Årets sommarutställning: Affärer i Nynäshamn, från 1930 – 1980-tal, har flyttat till Rosengårdens äldreboende och kan ses där tills vidare.

Det är traditionsenlig julmarknad söndag den 2 dec. 1:a advent.

Samtliga funktionärer klädda i ”Förritiden”.

Barnen börjar med att gå in genom vår portal ”Tidsmaskin” och utanför är det 1700-tal och innanför i parken 1800-tal.

Hembygdsföreningens årliga ”Titta-o pröva på” besök för tätortens 3:e klassare  ägde rum i början på september.

Klasserna kommer från en skola åt gången, två förmiddagar och en eftermiddag. Barnen delas in i 7 grupper, eftersom vi har delat in besöket i 7 olika ”stationer” 20 min långa och med en saft och kexpaus mitt i.

Barnen lämnar sedan in redogörelser över vad dom har sett och upplevt, en verkligen rolig läsning och fina teckningar. Det går inte att återge allt, men lite spridda kommentarer kommer med här nedan. Kommentarena är samlade för varje ”station”:

Luddes stuga vara lite spännade, dörrarna var väldigt låga och det fannas ett bord som man kunde vika till en stol. Stolbordmojängen var smart. Det fannas ett hål i golvet som man kunde lägga dricka i så det blev kallt. Källaren var cool, man var sugen på att gå ner där.

Det fannas ett museum med gamla hästvagnar med olika stilar. Vagnarna var stora och fina och det var coolt att få veta grejor om dom.

Jag tyckte att smedjan var roligast. Jag har lärt mig att vara smed. Jag trodde inte det ser ut som det gjorde. Först när jag gick in i smedja tyckte jag att det luktade äckligt men när jag blev van så luktade det gott. Det var jättehäftigt att hamra på röda spikar. Dom låg i en eld och han tog ut spikarna och la dom i en sak (städ) och sen fick vi hamra för att dom skulle se gamla ut och sedan doppade han dom i tjära. Jag har aldrig sett något mer spännande.

Det var roligt att Röta-bråka-skäkta-häkla. Det går att göra tröjor och byxor och andra saker av lin. Det var roligt att se hur man odlade för i tiden, att veta om grönsakerna vad dom heter och med linet att dra det över kammarna.

Förr i tiden fick man veva mjöl och så fick man stoppa i kärnor och så maldes dom ner till mjöl. Mjölet var mycket godare än köpt. Det var mer sött på nått vis.

Hela ”Bondgården”

Jag har lärt mig att mjölka (fejkjuver upphängt i gummiband) en kossa. Jag tror jag kan mjölka en kossa. Jag fick mjölka en ko för att lära mig hur man gör. Det var roligt att se hur man separerade mjölk och grädde. (med separator).

Det roligaste var att karda. Vi hade två borstar och gned dem mot varandra. Det var roligast för det var så mjukt och för att man fick arbeta med händerna.
Om jag fick ta med hem en sak skulle det vara en kardborste. Det var jättekul att göra armband av garnet.

Dom hade också möjlighet att se hur man spinner på spinnrock:

Resultatet av vävandet. (Varje klass får en matta att hänga på väggen i sitt klassrum)

Det roligaste var att väva. Om jag skulle ta något med hem så var det vävmaskinen. Jag har lärt mig att väva, men det är lätt att glömma byta fot. Stationen som var nr 7 var roligast för att man lärde sig mycket om hur det såg ut i förritiden (inne i Trollstastugan). Det var jobbigt att göra smör, man blev trött i armarna.

Svar på frågan vad om vad barnen tror är användbarast av det dom fick se och pröva:
Det som jag tror är mest användbart att kunna i dag är kärna smör, för det är mycket lättare än att åka till affären och köpa smör. Om alla affärer stängde så skulle jag helst kunna göra smör för mycket innehåller smör.
Jag skulle vilja ta hem vävmaskinen. Jag tror man använde den mest för att göra mattor och kläder.
Jag tror att häckla är ganska användbart för då har man kläder. Jag har lärt mig jättemycket på alla stationerna.
Jag tror att den grej som användes mest i dag är att mala mjöl. För mjöl måste komma från något ställe och det är där man maler det.
Det som är mest användbart i dag är nog att smida järn. Om man  skall göra ett dörrhandtag eller något annan järn.

