Arkeologiska utgrävningar på Norvik

Arkeologisk utgrävning av stenåldersboplats i Norvik, Nynäshamn – gratis visningar för allmänheten

Hembygdsföreningens medlemmar får specialvisning.                    Datum ej bestämt än.

I Norvik strax norr om Nynäshamn genomför arkeologer från Stiftelsen Kulturmiljövård under sommaren och hösten en arkeologisk undersökning av en stenåldersboplats inför Stockholms Hamnars kommande utökning av en godshamn. Vid undersökningen har arkeologerna hittat flera spännande fynd i form av bland annat ca 4500-5000 år gammal keramik, pilspetsar och yxor. Hur levde folk under slutet av stenåldern i trakten? Vilka redskap hade man? Hur arbetar arkeologer? Vilket är det mest överraskande fyndet hittills? Detta och mycket annat kommer att tas upp under de spännande och informativa visningarna, där vi även får titta på flera av fynden.

Visningarna hålls vid flera tillfällen och tar ca en timme, ingen föranmälan krävs och inga förkunskaper behövs. Kom ihåg kläder efter väder. Välkomna till en visning i forntidens tecken!

Vägbeskrivning: Åk norrut från Nynäshamn och sväng av väg 73 vid trafikplats Norvik, mot just Norvik. Efter ett par hundra meter står det flera gråa baracker på vänster sida, där går det att parkera. En av våra arkeologer möter upp för att anvisa parkering.

Vid frågor, kontakta Andreas Forsgren;

[email protected]

073-810 02 90 (endast dagtid 10-17)

Mer information om utgrävningen finns också på Stiftelsen Kulturmiljövårds hemsida: http://www.kmmd.se/Arkeologi/Projekt-2018/Norvik/
Söndag 22/7, kl. 13.00

Onsdag 1/8, kl. 18.00

Måndag 13/8, kl. 13.00

Torsdag 23/8, kl. 18.00

Söndag 26/8 (Arkeologidagen), kl. 12.00, 13.00, 14.00

Måndag 3/9, kl. 13.00

Måndag 10/9, kl. 18.00

Söndag 16/9, kl. 13.00

Tisdag 25/9, kl. 13.00

Bilder:

  • En av de funna yxorna
  • Pilspetsar i skiffer
  • Arkeologer i arbete

Midsommaraftonsfirande 2018

Först måste majstången kläs..

..Björkris och asplöv skall hämtas och klippas till i lämpliga längder, ”slöjorna” bindas och lite fika innemellan är aldrig fel.

De kulörta banden är påsatta och sedan är det ”slöjornas” tur. Nästan klart!

Bara Nynäshamns vapnen fattas.

+++++++++++++++++++++++++

Det kom en rejäl regnskur på midsommaraftons förmiddag, men det klarnade upp och den fina majstången kunde resas planenligt inför minst 1500 besökare:

  På majstången hänger 4 st halmkronor

Britt Hortlund berättade om majstångens symboler och sedan  dansade Nynäshamns Folkdansgille till Nyble allspels musik:

När det var dags för ringdanser flyttade musikanterna ut på dansbanan och Mari Kristiansson ledde det hela:

Det fanns mer än dans att fördriva tiden med:

T.ex. tombola och chokladhjul

Hoppborg och

Fiskdamm

Dessutom gick det att köpa ballonger, leksaker, salta mandlar, popcorn och sockervadd, om man inte hade tur i chokladhjulet.

 

Sveriges Nationaldagsfirande den 6 juni

Den 6 juni firades Sveriges Nationaldag traditionsenligt på Hembygdsgården i samarbete med Nynäshamns Folkdangille, Nyble Allspel och Nynäshamns Kulturskolas blås-orkestrar.

Mer än 500 personer bänkade sig i det fina vädret för att njuta av musik och dans och Nationaldagstal.

De tomma notställen väntar på musikerna

Hembygdsföreningens ordförande Jan Mellring hälsade alla välkomna. Kulturskolans yngsta orkester ”Playstation” marscherade in spelande  ”Spider Pig”.  Sedan följde ”Macken” , ” Soul Bossanova”, ”Brazil” och ”Dancing Queen”. ”Playstation” fick sedan saft och bulle. Det var blandade låtar som sedan framfördes av ”Sound masters” och  ”Nynäshamns Blåsensemble” allt under ledning av Andreas Carpvik. Exempel på låtar:  ”Final Countdown, Dance you off, Den blomstertid….  (Med allsång), Ta mig till havet”……

Britt Hortlund guidade sedan genom programmet och presenterade Folkdansgillets danser:

Dom startade med ”Ogesta shottis” och ”Vals över Ösmo ängar”, till musik av Nyble Allspel.

