Prästbordet är numera framförallt en stadsdel i Skellefteå. Området är även prästboställe med jordområden i Skellefteå landsförsamling och har anor tillbaka till början av 1300-talet när Skellefteå församling och socken bildades. Prästbordet innehades av församlingens kyrkoherde. Se vidare om prästgården nedan under länken Prästgården. Omkring 1650 avsätts från Prästbordet första och andra komminister- eller kaplansborden. Ett klockarbord avsätts i slutet av 1600-talet efter frivillig upplåtelse från Prästbordet. Alla boställena tillsammans kallades i äldre tid för Kyrkobordet, men idag kan hela detta område även benämnas Prästbordet.

På området för Prästbordet, Kaplansborden och Klockarbordet växer fram bosättningarna Brännan (Brännan var ursprungligen en åker intill nuvarande Kvarngatan som hade odlats genom röjning och bränning) och Löten - senare Gammelstan. Det sistnämnda får namnet Gammelstan efter 1845 då Skellefteå stad grundas. Andra bostadsområden blev Kläppen där Skellefteå landsförsamlings gravkapell idag ligger, Körran som idag heter Nordanå samt Dalkarlsliden. Det sistnämnda ligger på gränsen mellan Prästbordet och Stämningsgården. På området ligger även kyrkstaden som vanligen kallas Bonnstan.

Namnet är ordet prästbord n. 'prästgård, prästboställe', fsv. prästabordh 'det som är anslaget till prests underhåll? prestgård? (Söderwall 2:1 s. 218). Det fanns i fsv. även ett prästabol med samma betydelse (SAOB P 2244) där bol har utvecklats ur fsv. borþ (Hellquist 1948 s. 89).

I byn fanns 1880 168 invånare och 1948 600.

Litteratur: Från Kyrkbacken. Historiska anteckningar från skelleftebygden av Kristian August Fellström, 1950. Sevärt längs Hälsans stig. Skellefteå stad, Prästbordet, Degerbyn, Lund, Sunnanå, Sörböle och Anderstorp. En kulturell guide längs Hälsans stig på ömse sidor om Skellefteälven i Skellefteå, 2004.