Alla gillade inte allting. En del ris fick vi också:
Det var inte så roligt, kan ni göra det roligare. Det luktade illa i eldstugan (smedjan). Det var lite roligt att göra mjöl. Jag tycker vi skulle få mer tid vid varje station. Det skulle var mer aktiviter och längre dag. Det var lite jobbigt att vara inne i smedjan.

Det dök upp en del tankar om det hela också:
Jag trodde typ att Hembygdsgården skulle bara ha ett hus. Jag trodde att det inte skulle se ut så. Jag har lärt mig att man hade mycket mindre förr i tiden och att man fick göra allting själv. Man hade andra kläder på sig. Gubbarna hade hattar eller gubbkeps och väst och kvinnorna hade lång kjol och huckle. Husen var små och korta och såg annorlunda ut. Man hade ingen färg på husen och husen hade inga kylskåp. Jag skulle gärna bo på denna tiden. Jag önskar jag kunde stanna kvar  resten av året. Jag hade inte velat bo så. Jag undrar om hur det kändes att vara i förritiden

Fikapaus

Kexen med hemgjort smör på var jättegoda.

Hej då, jag kommer att sakna er. Tråkigt att lämna er.

Här följer några fler foton och teckningar:Även funktionärena fick smaka det hemgjorde smöret.

     Text: Lena Håkansson      Foto: Gösta Nilsson och Lena Håkansson

Hembygdsdgården by night med Eldshow.

Lördagen den 13 oktober, när mörkret sänkt sig, lyste Hembygdsgården upp, fylld med

lyktor och marschaller:

Det sprakade i smedjan där smeden huserade. Ludde och Hedda (gumman i Sand) var hemma i sin stuga och berättade om husets historia. Intresset var stort och huset, liksom smedjan, var hela tiden fulla med besökare.

Även i Trollstastastugan var det aktiviteter med spinning, kardning och stickning i fotogenlampans sken. Elden i spisen värmde skönt på alla besökarna som kom in.

”Tänk att det var så mörkt inne förr”.

Kvällens höjdpunkt var när 4 duktiga ungdomar, ”Kindlings”, framförde sin eldshow på dansbanan på festplatsen. När showen var slut ropade publiken: mera, mera…

Vi välkomnar dem igen, på nästa års kulturvecka.

Text: Lena Håkansson

Foto: Sune Höglind, Karin Hernudd-Öhman och Lena Håkansson

Lördag den 13:e oktober, sista lördagen i Kulturveckan är det dags för ”Hembygdsgården by night” 19.00-21.00. I år har vi utökat med ELDSHOW!

KINDLINGS uppträder på festplatsen kl. 19.45.

Dessutom är parken smyckad med lyktor och marschaller. Kom och upplev hembygds-gårdens park i icke el-ljus.

Hälsa även på Ludde och Hedda  i Luddes stuga och folket i Trollstastugan har samlats och hantverkar. Smeden har eld i ässjan kom in och hälsa på.

Brunnsmusik i parken.

Söndagen den 26 september kom ”Gustavsbergs Mässingssextett – 1865”

och spelade ”Brunnsmusik”i parken på Hembygdsgården.

Dom visade verkligen prov på sin stora reportoar med olika musikstilar. Kapellmästare Stefan Aldén presenterade låtarna.

Dom började med en bröllopsmarsch sedan Vals ”Jag tror på sommaren…”, Pop-ballad omarbetad av kapellmästare Stefan Aldén, ”Himlen är otroligt blå”, ”Stockholm är Stockholm”, ”Afton på solvik”.