Sedan talade kommunens planchef Maria Landin:

 

Nationaldagen

Idag är det Sveriges nationaldag. Vad betyder det för oss? Kan ge anledning till eftertanke kring vad som är Sverige och det prat om svenska värderingar som hörs lite var stans i vårt samhälle just nu.

Landet Sverige började byggas till ett rike på 1200-talet av Birger jarl och hans söner. Det satte riktig fart under Gustav Vasa på 1500-talet. Då byggdes den svenska byråkratin och administrationen upp.  Vi blev protestanter istället för katoliker. Byte av tro hade egentligen rent affärsmässiga grunder. Gustav Vasa gick utanför Sverige för att hitta bundsförvanter – han lierade sig bl a med Lübeck och tyska Hansan.

På 1600-talet var det ”Lejonet av Norden”, Gustav II Adolf och hans efterföljare Karl XII som spred skräck i Europa. Vi låg ständigt i krig med vår omvärld; dansken, polacken, ryssen. Vi förde våra krig i andra länder. Även om det svenska folket led av utskrivningar, pest, missväxt, svält m.m. så marscherade inga främmande härar genom vårt land och brände och våldtog. Och till skillnad från våra grannländer har vi varit förskonade från krig sedan 1809.

Under 1800-talet började landet Sverige förändras. Ojämlikhet, fattigdom och klassklyftor började ifrågasättas. Arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen växer fram och formar det Sverige vi känner idag.

Men vilka är det egentligen som format det Sverige vi känner idag? Vad bygger de svenska värderingarna på och vad är det?

Med den nya DNA-tekniken har man kunnat konstatera att Sverige befolkats av olika folkgrupper som kommit vandrande från olika håll. Det har pågått i många tusentals år. Vi vet att man hade långväga handelsutbyte med andra folk redan under bronsåldern. Det fortsatte under vikingatid då vikingarna for över den då kända världen och tog med sig influenser och kunskaper hem. I Birka gick man klädd i arabiska puffbyxor av siden.

I och med kristendomens införande i Norden började vi tro på mirakler utförda av en palestinsk man för 2000 år sedan. Under tidig medeltid byggs kloster som befolkas av munkar och nunnor från kontinenten. Nya växter och ny kunskap fördes hit med dem.

Under 1600-talet arbetskraftsinvandrade vallonerna för att utveckla den svenska smideskonsten och bygga upp våra järnbruk. Arbetskraftsinvandring har alltid funnits och varit nödvändig för utvecklingen.

Nästan alla våra seder och bruk som anses vara urtypiskt svenska är importerade.

Ursprunget till vår jultomte är ett italienskt helgon. Lucia är ett sicilianskt helgon, julgranen kommer fån Tyskland. Midsommar – att fira sommarens ankomst kopplat till sommarsolståndet är inte heller det unikt för Sverige utan återfinns i många länder i lite olika skepnad. Det enda som anses typiskt svenskt med midsommar är att sjunga små grodorna.

Även många av våra maträtter kommer någon annanstans ifrån. Kåldolmar, pepparkakor, lussekatter för att inte tala om fredagsmyset med tacos.

I världens mest sekulariserade land – där vi egentligen inte tror på något – där tror vi fullt och fast att det finns något så unikt som svenska värderingar. Det vi däremot borde tro på är alla de unika människor från när och fjärran som varit med och format vårt land genom århundraden. Utan dem skulle vi inte sitta här. De som kämpat för att vi kan leva i ett land där det är tillåtet att säga vad man tycker, att klä sig som man vill, att älska den man vill, att vara den man är. Det är något att vara stolt över.

Med dessa ord önskar jag er alla en glad sommar, med dans kring midsommarstången och sjungande av små grodorna.

Ett fyrfaldigt leve för Sverige……….. följt av fanfar.

Folkdansgillet dansade ”Fyrtur från Allerum” och ett polkapottpuri och sedan spelade Nyble Allspel ”Polska från byn” och  ”Fredriks gånglåt”.

Blås-orkestrarna avslutade med ”Under blågul fana” och Nationalsången.

