2012

Nu är det dags igen. Södermanlands läns hembygdsförbund kommer ut med den åttionde årgången av Sörmlandsbygden. Artiklarna handlar om ditt och datt och är hämtade från olika ställen i Sörmland, alltså landskapet Sörmland, dvs. även från Stockholms läns del av landskapet.

Det har blivit tradition att börja med en visa från Sörmland. Den här gången är det riksspelmannen Ingvar Andersson som berättar om vår lust att spela och sjunga och återger en av alla de visor som handlar om yrkesgrupper.

Otaliga hällristningar har arkeologerna funnit i Sörmland, men inte runt Eskilstuna. Nu är det dags att leta reda på dem också. Roger Wikell, Sven-Gunnar Broström ochKenneth Ihrestam tänker göra det och berättar varför de tror att de kommer att hitta hällristningar.

Säfstaholm är inte bara känt för sin äppelsort, det har varit centrum för ett konstsamlande av stora mått. Dock kom samlingen att till stor del skingras, men som fågel Fenix uppstod ur askan har nu slottet igen fått en betydande samling. Om hur detta gick till berättarLars Furborg i en rikt illustrerad artikel.

En av de sörmlänningar som hade mycket att berätta från sitt liv var Anna-Greta Frohm. I Sörmlandsbygden berättar dottern Christina Frohm (också riksspelman) om sin mammas liv från födseln (bokstavligen) och genom livet med mycket slit och släp men också sång och musik, inte minst med Barrskogens kapell.

På Tovetorps Forskningsstation har zoologiska institutionen vid Stockholms universitet sedan drygt 40 år en fältstation som utvecklats på platsen för ett jordbruk. Dess historia och om kurser och forskning berättar föreståndaren Sven Jakobsson. Det handlar om bland annat höns, grisar, näktergalar, fjärilar, hjortdjur, lodjur. Inget djur är för stort eller litet, för vilt eller tamt för att inte forskas om.

Korvlinjen är inte en berättelse om korvkiosker utan ök(smek)namnet på en del av Stockholms fasta försvar på Södertörn. En som sedan barnsben har haft kontakt med dess lämningar är Tord Bolander och han beskriver hur den kom till och vad man kan se för lämningar idag.

Släktforskningen blomstrar nu för tiden. Före detta hembygdskonsulenten i Stockholms länKjell Nilsson har hittat rätt bland sina rötter i Sörmland och kunnat besöka var släkten har bott och hittat människor och händelser som han återger i boken. Artikeln manar till efterföljd. Varifrån har du dina rötter?

Vi strävar efter en hållbar utveckling och att vara klimatsmarta. LänshemslöjdskonsulentenHelena Åberg gör oss uppmärksamma på ett klimatsmart material eftersom det är förnybart, nämligen trä. Mycket av det som idag görs av plast kan göras av trä och artikeln visar på hur vi använde trä förr och kanske kan den inspirera oss att bli klimatsmartare.

Företag uppstår och går i graven. Efter 387 år lades Näfvekvarns bruk ner. Hur många människor i Sverige har inte sett brukets namn på olika gjutjärnsföremål, framför allt spisar? Kurt Rindstål börjar från starten i sin berättelse om bruket och dess människor. Mycket blev bruksföremål men också en hel del prydnadsföremål som kom till i samarbete med berömda formgivare. Det är inte bara Nävekvarnsbor som nu undrar vad som skall ske.

Bengt Landin berättar om en av de sista kolportörerna, JA Johansson. Han var en flitig predikant som åkte runt och missionerade i den frikyrkliga anda som spred sig i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Han hade också utbildat sig till målare och dekorerade flera kyrkor, bland annat i Taborkapellet vid Blacksta, där än idag ekumeniska möten hålls en gång om året.

Att Nyköpings äldsta historia håller på att grävas fram är känt för många. Nu har de första resultaten kommit och de bidrar till nya kunskaper. I Sörmlandsbygden redovisar arkeologerna Patrik Gustafsson och Lars Norberg dessa i text och bild. Men utgrävningarna och analyserna fortsätter och som en spännande följetong ser vi fram emot vad mer som kommer fram.

En gammal runhäll verkar vara försvunnen. Men nej då! Jörgen Johnsson och Roger Wikell gick till de historiska källorna och med dessa i huvudet gick de ut till platsen vid Skäleberg. Den som söker han finner och det gjorde dessa arkeologer också. Man skall aldrig ge sig.

1600-talets religionskrig har satt sina spår på många sätt även i Sverige. Tysk, protestantisk adel som hjälpte den svenska militären hade svårt att fortsätta leva i det katolska Österrike En av de som kom till Sverige var Paul Khevenhüller som kom att förlänas Julita och introducerades på Riddarhuset. Även den adliga ätten Pauli har motsvarande historia bakom sig. Om detta berättar Peter Thaler som har sin arbetsplats i Danmark.

Den sista av bokens artiklar för oss tillbaka till släktforskningen. Gunnar Redelius har läst sin anfader JP Ohlssons dagböcker och ger oss en bild av en kraftfull, nyfiken, initiativrik och trogen bonde, som hade det förhållandevis gott ställt. Dagböckerna skapar bilder i huvudet och det blir som en dokumentärfilm.

Som vanligt avslutas boken med redovisning av verksamheterna och ekonomin under det gångna året i Södermanlands hembygdsförbund. Litteratur om Sörmland, utgivet 2009-2010, är listade längst bak i boken.