2007

Inte associerar man till jul när man får boken i sin hand. På omslaget lyser sommaren, men den tiden kommer ju också. På cirka 215 sidor ges läsaren en varierad kost av artiklar och bilder, i färg såväl som svartvitt.

För tredje året i rad inleds boken med en visa, Hönsgummans visa, skriven av en prost i Huddinge. Med hjälp av noterna kan var och en lära sig sjunga Sveriges historia från drottning Kristinas tid till Adolf Fredriks och Lovisas tid. Barbro Nordlöf bidrog med denna visa.

Vi håller oss kvar i Huddinge med en artikel om Fullersta gård och dess mer eller mindre märkliga ägare som påverkade utvecklingen ända fram till idag då Huddinge centrum breder ut sig på Fullerstas forna ägor. Ellert Ström berättar om tider där brännvin, mjölk och slagsmål om platser i kyrkan har spelat roll.

Därefter ger vi oss ut till olika delar av Sörmland och får kontakt med de allra första allmänna kartorna från Sörmland, de geometriska jordeböckernas kartor. Denna skatt av 1600-talskartor är i gott förvar och digitaliseras så att vi alla via datorn skall kunna ta del av dem. Clas Tollin berättar om dessa kartor och dess lantmätare, som hade helt avgörande roller i framtagningen. Det är fascinerande att inse hur snabbt lantmätaren arbetade på den tiden och med de redskap som stod till buds.

När en människa dör har det blivit för sent att få ta del av den människans kunskap och erfarenheter. Om det, och vikten av att vi intervjuar och dokumenterar vardagen, skriver Leif Jacobsson. Han ger oss ett exempel med berättelsen om torparen Axel Granqvist som skrev ner sina minnen och som vi nu kan ta del av i bokform. Heder åt en sådan man som dokumenterade samtiden.

Med Per Hjertzell vid pennan och Ove Georgenson bakom kameran får vi sedan följa med på en resa i bildhuggaren Albin Helldéns spår. Resan går framför allt till kyrkorna som har smyckats med Helldéns verk. Dock gjorde han också monumentala skulpturer och porträttskulpturer (byster) som återfinns utomhus, bland annat av Carl von Linné, vars 200-årsminne av födelsen firades 1907.

Trycktes Sveriges första tidning i Sörmland? Kanske, enligt Jarl Torbacke som berättar om när tidningen kom till Nyköping. Det var på 1700-talet och det var inte utan problem att sätta upp ett tryckeri. Det var inte heller tillåtet att trycka vad som helst. Efter diverse med- och motgångar var i alla fall tidningen Nyköpings Weckoblad fast etablerad med kontinuerlig utgivning.

År 2007 firas 300-årsminnet av Linnés födelse. Inför detta jubileum har redaktören tittat på vad Linné har haft med Sörmland att göra. Han förekommer på fler ställen i denna bok men har också varit föremål för artiklar i tidigare årgångar av Sörmlandsbygden. Bland annat misstrodde han bönderna i Sörmland om att kunna lära sig odla äpplen.

En mekanikens nestor är Rune Nilsson i Björnlunda. Bengt Landin och Sören Karlåker har intervjuat och fotograferat i verkstaden. Rune Nilsson har blivit berömd i de mest avlägsna trakter för att alltid med huvud och hand lösa tekniska problem. Ju knepigare, desto roligare tycker smeden från Knackhammar.

På Marskär utanför Fjärdlång minner anläggningar om att det här har funnits ett säsongfiskeläger. Här finns rester av tomtningar, skötbredor, gälningsplatser m.m. som fått Åke Axell att fundera på vad som en gång utspelades på ön.

Vattenvägen över Tullinge- och Albysjön var en gång en viktig led för varutransporter, bland annat för Tumba bruk och AB Separator. Om denna dolda vattenled berättar Martin Rosén och också om Lars Magnus Ericssons jordbruk vid Alby gård.

Dyngbröllop låter kanske inte särskilt trevligt. Men det var tradition att fira dyngbröllop på Haneberg. Om detta berättar Paul Peterson och om hur verkligheten bakom traditionen såg ut. Traditionen har nu åter tagits tillvara i ett bygdespel.

På 1960-talet kom staden Oxelösund att genomleva stora förändringar på grund av järnverkets tillväxt. Planeringen av staden förändrades vilket har satt sina spår ända fram till idag. Agneta och Bo Höglander beskriver i korthet vad som hände och hur livet har tett sig för stadens invånare.

Under indelningsverkets tid kom det att byggas många soldattorp. Många är idag helt försvunna, andra finns bevarade. Ett av dem är Sandvikstugan i Ripsa socken. Göran Kumlin har undersökt vilka soldater som bodde där och följt deras liv i den mån det har varit möjligt. En svunnen tid med många människoöden skildras.

I Sörmlandsbygden 2006 efterlyste Sörmlands museum mer information om några föremål som finns i magasinet. I årets bok redovisar vi några av reaktionerna på dessa efterlysningar.

Som vanligt och outtröttligt har Per Marner sammanställt en kommenterad lista på nyutkommen litteratur i Sörmland i urval. Detta är en guldgruva för de som söker kunskap om Sörmland.

Boken avslutas sedan med en illustrerad och rik verksamhetsberättelse och en ekonomisk berättelse från Södermanlands hembygdsförbund följt av en kortvariant av verksamhetsberättelsen från Sörmlands museum.

Ja, riktigt slut var det inte. Några annonsörer har med sina bidrag stött hembygdsförbundets ekonomi och förhoppningsvis tar läsarna del av dessa, i år är till och med ett par annonser helsidor i färg. Tack för det.