Blåsarna fick en hink godis att dela på och den tog snart slut:

Orkestrarna                                                                                      Alla dansarna

                                                                       Nyble Allspel

Årets sommarutställning i Trollstastugan på Hembygdsgården

Hembygdsföreningens utställning : ”Affärer i Nynäshamn från 1930-tal till 1980-tal” öppnade den 6 juni och är öppen alla sön- och helgdagar tom den 16 sept.

Utställningen är i huvudsak en fotoutställning med exteriörer och interiörer från olika affärer, som funnits i Nynäshamn från 1930-talet till 1980-talet, och som i vissa fall finns kvar fortfarande. Även affärsinnehavare och butiks-anställda finns med. En del rekvisita från olika affärer finns i montrarna. En karta visar var affärerna funnits och det syns tydligt att Nynäshamn hade två affärscentrum, ett nordligt (Kullsta) och ett sydligt (nuvarande centrum).

Fotona till utställningen är tagna av Gösta Nilsson och en del kommer från Nynäshamns Bildarkiv.

    

   

                                                      Text och foto Lena Håkansson

Loppmarknad

Den 5 maj var det loppmarknad på Hembygdsgården:

Flaggorna hissade, loppisen öppen. Välkomna!

    Det var inte bara loppis ute utan även inne i Gula Villan:

Hopplockning av resterna efter dagens försäljning:Foto: Lena Håkansson

 

Städdag

Den 21 april städades det på hembygdsgården både högt och lågt, ute och inne.

Foto Lena Håkansson

Referat från Årsmötet 2018

Den 18 mars hade Sotholms Härads Hembygdsförening sitt årsmöte i Nynäshamns församligshem.

Ordförande Jan Mellring hälsade alla välkomna och då speciellt kvällen gäst: Maj Wechselman.
Maj ha bland mycket annat gjort film i Sydafrika om kvinnor och apartheit och just nu håller på med en halvdokumentär film om Moa Martinsson.

Hon undrade vart litteraturen har tagit vägen? Ingen läser numera. Hon berättade om Moa Martinssons ”Kyrkbröllop” som är en väldigt detaljrik bok. Moa gifte sig i en skär klänning och hade flätat håret i 3 flätor för att få det krusigt och fint.
Det finns redan en Moafilm, men denna blir en dokumentär utan någon som spelar Moa. Hon berättade lite om att när Harry Martinsson kom till Moa, så hade han luffat runt i 4 år, hade TBC, början till stenlunga och malaria. Han hade varit utackorderad och blivit utnyttjad av bönder. När Moas man begick självmord, så ville hennes svärfar ha tillbaka torpet, men då ordnade Elin Vägner en insamling så hon kunde behålla det.

Harry påstås ha försörjt Moa och lärt upp henne, men det är helt fel.

500 statister i Norrköping har bidragit till filmen och flera av hembygds-föreningens medlemmar har spelat skogshuggare och kommunfullmäktige-ledamöter (Moa blev ju invald i kommunfullmäktige i Ösmo), även andra invånare i kommunen har varit med, både barn och vuxna. 2 av Moas söner gick ju ner sig på isen och det har filmats på Fjättern, delvis med drönare. (Styrans is var för dålig.)

Det skall bli spännande att se den färdiga filmen. Maj tackade föreningen så mycket för hjälpen och ordföranden överlämnade en bukett tulpaner och öppnade sedan årsmötet.

Kassör Karin Hernudd-Öhman föredrog bokslutet och budgeten för 2019.

Britt Hortlund  var mötesordförande och Karin Angerby sekreterare. Årsmötet gick snabbt och styrelsen beviljades ansvarsfrihet. Jan Mellring ovaldes som ordförande för kommande verksamhetsår. Styrelsen sitter kvar sånär som på en suppleant som slutade. En ordinarie revisor och en revisorsuppleant nyvaldes. Valberedningen sitter kvar. Jan Mellring tackade för visat intresse och delade ut blommor till:

Britt Hortlund (årsmötets ordförande):

Christina Windäng (avgående suppleant):

och Ulf Grapne (avgående revisor):

Alla lät sig sedan väl smaka av smörgåsar och värdinnans goda tårtor. Det såldes även ett lotteri, med påsktema, enligt tradition.

Text och bild

Lena Håkansson

God fortsättning på det nya året:

Hoppas det blir ett bra år.

Årets program är inte klart än, men publiceras så fort det går.

Gott slut…