Seglora gamla prästgård byggdes sannolikt år 1793 under den energiske kyrkoherden Sven Hjerthens tid och efter det att biskopen i Göteborgs stift, Wingårdh, vid visitationsstämma 1790 påpekat, att den föregående prästgården var placerad olagligt nära kyrkan.
År 1918 flyttade den siste kyrkoherden i Seglora, Carl Christensson, till Fritsla, då denna ort ansågs vara mera centralt belägen för kyrkoherden. På den tiden var Seglora – Fritsla – Kinnarumma  och Skephult ett pastorat. 
Efter 1918 har prästgården bebotts av pastoratets komministrar fram till år 1940,  då den siste komministern i Seglora gamla prästgård flyttade in i den nyuppförda prästgårdsbyggnaden som är belägen på andra sidan om kyrkan . Därmed upphörde byggnaden att fungera som prästboställe,

Prästgården uppfördes i timmer med brädfodring , och den var 32 alnar lång 14,5 alnar bred och 9,5 alnar hög (troligen måttet till simsen), och efter ett syneinstrument från 1824 fanns då på bottenplanet förstuga, kök, sal och 4 rum, medan på övre planet fanns 6 rum.
Efter en annan biskopsvisitation 1798 beslöt man att måla byggnaden i någon ”durabel oljefärg”. (Den färg som nu ses på byggnaden är falu rödfärg)
År 1832 beslöt man ändra på taket så att gavlarna uppfördes räta och med ett fönster på vardera gaveln. Detta för att förhindra ”dropp”.
På södra gaveln fanns förr en farstu, som nu är borta. I köket kan man se dörren ut till denna farstu. På de båda långsidorna har man låtit uppföra verandor under sent 1800-tal eller i början av 1900-talet. De är emellertid borttagna, eftersom de på intet sätt är förenligt med prästgården som 1700-tals byggnad. På västra sidan finns stenfoten kvar.

Förening:

Seglora Hembygdsförening