Gillet bildades vid ett möte i Solhems skola 1932.
Trots vår mogna ålder tittar vi inte bara bakåt utan ser som en av våra huvuduppgifter att dokumentera information om dagens Spånga och överlämna den till framtiden.
Från början omfattade verksamheten hela dåvarande Spånga socken, men när socknen delats och nya hembygdsföreningar tillkommit har Gillets verksamhetsområde kommit att täcka nuvarande Spånga församling.
Solhems skola på 1930-talet, för de flesta Spångabor en viktig del av barndomen
1930-talet var ett aktivt årtionde för Gillet som då ordnade luciafirande,vandringar och föredrag.Inom Gillet fanns en sångkör, en dansgrupp och en orkester som medverkade vid många arrangemang. Under perioden 1937-1944 utgavs även några årsskrifter. I samband med att Spånga 1949 inlemmades i Stockholms stad deltog Gillet vid inspelningen av en dokumentärfilm – Spångafilmen.
Hembygdsgillets Lucia 1936
Gillets första hembygdsgård var Gustafsberg nära Spånga kyrka. Gården hade donerats av en medlem i Gillet och bestod av två 1700-talsbyggnader med inventarier. Donationen mottogs omkring 1960, men verksamheten där varade endast en kort period, då gården låg på den plats där Tensta skulle byggas.
Gustafsberg – skänkt till Gillet av Arne Jansson från Spånga by.
Vid mitten av 1970-talet fick Gillet disponera den nyrenoverade Mellangården i Akalla by. (Numera övertagen av Norra Järva hembygdsförening.) Där arrangerades bl a berättaraftnar med husförhör och Gillet deltog också i Akalla gårds traditionella septemberfester och julmarknader.
Mellangården i Akalla – Gillets tidigare hemvist
Under samma tid började Gillet också bearbeta berörda myndigheter för att få disponera den förfallna Nälsta gård, en tanke som funnits med sedan 1940-talet och som nu skulle komma att förverkligas. Gillet kunde flytta in i en nyrenoverad gård vid årsskiftet 1985/86 och invigningen skedde i februari 1986. På Nälsta gård anordnas olika aktiviteter, ofta i samband med Öppet hus som fortlöpande äger rum den andra och fjärde söndagen i varje månad. Kulturskolan har även funnit Nälsta Gård vara en lämplig plats för pianoundervisning och gården hyrs även ut för mindre tillställningar av lugn natur.
Jubileumsskriften om Spångas historia
Böcker utgivna av gillet
Vid Gillets 40-årsjubileum 1972 utkom ”Spånga före Tensta”, en liten bok om Spångas historia, utgiven i samarbete med Stockholms stadsmuseum.
Sedan dess har en studiecirkel bearbetat Spångas och Järfällas sockenstämmoprotokoll omfattande tiden från 1600 till 1862. Arbetet påbörjades redan 1980 och pågick med ett längre avbrott till år 2000. Protokollen har utgivits i fyra böcker, del 1 (1982) omfattar åren 1600-1750, del 2 och 3 (1987) åren 1751-1825, och del 4 (2000) i två band, omfattar åren 1826-1862.
En skrift om Spånga båtsmanstorp har också utgivits, liksom ”Jag minns min barndoms Spånga”, en samling berättelser av människor som vuxit upp i olika delar av Spånga under första halvan av 1900-talet.
Nyligen har Erik Svedins skrift om Nälsta gård kommit i ny upplaga, utökad och omarbetad av Henry Aspeqvist och Björn Thörnqvist.Sedan 1981 utges medlemsbladet ”Spånga-Bygden” med fyra nummer per år.
Gillet har medverkat till framtagningen av två smycken i silver som är kopior av spännen funna vid utgrävningar i Tensta. Det är dels ett hänge som även görs som brosch och dels en slipshållare. Båda smyckena säljs genom Gillet på Nälsta gård. Vi har levererat ett stort antal av dessa smycken till Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning som delar ut dem som förtjänsttecken till avgående tjänstemän.
Gillet har även tagit fram kopior av gamla kartor:
Topografisk karta över Spånga från mitten av 1800-talet
Stadsplanekarta över Solhems municipalsamhälle 1907 och 1910
Stadsplanekarta över Flysta municipalsamhälle 1942
Stadsplanekarta över Bromstens municipalsamhälle 1914
Stadsplanekarta över Nälsta villasamhälle på 1930- och 1940-talet
Flertalet av ovanstående kartor finns att köpa på Nälsta gård.
Gillets verksamhetsinriktning avgörs av dess medlemmar såväl på årsmöten som löpande och är givetvis beroende av frivilliga krafter varav vi aldrig kan få för många.
Detta innebär att styrelsen/rådet med glädje välkomnar initiativ från enskilda medlemmar som är villiga att handgripligen hjälpa till i verksamheten och utöka våra resurser med sina speciella intressen eller färdigheter.
