2013

 

Sörmlandsbygden 2013

Varför en fjällgås som omslagsbild? Det kan väl inte representera Sörmland. Jodå, förklaringen finns i boken. Södermanlands hembygdsförbund kommer ut med den åttioförste årgången av Sörmlandsbygden. Artiklarna handlar om ditt och datt och är hämtade från olika ställen i Sörmland, alltså landskapet Sörmland, dvs. även från Stockholms läns del av landskapet.

Det har blivit tradition att börja med en visa från Sörmland. Den här gången är det Gunnar Nordlinder som berättar om de sånger de indelta soldaterna sjöng på sin väg till och från Malma hed. Rumsrena? Nja, inte alltid.

Berga slott har så länge tillhört försvaret att vi nästan glömt dess tillkomst. Helge Ax:son Johnson var den som skapade Berga förutom att han var konsul och hovjägmästare med ett stort umgänge och mycket pengar. Om detta berättar Anita och Bo Stjernström.

Ett av de få klostren som på sin tid drevs av nunnor var Vårfruberga. Det var på medeltiden som klostret var aktivt. Beläget på en vidunderligt vacker plats vid Mälaren har det nu fått ny aktualitet, inte direkt som kloster men som ett eftertraktat besöksmål. David Damell berättar om vad som hände under medeltiden.

Hur mår högviltet och jakten i Sörmland? Den förre jaktvårdskonsulenten Alf Lettesjö berättar om hur högviltsstammarna har utvecklats och om nykomlingen vildsvinet och dess brutala framfart.

Ett nationells jaktcentrum har utvecklats på Öster Malma. Svenska Jägareförbundet har intagit slott och andra byggnader och verksamheten är nu synnerligen levande med kurser, föreningsaktiviteter, restaurang och konferensverksamhet. En som har vuxit upp på Öster Malma är Hans von Essen som här berättar om Öster Malma.

Naturligtvis måste man stanna till och äta lunch på Öster Malma som har en restaurang som satsar på vilt kött i alla de former. Kökschefen Anna Lagerqvist bidrar med tre recept från sin egen fatabur.

Att plocka svamp är en skön upplevelse i det vackra Sörmland. Hans Rydberg berättar om de svampar han tycker är speciella, var och en på sitt sätt, för Sörmland. Den populära svarta trumpetsvampen är en läcker matsvamp, men bombmurklan bör man inte plocka – den är rödlistad.

Nu skall det ske förändringar på Fristadstorget i Eskilstuna. Men hur vet vi inte än. Tidigare har man också haft tävlingar om torgets utsmyckning och Per Hjertzell har rotat i gamla handlingar och har sett vilka berömdheter och konstnärer som velat medverka. Owe Georgenson har tagit bilderna och använt sig av modern teknik för att få en blick in i framtiden.

Visste ni att Eskilstuna var bland de första tätorterna att bygga s.k. egnahem? I flera områden kan vi än idag se vilken typ av hus som skapades när Eskilstuna växte och bostadsbristen blev svår. Denna artikel är skriven av Bror-Erik Ohlsson liksom även nästa artikel som handlar om Alfred Edling som var en förkämpe för såväl egnahemsrörelsen som rösträtten.

Stefan Wistrand har undersökt arkiven för att få fram kunskap om bondkomikerna i Eskilstuna med omnejd. Walle Boström, Erik P:son Friberg och Thor Florentin var några som uppträdde för att förnöja publiken. I boken finns också ett par av de populära vistexterna.

I Bie utanför Katrineholm låg i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet en känd kuranstalt. Denna fick bli bakgrund för en roman av Anneli Jordahl. I Sörmlandsbygden berättar hon om anstalten som kallades Augustenbad och som använde sig av kurer som idag kanske kan förefalla något förlegade, och ibland farliga.

Få bokhandlar i Mellansverige är lika känd som den i Mariefred. Den har alltid haft kvinnor som chefer och i vår tid är nog Britt Schölin den mest namnkunniga. Hon lyckades med att göra bokhandeln till något mer än ett ställe att köpa böcker på och många kända författare har varit engagerade i hennes sammankomster. Hans Lundén berättar om bokhandeln från förr till nu.

Kokontinuitet, vad är det? Jo, på Lagmansö har man en ladugård som från 1764 till i våra dagar har hyst kor. Detta har betytt en enorm utveckling i byggnad och skötsel. Kjell Taawo, antikvarie vid Sörmlands museum, har genom gamla dokument följt utvecklingen och berättar om denna i boken.

Sedan forna tider till idag har människor färdats genom Sörmland. Fortfarande ser vi spår från de gamla ridvägarna och en kartläggning av de riktigt gamla lederna visar sig stämma mycket bra med även de nya farlederna. Hålvägen har dock blivit motorväg. Jan Moberg har kartlagt gamla och nya leder … och tänk om vägar hade kunnat berätta, hur skulle då inte några av historiens frågetecken kunnat rätas ut.

Sigurdsristningen är välkänd genom sin berättelse om Sigurd Fafnesbane. Men det är inte den enda ristningen i Sörmland som har ett sagoinnehåll. Roger Wikell berättar om flera.

Trolovning är väl något som har kommit ur tiden men förr var den av stor betydelse för hur man knöt band inför ett äktenskap som kunde innebära förändringar i ägandet av mark och gård. I Västra Vingåker var det tradition att överlämna värdefulla gåvor som bevis på att man menade allvar. Ingrid Hartman Söderberg har ärvt några gåvor och har berättelsen bakom dem.

Att lära sig nya traditioner för våra nya svenskar kan vara knepigt. Medan barnen kommer i kontakt med dem i skolorna har föräldrarna ”bara” sina egna traditioner. Skinka och lutfisk och risgrynsgröt kanske inte stämmer med familjens mathållning. Hur gör man då om man vill fira en traditionell svensk jul? Ann Pettersson och Anna Ulfstrand undersökte hur en del familjer gjorde i Norra Botkyrka såväl 2003 som 2005.

Som vanligt avslutas boken med redovisning av verksamheterna och ekonomin under det gångna året i Södermanlands hembygdsförbund och delvis Sörmlands museum. Litteratur om Sörmland, utgivet 2011, är listad längst bak i boken.

Den inbundna boken på nästan 240 sidor med rik illustrering i såväl färg som svartvitt erhålls för 150:- som en prenumeration från Södermanlands hembygdsförbund. Porto tillkommer. Beställs på telefon 0155-28 43 00, eller via e-post [email protected]. Besök också förbundets hemsida www.hembygd.se./sodermanland