Ängaliv


Sedan några år pågår projektet Ängaliv, ett projekt om ängsskötsel, ängens växter och deras betydelse för biologisk mångfald och pollinerande insekter. Som del i projektet arrangeras varje år ett antal tillfällen där alla är välkomna att delta i praktisk ängsskötsel med hässjning och slåtter på olika platser i Skåne.

Ängen är idag mycket ovanlig och mindre än 1% återstår jämfört med situationen vid 1900-talets början. Detta har medfört att allt fler växt- och djurarter blivit sällsynta eller utrotningshotade. I takt med minskande ängsmarker har vissa vägkanter blivit en överlevnadsmöjlighet för en del sällsynta ängsarter men vi kan arbeta aktivt för att ge skapa fler platser för biologisk mångfald. Ängens blommor är viktiga dels som värdväxter för många fjärilar och andra insektsarter och dels som födokälla åt många av våra pollinerande bin med flera. Läs mer om biologisk mångfald och vad du kan göra nedan!

Ängaliv är öppet för alla oavsett ålder, såväl medlemsföreningar som privatpersoner, och är en del av Skånes hembygdsförbunds arbete med folkbildning kring biologisk mångfald och det göra kulturarvet. Nedan kan du läsa mer om det gröna kulturarvet och vårt arbete kring det. Målen med projektet Ängaliv är att bevara biologisk mångfald, att skapa nya ängar och att restaurera gamla om så är möjligt. Skånes hembygdsförbunds egen gård Ballingstorp spelar en stor roll i projektet. Ett av våra mål är att projektet, och inte minst Ballingstorpsmiljön, ska stimulera föreningar och privatpersoner att bli delaktiga i ängen och det övriga biologiska mångfaldsarbetet.  Alla, inklusive barn och unga, är välkomna att delta i ängsskötsel som ordnas genom Ängaliv varje sommar på olika platser i Skåne. Håll utkik i vår aktivitetskalender för att hitta ett Ängalivsarrangemang nära dig.

Projektet är ett samarbetsprojekt med Göinge slåttersällskap, Regionmuseet i Kristianstad, Örnanäs kulturreservat, Glimåkra hembygdsförening och Göinge hembygdsförening. Projektet har sedan starten fått ekonomiskt stöd ifrån Länsstyrelsen i Skåne och vi är naturligtvis mycket tacksamma för detta. 

Image

Ängaliv på Ballingstorps gård. Foto Sven Persson. 

 

Om ängen och biologisk mångfald

Frågan om biologisk mångfald engagerar många, både på landsbygd och i städer. Den omfattar både växter och djur. Med ökande monokulturer i våra odlingar är biologisk mångfald på övriga marker viktigare än någonsin och en medveten och hållbar omställning i tanke och handling behövs. Vi behöver säkra att bin och humlor kan överleva, att det finns pollenrika växter och växtplatser så de kan fortsätta sitt livsviktiga arbete med att pollinera så att vi får de frukter, bär och grönsaker vi behöver. Bin och humlor behöver mat när de vaknar igen efter vinterdvalan och de ska ha mycket att välja på. Där är alla insatser av värde, från att ha några pollenrika växter i balkonglådan, fönstret, trädgården, i ett hörn av bostadsområdet, parken, ja på alla de grönytor som vi delar. Naturligtvis är också större och sammanhängande blom- och buskrika marker av största betydelse. 

Potential för ängsytor finns i bostadsområden, på kyrkogårdar, i stadsparker, privata trädgårdar och på koloniområden. Tillsammans kan de erbjuda en rik variation av växter och boplatser för bin och humlor. Vi har lärt oss att välstädade trädgårdar med kortsnaggade gräsmattor inte skapar det pollinatörerna behöver, nämligen skrymslen och gömslen, stenpartier, halvmurkna träd och stubbar och vildväxande gräsytor. Lite vildvuxna trädgårdar med artrikedom är vad som behövs!

Det gröna kulturarvet

Under senare decennier har begreppet ”Det gröna kulturarvet” blivit alltmer etablerat inte minst inom hembygdsrörelsen. I en del föreningar har kanske i första hand den odlade mångfalden varit intressant men även det vilda gröna kulturarvet har uppmärksammats. Speciellt har diskussionen om att ”Rädda bina” och ”Våra pollinatörer behöver mat” ökat intresset för det vilda gröna kulturarvet. 

Skånes hembygdsförbund arbetar mycket med dessa frågor dels genom Ängaliv samt genom avknoppningar från ängalivsprojektet samt parallella projekt till detta. Exempel är det gröna kulturarvet och ängar på kyrkogårdar samt ängar i städer och tätorter. Där har Skånes hembygdsförbunds samarbeten med Länsstyrelsen, Nordiska genbanken i Alnarp, Lunds Universitet, hembygdsföreningar och kyrkogårdsförvaltningar varit framgångsfaktorer.

Skånes hembygdsförbund arbetar med det gröna kulturarvet och den biologiska mångfalden både i form av seminarier och utställningar och genom fältarbeten, såsom slåtter, restaurering av ängsmarker samt sådd och utplantering av växter. Reklam för och tillverkning av bihotell och fågelholkar finns också på agendan.

Vill du veta mer om Ängaliv?

Kontakta Skånes hembygdsförbunds ordförande Sven Jensén, [email protected]

Förening:

Skånes Hembygdsförbund

Skapad av: (2016-06-16 15:53:18) Kontakta föreningen
Ändrad av: Skånes Hembygdsförbund (2023-11-08 10:39:27) Kontakta föreningen