1:3 1:34 C = 1:4 och D = 1:5

A och D är sammanslagna till 1:2. Efter brand i byn 1902 är fastigheterna A och B utflyttade och nybyggda.

Till fastigheterna B, C och D hörde jordkällaren på gemensam plats. A-källaren är fungerande idag 2010, B källaren nerriven , och C-källaren är i dålig kondition.

Vid torpinventering 1988 återges 9 platser för bebyggelse som rivits eller flyttats under 1800-tal och tidigt 1900-tal. Båtmanstorpet som redovisats på 1806 kartan  beboddes av Johan Vesterberg.

Båtsman är lika med soldat vid flottan. Byn (roten) hade skyldighet att svara för sin båtsman.  Han skulle ha bostad, ett spennland (2468 m2) jord, äng till 2 lass hö samt mundering och underhåll.

 Vesterberg var korpral och varje söndag stod han vid ingången till S:t Sigfrids kyrka i sin uniform med medaljer och gjorde honnör för kyrkobesökarna.

S:t Sigfrid hade 1877 över 20 i tjänst varande båtsmän. 1892 övertog staten kostnaderna och 1901 upphörde roteindelningen.

Av bebyggelsen skall nämnas bobinfabrik 1946 – 1965 ? Numera 2010 privatbostad. Fasighet 1:23 Även en maskinstation fanns i byn 1952 - ? Verksamheten nerlagd , byggnaderna kvar, fastighet 1:29 Bebyggelse vid stationen och tomter har avstyckats och bebyggts så att byn 2010 består av 19 fasigheter med ungefär 45 personer inneboende.

Västrakulla by näringar, företag

Jordbruk och kreatursskötsel var de tidigaste näringarna i byn. Fram till slutet av 1950-talet var 4 gårdar aktiva. De 4 jordbruksfastigheterna var ungefär lika stora med åkerareal på 5 – 10 ha.

 2 hästar, 6 – 10 kor, några ungdjur, grisar för slakt och till salu, samt höns var en ungefärlig gårdsbesättning.

 Skogen med dess intäkter från vedhuggning och rotpostförsäljning fick ofta bidra till kostnaderna för djurens kraftfoder och åkrarnas konstgödsling. Två fastigheter upp hör med jordbruk och kreatur. Marken arrenderas av grannfastigheterna. 2010 brukas en gård med åkerbruk och betes djur. En gård 1:2 (sammanslagning av 1:2 och 1:5) drivs huvudsakligen med mjölkproduktion. Skogen var i början på 1900-talet mycket illa åtgången pga av uppköp av avverkningsrätter på markområden som skövlades. Skogen var i första hand till för ved, stängselvirke och timmer för husbehov. På 1930 – 50- tal stämplades rotposter för försäljning. Stämpling innebar att skogsvaktare kom och visade träd som fick gallras bort samt mindre områden för självföryngring, så kallad blädning. Träden märktes genom borthuggande av bark på stam och stubbe och stämplingsyxans speciella märke slogs dit. Träden klavades dvs brösthöjdsdiameter mättes och med jämna mellanrum gjordes höjdmätning. Skogsvaktaren levererade en lista med trädantalet och sort samt volymberäknig. Rotposten såldes till lokala virkeshandlare- / sågverksägare.

1933 betalade exempelvis 6:50 för en kubikmeter.

Avverkning skedde manuellt fram till 1950-tal med tvärsåg , bågsåg och yxa. Körning skedde med hästar. Sågverk uppförs ofta bara för en vinter. Omkring 1942-43 var ett sågverk uppsatt i Västrakulla vid bäcken 100 meter uppströms bron. Nuvarande fastighet 1:34. Sågen drevs med ångmaskin och sysselsatte 5 – 6 arbetare. Ägare Algot Pettersson, Kyrkeryd.

En rävfarm startades i Västrakulla 1929 och var belägen på fastigheten 1:4. Som mest fanns ett 60-tal silverrävar som avelsdjur och för skinnframställning. Rävgårdens yta var 45x 65 m, inhägnad med ungefär 3 meter högt plank med nätstängsel innanför. Rävburarna bestod av 2  tum galvat nät i mark väggar och tak. Djuren var mer vilda än tama De sköttes med noggrann passning och utfodring. Skinnen såldes på auktion i Stockholm Farmen upphörde omkring 1939 och anläggningen revs.

