Hembygdsrörelsen är Sveriges största kulturmiljöorganisation. Med över 2000 föreningar och 400 000 medlemmar finns vi över hela landet, från högt upp i norr till långt ner i söder. Vår vision är en levande hembygd öppen för alla. Det innebär att vi vill att kulturarvet ska vara tillgängligt för många. Allt vi gör bygger på ideella krafter och engagerade medlemmars intresse, lust och nyfikenhet.
Det här gör vi
Det som driver oss är ett intresse för det lokala kulturarvet. Föreningarnas verksamhet vänder sig både till medlemmar och besökare från när och fjärran. Varje år tar vi emot nästan 5 miljoner besökare till våra arrangemang och besöksmål.
Många föreningar har gamla hembygdsgårdar. De utgör i sig ett värdefullt kulturarv men fungerar också som viktiga mötesplatser. De flesta föreningar har samlingar, vissa i form av hembygdsmuseum, där man får ta del av äldre tiders föremål och berättelser. Här finns ofta arkiv som kan utgöra guldgruvor för den som vill forska i bygdens historia.
Föreningarna bevarar också kunskap om äldre tiders hantverk, kulturväxter, byggnadsvård, men också immateriellt kulturarv i form av musik, berättelse och traditioner.
Kulturarvet finns även i natur- och kulturlandskapet i form av spår från det förflutna. Många föreningar står för skötsel, dokumentation och arrangemang. Hagmarker och ängar hålls öppna genom slåtter. Leder märks upp och hålls levande genom skyltning och guidade turer.
De flesta känner nog till att hembygdsföreningar anordnar midsommarfiranden. Faktum är att i genomsnitt 300 000 personer brukar fira midsommar med en hembygdsförening varje år. Förutom evenemang vid våra högtider skapar föreningarna arrangemang året om. Det är allt från föredrag och utställningar, till guidade vandringar och hantverkskurser.
Vi värnar de historiska perspektiven men också om det som händer här och nu. Många föreningar är med och påverkar när samhället förändras. Det kan handla om att värna miljöer i natur- och kulturlandskapet, inte minst kulturella och sociala värden.
Vi bidrar till hållbara samhällen
Hembygdsrörelsens arbete bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Vi håller liv i gamla metoder för hantverk, odling, byggnadsvård och odling. På så sätt bevaras kunskapen i en framtid där skonsam miljöpåverkan och klok hantering av jordens resurser blir allt viktigare.
Dessutom stärks den sociala hållbarheten. Genom att verka lokalt och skapa viktiga mötesplatser utgör hembygdsrörelsen ett kitt för de som bor på platsen. Ofta är hembygdsföreningen navet i det som händer, inte minst på landsbygden. Vi samarbetar med, såväl andra föreningar och näringslivet som kommuner och regioner.
Dessutom är vi, som en del av föreningssverige, med och förvaltar ett viktigt demokratiskt arv genom att föra kunskaperna vidare till fler i bygden.
Vår organisation
Sveriges hembygdsförbunds 2000 medlemsföreningar är indelade i 26 regionala förbund. Riksförbundet samlar, stödjer och företräder medlemsföreningarna. Kansliet finns i Stockholm på Sabbatsbergsvägen 6.
Hitta föreningar och regional hembygdsförbund
Våra hembygdsgårdar på karta
FAKTA:
Vad är hembygd?
Hembygd kan var den plats där man vuxit upp, eller ett ställe där man just bor nu eller har bott. Det kan också handla om platser som av en annan anledning betyder mycket för en person. Oavsett hur man definierar begreppet kan relationen till våra hembygder vara viktig, inte minst känslan av hemhörighet och identitet. Vi delar nästan alltid hembygden med andra, vilket kan skapa en gemenskap som är viktig för hur samhället mår och kan utvecklas.
Det finns ett viktigt historiskt perspektiv på det vi kallar hembygd. Inom hembygdsrörelsen tror vi att det finns värden från det förflutna som nutida och framtida generationer har nytta av för att kunna leva ett gott liv. Därför arbetar vi aktivt med att beskriva, dokumentera och tillgängliggöra gångna tiders spår och uttryck.
Vad är kulturarv?
Så här definieras kulturarv enligt Riksantikvarieämbetet: "Kulturarv avser alla materiella och immateriella uttryck (spår, lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer, system, strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick, kunskaper etc.) för mänsklig påverkan. Oavsett om det skrivs i obestämd eller bestämd form – kulturarv eller kulturarvet – innefattar det en mångfald av kulturarv. Ibland kan begreppet preciseras för att belysa särskilda delar av samhällsutvecklingen, t.ex. det biologiska kulturarvet, det industriella kulturarvet eller modernismens kulturarv."
Vad är Kulturmiljö?
Så här definieras kulturmiljö enligt Riksantikvarieämbetet: "Kulturmiljö – avser hela den av människor påverkade miljön, det vill säga som i varierande grad präglats av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter. En kulturmiljö kan preciseras och avgränsas till att omfatta en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller större landskapsavsnitt, en bygd eller en region. Det kan röra sig om intensivt utnyttjade stads- eller industriområden såväl som extensivt påverkade skogs- eller fjällandskap. Kulturmiljön omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella företeelser som ortnamn eller sägner som är knutna till en plats eller ett område. Kulturmiljön är en del av kulturarvet."
Hembygdsrörelsen i siffror
10 000 byggnader varav 1 350 hembygdsgårdar.
8 miljoner bilder, 5 miljoner föremål och 2 500 hyllmeter arkiv.
300 000 besöker midsommarfiranden varje år
800 föreningar har arrangemang för barn och unga varje år.
30 000 evenemang öppna för allmänheten per år.
500 föreningar besvarar remisser varje år.
600 föreningar investerar för fysisk tillgänglighet varje år.
Beställ gratis folder om hembygdsrörelsen
Läs mer: