Gunnar Wennerberg föddes i Linköping, 2 oktober 1817. Han dog på Läckö 24 Augusti 1901. Han vara en kompositör, poet och även en politiker. Gifte sig med Hedvig Sofia Cronstedt år 1852.

Gunnar Wennerberg var son till kyrkoherden i Lidköping Gunnar Wennerberg och Sara Margareta. Han gick i gymnasium i domkyrkan i Skara och studerade vid Uppsala universitet 1837, där han läste naturvetenskap, klassisk filologi, filosofi och estetik. Han tog sin filosofie magisterexamen år 1845 och blev docent i estetik 1846.

Gunnar Wennerberg var speciell på många olika sätt. Han hade ett stilig i ansiktet och ganska lång, med en väl utbildad sångröst och lysande i kvickhet i konversationer. År 1843 blev han medlem i det hemliga sällskapet och en musikaliska klubb som kallade sig Juvenalerna där han bland annat år 1846 började skriva trios, duetter, musik och texter. Dessa publicerades sedermera 1851 som De tre.

Gunnar Wennerberg var en av trion Gluntarne som gjorde en sångsamling på 30 stycken duetter. Denna sångsamling var ämnad för baryton och för bas som var ackompanjerat av piano. Dessa duetter var skildringar ur studentlivet i Uppsala som Gunnar Wennerberg blev 1837.

Gunnar Wennerbergs akademiska karriär tog fart 1849 då han blev lektor i filosofi och även lektor i modersmål på Skara gymnasium. 1850 valdes han in till den Musikaliska akademien och han fick även motta ett pris som kallades Karl-Johan priset för sina sånger han skrev, priset delades ut av Svenska akademien.

På 1860-talet så fick han bege sig till Stockholm för att medverka som en ledamot  i en kommitté som var till för Nationalmuseets odnande. Han åkte även utomlands för museets räkning 1863 och 1864. Gunnar Wennerberg var en mycket god vän konung Karl den XV som hade för avsikt att sätta Wennerberg på posten som intendent på Nationalmuseet. Det blev inte riktigt på det viset men han satt ändå som en tillförordnad expeditionssekreterare och även som en byråchef till en avdelning på ecklesiastikdepartementet. Ämbetena handlade till stor del om elementarundervisning. Gunnar Wennerberg blev så småningom ecklesiastikminister 1870. 1875 blev han landshövding i Kronobergs län och där verkade han fram till 1888.

Inom politiken skrev Gunnar Wennerberg en hel del viktiga förordningar, bland annat fattigvårdsförordningen, änkekassan för folkskollärare med flera.  Han utfärdade även läroplaner och undervisningsplaner.  Han var med och utvidgade läroverksreformen 1873. 1875 avslutade han sitt ämbete som ecklesiastikminister. Han var ändå politiskt aktiv i och med att han var invald att Landstinget i Kronobergs län att delta som ledamot i första kammaren 1876 och 1884. Han satt i en oppositionsställning till regeringen 1880. Han hade även en mängd andra ämbeten.

Vid sidan av alla sin politiska ämbeten så fortsatte han att skriva dikter och sånger. Han skrev främst för kompositioner som var både ämnat för enstämmiga och för flerstämmiga. Han hade en speciell förmåga som gjorde att han kunde skapa lättflytande och vackra melodier. Alla hans verk gavs ut i en samling 1918.