Varför bygdedräkter?

Det har alltid varit tydligt att många sätter olika värde på olika dräkter. De historiska folkdräkterna (som även kallas dokumenterade) anses av många som mer värdefulla eftersom de kan spåras i den form de ännu har tillbaka till bondesamhället. Dessa har använts kontinuerligt i bygden.  Bygdedräkter – sockendräkter, hembygdsdräkter – är istället konstruerade eller komponerade. De rekonstruerade dräkterna har man belägg för att de burits i bygden tidigare. Det kanske inte finns förlagor för alla dräktdelar, men det finns en god uppfattning om hur folk var klädda i trakten i en tid då kläderna visade från vilken socken man kom.
  Konstruerade eller komponerade dräkter är skapade antingen genom dräktdelar man funnit eller för att spegla bygden på olika sätt. I bygdedräkterna kombineras ofta historiska fynd med samtida värden. Även de rekonstruerade dräkterna bär spår av sin samtid och missar detaljer som finns kvar i de historiska dräkterna.

Innan vi påbörjade detta projekt menade vi med övertygelse att en bygdedräkt alltid har folkdräkten som förlaga. Nu säger vi snarare inspiration. Bygdedräkterna är ofta allmogenostalgiska och de representerar sin bygd, men avvikelserna från de traditionella folkdräkterna är ibland stora. Bygdedräkterna speglar tydligt värden från sin samtid och tolkningar av det lokala området. De bär på en annan typ av berättelse som absolut är lika viktig och spännande som folkdräkternas. Berättelserna är bara av en annan typ.

Varför bara bygdedräkter?

I Sörmland är Vingåkers- och Österåkersdräkterna våra folkdräkter. Dessa är väl dokumenterade. Även om fler detaljerade studier skulle vara värdefulla är det ändå helt klart hur de ser ut, i fler variationer. Med bygdedräkterna är så inte fallet. När vi började projektet trodde vi oss veta att det fanns drygt 20 bygdedräkter i länet. Listan har under projektets gång passerat 30. Någon samlad bild av hur dräkterna ser ut fanns inte heller och eftersom vi inte visste hur dräkterna skapas eller återskapats var det inte lätt att veta var informationen om dem finns. Kunskapen om de sörmländska bygdedräkterna höll bokstavligt talat på att dö ut.

Här finns en tydligt beskrivning på definitionerna av olika typer av dräkter  https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_folkdr%C3%A4kter

Vilka bygdedräkter har vi funnit?

Björkvik, Björnlunda, Blacksta, Brunsta(Jönåker), Flen (Villåttinge), Floda, Fogdö, Frustuna, Gnesta, Gripsholm, Gåsinge-Dillnäs (Daga), Hälleforsnäs, Julita, Jäder (Mälardalen), Lerbo, Ludgo-Spelvik, Länna, Mellösa, Näshulta, Oxelösund, Rekarne, Sköldinge, Stenkvista, Strängnäs, Svärta, Tova, Trosa-Vagnhärad, Tunaberg, Tystberga, Villåttinge-Dunker, Åkerö och Öja

Flera dräkter är tydligt besläktade. Som de två dräkterna från Villåttinge härad. Flen och Dunker. Jäder, Fogdö och Mälardalen är flera namn på nästan samma dräkt.
Flodadräkten tillhör de äldre dräkterna i denna grupp. Att det fanns en sommarkjol med förkläde visste vi tidigare. Nu har vi dessutom identifierat två västtyger, broderier på förklädet och en mansdräkt att lägga på minnet.

Vad är speciellt med de unga bygdedräkterna?

Här hittar man bokstavligen inspirationen i hembygden. Det är svart för järnet i bruket, brunt för leran på åkern, grönstrimmigt som det lokala äpplet och så vidare. Där kunskap saknats i museernas magasin och de lokala samlingarna har man hittat inspirationen i sin närhet. Man har ofta även hämtat sin inspiration i enstaka gamla plagg med lokal förankring man haft tillgång till eller som finns i något museums samlingar.

Med bygdedräkter är det inte ovanligt att man vet exakt hur många dräkter som finns uppsydda och var rullen med överblivet tyg finns. Man vet vilka som har dräkt och ofta vilka som kommer i den.

Folkdräkterna från Vingåker och Österåker

Länets två historiska folkdräkter är väl dokumenterade. De kommer få varsin sida på hembygd.se men finns redan på både Wikipedia och Dräktnyckel. Efter denna fas av projektet kommer de att inkluderas tydligare i dräktarbetet framöver.

Projektet

Projektet Sörmländska bygdedräkter påbörjades redan 2022 med en förstudie i Hemslöjdsföreningens regi. En omvärldsbevakning för att kartlägga vad som redan gjorts, hur det blev och vad som är på gång inom detta område gjordes. Tillsammans formulerade vi sedan behov, önskemål och visioner kring länets dräkter. Ett projekt formulerades med fokus på dokumentation och på en utredning av vilka dräkter som finns och hur de ser ut. Målen med samarbetet är långsiktiga och syftar till att öka intresse och kunskap kring dräkter och dräktskick i Sörmland. Vi valde bygdedräkterna för att läget där var akut, kunskap var på väg att försvinna helt. 

Period och medverkande

I maj 2023 meddelade Riksantikvarieämbetet att man bifallit ansökan i sin helhet och bidrar med 350 000 kronor för Kulturarvsarbete. Projektet ska slutredovisas 2024. Projektet drivs av Hembygdsförbundet och Hemslöjdsföreningen med stort stöd av Sörmlands museum. Södermanlands hembygdsförbund är projektägare gentemot Riksantikvarieämbetet. 

Vad vi gjort och gör

32 bygdedräkter är identifierade. Vissa finns det mycket information kring, andra betydligt mindre. Informationen är sammanställd och kommer att finnas tillgänglig på Hembygd.se, Wikipedia, Dräktnyckel och hemslöjdsföreningens sida. Arbetet med publicering kommer dock inte vara klart under 2024.

Informationen om dräkterna är sammanställt genom intervjuer av personer som dels varit med och skapat dräkterna, dels från förvaltande organisationer – ofta hembygdsföreningar. Kartläggning av museala samlingar och tryckta källor är initierad och kommer fortsätta under en tid framöver. Vi har fotograferat dräkter och bilderna kommer publiceras på nämnda platser under 2025. Fotografierna kommer vara fria att använda

Nätverksträffar med de sörmländska vävstugorna är genomförda. Intresset var inte speciellt stort och merparten av de som deltog tillhörde inte någon vävstuga, men var intresserade av att skapa dräktmaterial. Vi behöver arbeta vidare med att skapa regionalt nätverk för vävare. 

De två föreningarna har mellan sig fördelat ansvar så att vi kan förvalta den kunskap som projektet genererat med målet att kunskapen ska leva vidare på ett bra sätt i många år framöver.

Framtiden

Tillsammans är planen att vi genomför en årlig dräktparad i samband med Gammaldags Malmköpings marknad i maj varje år. En dräktutställning på Sörmlands museum innan 2030 finns med i planen. Drömmen om en bok lever vidare. Samtidigt hoppas vi kunna förvalta intresset som finns med de medel vi har till buds. Genom att bjuda in till träffar om dräkter ur olika perspektiv kommer vi kunna fortsätta prata dräkt under en lång tid framöver.