Charlottenburgs gård

En liten gustaviansk herrgård mitt i Solna

Charlottenburgs gård är nu över 200 år gammal. Här nedan kan du läsa om gårdens spännande historia – i kraftig sammanfattning.

Ett torp under Stora Frösunda

Charlottenburg var ursprungligen ett torp under Stora Frösunda. Det fanns första gången med på en lantmäterikarta från 1670-talet och kallades då Frösunda torp.

Byggdes år 1801

Huset byggdes av Adolf Fredrik Wijnblad, som ägde både Frösunda och Brahelunds gårdar samt var arbetsledare för flera av Gustav III:s byggnadsarbeten i Hagparken. År 1801 lät han uppföra det nuvarande huset med åtta rum. Han anlade också en engelsk park mellan de stora ekarna intill huset.

Döptes efter byggherrens hustru

Den nybyggda gården uppkallades efter hustrun Charlotta. Paret bodde här några somrar medan Stora Frösunda hyrdes ut till prinsessan Sofia Albertina. Wijnblad blev av ekonomiska skäl tvungen att sälja Stora Frösunda år 1806, men kunde behålla Charlottenburg. Tiden på gården blev dock kort, för han dog två år senare. Fru Charlotta bodde kvar ytterligare två år.

Många ägare genom åren

År 1810 köptes gården av läkaren David von Schultzenheim. Redan samma år sålde han den vidare till den preussiska ministern Fredric von Tarrach, som med sin hustru kom att bo på Charlottenburg i 25 år.

År 1845 köptes gården av föräldrarna till den så småningom kände skådespelaren Gustav ”Frippe” Fredriksson. I sina ”Teaterminnen”, utgivna 1918, beskriver han sin lyckliga barndom på gården. Egendomen bytte därefter ägare ett flertal gånger, innan den 1870 inköptes av inspektorn D.E. Ström, vilken år 1907 sålde gården vidare till Stockholms Nya Spårvägsaktiebolag, som byggde upp Råsunda på en del av dess marker.

Charlottenburg blev stamfastighet till Råsunda municipalsamhälle 1911. Det var tänkt att gården skulle rivas för att lämna plats till flerfamiljshus, men tillfälligheter gjorde att huset blev kvar. Under Råsundabolagets tid hyrdes gården först av arkitekt Hjalmar Westerlund och från år 1931 av Rådsundabornas husläkare Sven G. Hellström, som inredde en mottagning i flygelbyggnaden.

År 1965 övertogs Charlottenburg av Solna stad, som numera upplåter halva byggnaden till Solna hembygdsförening och använder resten som representationslokal.

Charlottenburg idag

Den låga reverterade huslängan hade från början rummen lagda i fil på franskt manér. Efter ett antal ombyggnader har interiören till viss del förändrats, men mycket av husets ursprungliga karaktär finns bevarad. När huset renoverades på 1990-talet framkom resterna av det ursprungliga torpet, vilket Wijnblad tydligen hade tillvaratagit som stomme i den nya herrgårdsbyggnaden.

Flygelbyggnaden, som ligger i vinkel mot huvudbyggnaden, byggdes som statarbostad 1807, och har en likartad exteriör. I flygeln inrymdes under många år en grafisk verkstad för en grupp Solnakonstnärer, ”Charlottenburgsgruppen”.

År 2012 renoverades flygeln och sedan dess innehåller den Solna skolmuseum samt en modell av 1930-talets Hagalund av Kent Fernström.

Trädgården

Den vackra trädgården har en ålderdomlig prägel med kryddland, fruktträd och blomsterkantade grusgångar. I mitten står ett litet pumphus från 1890-talet, som tidigare fanns på Hagalunds torg och som räddats undan rivning. Intill huvudbyggnadens östra gavel tronar en hög bautasten som flyttats hit från Huvudsta, där den tidigare markerade ”Davids källa”. I trädgårdens södra del finner man en före detta smedja.

Charlottenburg förlorade en stor del av trädgården när det kommunala förvaltningshuset byggdes 1954. Huset har senare använts av Solnapolisen. År 1996 lämnade polisen lokalerna och de övertogs då av Migrationsverket.

Barnstugan intill Charlottenburg byggdes 1967 i samma stil och utformning som huvudbyggnaden.

Forntida gravplats

Den lilla parken med högvuxna ekar norr om gården innehåller ett forntida gravfält från yngre järnåldern (400-1050 e. Kr.). Totalt finns här tio gravar, som alla är låga och runda stensättningar. Detta kan vara den äldsta gravplatsen för bönderna i Ottersta by, som på 1620-talet gick upp i Alby. Öster om gravfältet finns en rest kvar av den ursprungliga, allékantade infartsvägen mot Charlottenburg.

Ovanstående text är hämtad ur ”Kulturmiljöer i Solna” av Maria Malmlöf, 1988. Texten har bearbetats.