Image

Ett vinnande koncept för att förbättra pollineringen (t.v.). Nej tack till den invasiva växten kanadensiskt gullris (t.h.). Foton: Sven Jensén.

Hembygdsrörelsen skapar debatt

Sommaren går nu in i sin andra fas med kortare dagar och kraftigt daggfall men ack så fin ändå. Ute i hembygdsföreningarna avlöser hembygdsfester, utställningar och andra engagemang varandra. Det är en fröjd att se alla ansträngningar som görs av ideella för att visa och berätta om kulturarvet.

Ängaliv

Den publika slåttern inom projekt Ängaliv är med ett par undantag avslutad för året men under september genomförs tre seminarier om ängen och dess skötsel, vilka presenteras på annat ställe i nyhetsbrevet. Förhoppningsvis skall deltagarna i projekt Ängaliv även hinna med besök på ett par förskolor för att tala med barnen om ängar och ängsblommor.
Ängaliv har även deltagit i ett annat projekt i form av jury i en tävling i Östra Göinge kommun, nämligen ”Pollinera mera”. Meningen med tävlingen har varit att kommuninvånare ska skapa förutsättningar för insekter att hjälpa till med pollineringen. Man har haft möjlighet att öka pollineringen inte bara i trädgården utan också t.ex. i dikeskanten eller på kyrkogården. Tre förslag har kommit in från barn och ett 10-tal från vuxna. Vi tycker att alla tävlingsförslagen har varit intressanta och det kommer att utmynna i en idébank för framtiden som medborgarna kan ta del av. Året innan utlyste samma kommun en tävling som benämndes ”Årets fulaste gräsmatta”, där temat byggde på vattenhushållning.

Debatt

Med start på ledarsidan i tidningen Norra Skåne uppstod under juli och augusti en debatt i nämnda tidning och i Kristianstadsbladet om hembygdsrörelsens framtida utveckling. Det blev en saklig och bra debatt, där några tankar kan komma till pass i framtiden, såsom att unga måste släppas in i rörelsen och få arbeta utifrån sina förutsättningar, att alla åldrar behövs och att det måste finna ömsesidig respekt mellan åldersgrupperna. Dessutom måste det nya kulturarvet få utrymme i hembygdsföreningarna. En bra möjlighet till detta skapas om alla inte behöver ha allt. Om föreningarna samarbetar kan man lösa detta.  Det är viktigt att man i föreningarna vet hur de föremål som sparas fungerar. De kan ju komma till användning i en tid när behovet av gamla metoder och föremål kan bli aktuella.  

Omvärldsspaning

Mycket händer och sker omkring oss hela tiden och informationsflödet per tidsenhet är enormt. Hur mycket noterar vi egentligen? En fråga som dyker upp allt oftare är om mängden insekter är fler eller färre än för 10 år sedan. Hur är det i din bygd? Samarbetar din förening med andra föreningar? Behöver din förening alla föremål i förråden?

Image
Sven Jensén
Ordförande i Skånes hembygdsförbund