Västrakulla verksamheter

Första affären hade Ernst Holm i fastigheten 1:21 som han byggde 1910. Holm var även skomakare.

Hugo Jonsson hade affär i Fastigheten 1:25 som han byggde 1931. Han var även skräddare. Jonsson sålde affären till Tage Gustavsson som hade den fram till 1945 då Nils-Erik Centner övertog. Centner upphörde med affären 1962.

Telefonstationen var inrymd hos Tage Gustavsson och senare i fastigheten 1:21 fram till 1950-tal då automatisering skedde.

1947 kommer fabrikör Einar Johansson till Västrakulla och bygger bostad 1:35 samt fabrik. Fabriken kallas S:t Sigfrid Svarveri och Bobinfabrik. (Bobin är en rulle av trä.)

Råvaror till fabriken som regel björkkubb 1 m längd, minst 15 cm i topp, levererades ofta av närbelägna skogsägare. Kubben sågades till plank som vidaresågades till fyrkantsämnen (sticks). Efter torkning utomhus och inomhus svarvades handtag, kulor, hjul mm. Efter ytbehandling, målning eller betsning och parfinering, skedde leverans till mottagare inom Sverige men även till England. Fabriken sysselsatte 6 – 7 personer. Ägarbyte skedde i början av 1960 och fabriken upphörde 1965?. Fabriken har byggts om och förändrats och är idag bostadsfastighet 1:23.

En maskinstation byggs i Västrakulla 1952 av Egon Jonsson som tidigare haft verksamheten i Uddabo. Han harvade, plöjde, sådde och tröskade åt jordbrukarna,. Egons första traktor som var en 3-hjulig John Deere inköptes 1948 och var i bruk 10 år senare. Maskinparken utökades med flera traktorer, kompresser, sten(vagn)upptagare och jordbruksspruta. 3 -5 personer var anställda. Senare delen av Egons verksamhet bestod huvudsakligen av grävmaskinsarbeten. Maskinstationen upphörde 199?. Byggnaden är kvar 2010 fasigheten 1:29.

Byn hade en yrkessnickare, Sten Eriksson, verksam ungefär 1925 till 1970. Vintertid bestod jobbet av skogshuggning och sågverksarbete . Han byggde eget hus 1946, på fastigheten 1:27. Det var ett monteringsfärdigt hus.

20 Överstatorp.

Omnämnd redan 1178. Överstatorp by ligger längst väster i S:t Sigfrids socken. Antecknat storskifte 1793. Vid laga skiftet 1850 nedtecknades ca 100 namn på olika skiften inom byn.

En bykvarn fanns långt tillbaka, denna övertogs av Oskar Svensson. Han byggde en ny dammvall och byggde på kvarnhuset en våning. Från turbinen fick man kraft till kvarn och såg, samt även belysning till bostaden uppe på backen samt vägen till kvarnen. Mjölnare var under många år Oskar Svensson. Sågade gjorde man åt bönderna på vårarna när det var gott om vatten och sågare var Hidning Nilsson.

En smedja byggdes av Henning Lantz på 1920-talet, han reparerade lantbruksmaskiner och i ett hästskostall skodde han hästar.

Fyra gårdar och ett torp hade traditionell jordbruksdrift, med odling av vall, råg, vete, potatis mm. Samt djur såsom kor ungdjur grisar och hästar. Man tämjde ofta unghästar. Dessa inköptes på de Öländska marknaderna, och man körde in dem tillsammans med en äldre häst.

Två entreprenad firmor samt Nybro stads reningsverk finns idag i byn, samt en anlagd våtmark i dagligt tal kallad Björnsjön finns också.

På fastigheten 1:4 fanns 1910 – 50 en gårdssmedja som sköttes av Karl Kronlund . Huvudsakligen smide för gårdens behov såsom spik, bult, muttrar beslag, gångjärn, linor mm. Kronlund tillverkade på 1940-talet även korgar av ene. Så kallade 2 greparkorgar för potatisplockning Såldes för 3:25 st. Två vävstolar fanns på ovannämnda gård. En för trasmattor och en för linnevävnad. Ungefär till 1938 odlades lin som sedan bearbetades till färdiga dukar, servetter m m.  Väverska var Berta Kronlund. Hon ledde även syslöjd i skolan.

Editerad av: Börje Gustafsson (2019-04-27 13:50:47)