Skånes Hembygdsförbund

Evald Gustafssons minnesfond för skånsk byggnadskultur

Evald Gustafssons minnesfond för skånsk byggnadskultur delar ut bidrag som hjälp till trycknings- eller publiceringskostnader för arbete som rör skånsk byggnadskultur eller verk som syftar till opinionsbildning kring skånsk byggnadskultur.

Evald Gustafsson (1927-1993) var landsantikvarie i Malmöhus län 1962-1975, därefter länsantikvarie och slutligen överantikvarie vid Riksantikvarieämbetet. Minnesfonden handhas av Skånes hembygdsförbund och stipendium delas ut när det finns utdelningsbara medel. Vid Skånes hembygdsförbunds stämma 2016 höll Karin Gustafsson ett minnestal över sin framlidne make Evald, ett minnestal som också innehöll gratulationer till årets stipendiater, föreningen Skånska gårdar.
Minnesord Evald Gustafsson (pdf)

2018
Ur Evald Gustafsons minnesfond för skånsk byggnadskultur tilldelas 2018 ett stipendium till sågmöllan Brännemölla vid Stockamöllan. Så här lyder motiveringen:

”Brännemölla ingår i det så kallade Mölleriket, ett verksamhetsområde utefter Rönne å, där det under många sekler bedrivits kvarnverksamhet. Tidigaste skriftliga omnämnandet är från 1385. Verksamheten upphörde efter Ringsjöns sänkning 1917. Samtliga kvarnar är mjölkvarnar förutom sågkvarnen Brännemölla.

Brännemölla är en ramsåg med trästativ, och den nuvarande anläggningen uppfördes troligen på tidigt 1600-tal. Den består av ett kvarnhus på cirka 50 kvadratmeter med bottenvåningen murad i natursten. Övervåningen, sågvinden med ramklinga och slädbana, är en träkonstruktion inklädd med rödmålad furupanel. Taket är täckt med långhalm.

Under århundraden har här stora mängder bok- och ekvirke sågats upp, främst för bygdens behov av byggnadsvirke, men också för export till bl.a. skeppsvarven i Köpenhamn.

Efter det att verksamheten lades ner har det vid flera tillfällen företagits underhållsarbeten, men idag är byggnaden i mycket dåligt skick, främst på grund av stora stormskador i halmtaket som orsakat vattenskador, som nu riskerar att ohjälpligt skada byggnaden och sågmekanismen.

Brännemölla torde vara Skånes sista bevarade ramsåg i ursprungligt utförande och ett viktigt komplement till mjölkvarnarna i Mölleriket. Ägarefamiljen, genom Charlotte Wedelsbäck, har för avsikt att genomföra en omfattande restaurering av Brännemölla, och stipendiesumman avses i första hand användas för att förse möllan med ett nytt halmtak.”

2016

Föreningen Skånska gårdar ser som sin uppgift att utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner. På ett utmärkt sätt lever föreningen upp till sitt motto. Sedan över 40 år (!) verkar man med att inspirera och ge handfasta råd till den som har en gammal skånelänga. Skånska gårdarFotograf: Skånska gårdar

Kommunernas byggnadsnämnder och stadsarkitektkontor har stor hjälp i att kunna förmedla kontakt mellan bygglovsökande och Föreningen Skånska gårdar. Föreningen verkar som en mötesplats för dem som själva renoverar ett gammalt hus, ger råd och tips om hur man gör, allt från uppmätning till dränering, till att tjära timra och blanda kalkmjölk. Föreningen erbjuder även öppna gårdsvisningar och ger ut böcker och tidningar. Genom den gedigna kunskapsbasen som föreningen byggt upp har skånelängans karaktär och signum befästs. Det gäller inte bara den skånska längan utan även koställen, gatuhus och industribyggnader som byggts med besläktad teknik. Denna kunskap är till god hjälp även när man ska bygga nytt i det skånska kulturlandskapet. I byar och fiskelägen liksom på skånska slätten finns stora önskemål att ny bebyggelse ska inspireras av och anpassas till det traditionella byggnadssättet. Det handlar om material, om mått och skala, om färg och detaljer. På så sätt höjs hela tiden värdena.

Föreningen Skånska Gårdar tilldelas stipendiet 2016.

2012
Stipendiet tilldelas i år arkeologen Melissa Isla Venegas för tryckning av en industriarkeologisk rapport om Dalby stenhuggeri och stenmästaren Mats Johansson.
Dalby stenhuggeri har utfört renoveringar och restaureringar av kyrkor och profana byggnader i främst Skåne, men också i övriga landet. I rapporten beskrivs hantverket och sten som byggnadsmaterial, bl.a. i Lunds domkyrka där Mats Johansson utförde betydande arbeten i sandsten. Dokumentationen innebär ett bevarande av fyra generationers kunskap om ett hantverk som idag behärskas av ett fåtal. Evald Gustafsson hade, genom sitt arbete som landsantikvarie, ett mångårigt samarbete med Dalby stenhuggeri rörande underhåll av bl. a. Skånes medeltida kyrkor.

2008
Birgitta och Eric Lilius fick ett stipendium ur Evald Gustafssons minnesfond som trycknings­bidrag för boken ”Prästens ö och Mjära Nabbe”. I boken skildrar de den mödosamma och forskningskrävande återuppbyggnaden av en backstuga vid sjön Immeln som de fann i ruiner redan 1954. Boken handlar också om torparparet som levde i stugan på 1800-talet samt om ett prästpar som hade boställe vid sjön i början av 1600-talet.