Dom har hållit på sedan 1865 så ibland har det kommit till något nytt som tex Java Jive som är en typ av jazz sedan Dansbandpop: ”Till dans med Karlstatöserna”, Sommarvals från Karlsvik, 1700-tal: Bellaman ”Solen glimmar”, Lillebror Söderblom ”Den vackraste visan…”, även Fransk musik: ”Himlamore” som sjungitas av Edith Piaf, Granbackavalsen, Sune Valdimir: ”Allt detta och himlen därtill”, One step ”På Tivoli”. Jazz igen: Duke Ellington ”In a centimental mood”, ”Sommar sommar sommar…” och till sist en marsch: ”Ut i fält”.

”Man måste börja och sluta med en marsch.”

De många åhörarna ville inte sluta att applådera, så det var inget annat för orkestern att göra än att spela ett extranummer, som blev ”Jazzgossen”.

Hembygdsföreningens ordförande Jan Mellring tackade orkestern.

Text o foto Lena Håkansson

Specialvisning av utgrävningen av stenåldersboplats i Norvik

Den 14 aug. samlades 14 medlemmar från Hembygdsföreningen i Norvik, där arkeologAndreas Forsgren berättade om utgrävningen:

Innan man börjar gräva på allvar, så måste man undersöka om det verkligen har funnits någon boplats i området, även om det vid en första titt verkar troligt. Man gör provgrävningar på olika ställen och om man då inser att det har funnits något så får olika arkeologer lämna in anbud på att undersöka hela området och den som väljs ut får sätta igång. Först skalas översta skiktet av med grävmaskin så att den ”gamla” markytan frilägges. Området rutas därefter in med GPS-koordinater så att alla fynden som kommer fram kan få exakt rätt plats på kartan sedan är det bara att börja skrapa av lager efter lager. För att bestämma tidsåldern på fynden så lämnas dom i för kol-14 mätning.

Vi vandrade upp för en backe och fick en fin överblick över det stora området som frilagts.

Andreas visade ett ställe där det hade varit en eldstad. Man märkte nu att det måste vara ett tränat öga för att se skiftningarna i markens färg, det var lite mörkare vid eldstaden.

Det fanns skålgropar i berget. Det är väldigt ovanligt i en stenåldrsboplats. Dom har troligen använts för någon sorts offer eller önskningar. (Det låg redan pengar i två av dom).

Han visade en del av fynden. Det var mycket keramik och eftersom kärlen var dekorerade med hålmönster så kallas platsen för gropkeramisk boplats.

Det finaste som hittats var pilspetsar och yxor.

Efteråt smakade de medhavada matsäckarna extra bra.

——-

Titta gärna längre ner på Hemsidan om utgrävningen i Norvik.

Text o bild Lena Håkansson

Söndag den 26 augusti spelar Gustavsbergs mässingssextett i

Hembygsgårdens park kl.: 14.30

Deras repertoar omfattar över 200 melodier och sträcker sig från Bach till ABBA med mellanlandningar inom genrer som militärmusik, Bellman, psalmer, jazz, revy- och operettmusik, Straussvalser och andra typer av dansmelodier.

Hjärtligt välkomna!

Hembygdsföreningens utställning : ”Affärer i Nynäshamn från 1930-tal till 1980-tal” öppnade den 6 juni och är öppen alla sön- och helgdagar tom den 16 sept.

Utställningen är i huvudsak en fotoutställning med exteriörer och interiörer från olika affärer, som funnits i Nynäshamn från 1930-talet till 1980-talet, och som i vissa fall finns kvar fortfarande. Även affärsinnehavare och butiks-anställda finns med. En del rekvisita från olika affärer finns i montrarna. En karta visar var affärerna funnits och det syns tydligt att Nynäshamn hade två affärscentrum, ett nordligt (Kullsta) och ett sydligt (nuvarande centrum).

Fotona till utställningen är tagna av Gösta Nilsson och en del kommer från Nynäshamns Bildarkiv.

                                                      Text och foto Lena Håkansson