Hälsans stig


 

Sevärt längs Hälsans stig - En vandringsled utmed älven i centrala Skellefteå,
Föreningens storsäljare i ny upplaga.

De kulturella sevärdheterna längs Skellefteälven är många och finns beskrivna i ett flertal olika böcker och artiklar.
Denna skrift får ses som ett försök att samla denna spridda och många gånger svåråtkomliga information om området.

Skellefteå hembygdsförening berättar här med hjälp av nya och gamla bilder om livet och människorna längs älven genom Skellefteå förr och nu.
Den vandringsled som följer älven på både södra och norra sidan kallas Hälsans stig och går från Anderstorp respektive Strömsör till dammen över älven väster om Mobacken.
Hela leden sträcker sig över 12 kilometer och det är också tillåtet att cykla den. Här ges natursköna upplevelser med möjlighet till bad och fiske, motion och förtäring.

Materialet är tryckt och inbundet av Skellefteå hembygdsförening.
Till skriften har Skellefteå hembygdsförening fått ekonomiskt bidrag från bygdeavgiftsmedel, för vilket vi vill uttrycka vårt stora tack.

För material, innehåll och layout svarar arbetsgruppen: Barbro Dahlgren, Ulf Lundström, Kjell Stenberg och Göran Wahlberg. Värdefulla synpunkter på texten har lämnats av Per André och Lars Jonsson. Per André medverkar även med ett kapitel om floran i området.

 

Utdrag från sidan 7:

Vi börjar vår färd längs Hälsans stig på den plats där Varvsgatan kommer fram till Skellefteälven vid Manhemskajen.Du kan naturligtvis följa leden i en annan ordning.

År 1836 köptes Strömsörs herrgård, se vidare nedan, av skeppsbyggmästaren Nicanor Sandström och kapten Jonas Petter Pettersson. På Skellefteälvens norra strand mellan nuvarande gatorna, Varvsgatan och Manhemsgatan, anlade de ett skeppsvarv som var i drift 1836-1858.Redan år 1804 tycks skeppet Sophia ha byggts vid Strömsör som tillfälligtvis verkar ha använts som skeppsvarv. År 1838  var skonerten Elisabeth på 46,35 svåra läster färdig. Samma år övertog Nicanor Sandström ensam Strömsör. Han ägde Strömsör med varvet 1838-1847, handelsmannen Set Michael Franzén var ägare 1847-185 7 och 1857 tog Olof Christian Häggbom över egendomen.

När Häggbom köpte Strömsör stod på varvet under bygge ett fartyg som Häggbom var delägare i. Nyårsnatten 1858 brann fartyget och varvet ner och man misstänkte mordbrand.Skeppsvarvet blev inte återuppbyggt. Nicanor Sandström var skeppsbyggmästare för de flesta fartyg som byggdes på Strömsör.På denna plats fanns en färja åren 1893- 1913. Den gick över älven och kom fram vid Färjegatan på Sörböle där Sörböles laxbod ligger. Platsen på Sörböle kallades även smalgrinna. Vid denna plats har under lång tid funnits en vinterväg över älven. Den finns utmärkt redan på 1724 års karta över Böle och användes fram till slutet av 1950-talet.

Norra stranden av Skellefteälven från Varvsgatan i väster till Dalgatan och Rönngatan i öster var tidigare en ö som kallades Vinterholmen. Sannolikt har den från början hetat Vintervägsholmen men då namnet blev för långt att säga har namnet tappat mellanledet — väg. Från 1868 och framåt trafikerades älven av ångbåtar, vilka användes både för person- och godstransporter. Ångbåtarna kunde även dra pråmar som transporterade sågade trävaror från sågverken i området kring Skellefteå landsförsamlings kyrka och ner till hamnen i Ursviken.Dessutom kunde pråmarna transportera tjärtunnor från tjärhovet på Körran, våra dagars Nordanå. Som återlast togs förnödenheter som skulle till staden den.Nedanför Strömsör, där Varvsgatan idag kommer fram till älven, låg stadens nedre kaj. Den låg vid varvets gamla plats.

Boken kan beställas från Skellefteå hembygdsförening, Nordanå, 931 33 Skellefteå. Även på telefon 0910-131 59, 073-0512147  eller ulf[email protected] eller [email protected]
Boken kan även köpas på Akademibokhandeln, Skellefteå.

Fyll i formuläret för bokbeställning i slutet av föregånde sida.


 

 

 

 

Förening:

Skellefteå Hembygdsförening

Skapad av: Bo Göran Persson (2014-09-13 23:07:28) Kontakta föreningen
Ändrad av: Skellefteå Hembygdsförening (2022-03-12 11:11:18) Kontakta föreningen