SEGLORA SKYTTEFÖRENING

För 78 år sedan, alltså 1933, bildades Seglora Skytteförening. Den första styrelsen bestod av Levin Johansson, Östra Hunghult ( ordf.) Rudol] Larsson, Västra Hunghult(vice ordf), Olle Andersson. Solhem (sekr) och Artur Larsson, Östra Hunghult (kassör),Den 16 juli 1933 ansökte styrelsen hos Kungl. Armeförvaltningens artilleridepartement om lån av tre st.6,5 m  gevär modell 96, dvs.mausergevär. Föreningen fick sina stadgar godkända av Skytteförbundens överstyrelse den 4 Augusti 1933.Axel Gullich, Skrimhult, arrenderade ut mark till skjutbana på Bränne-reds mosse. Banan var fullt utbyggd 1943 med 4 tavlor samt telefon från markörgraven till 200- och 300- metersvallen. För att bättra på föreningens ekonomi anlades 1935 en festplats med dansbana vid Hulud. Dansbanan var 10 x 10 meter i fyrkant. Vidare fanns det en kiosklänga, 4x8 meter. Natan Andersson i Lönnhult tecknade 1940 en försäkring i Elfsborgs läns brandstodsbolag på beloppet 1000 kr. för dansbanan. På grund av bråk vid festerna drogs emellertid rättig-heterna att få ordna danstillställningar in den 27 juli, 1937. Efter en tids uppehåll anhöll man ånyo att få ordna skyttebasar i anslutning till allmän dans lördagarna 10 juni, 1 juli och 19 augusti, 1939. Genom beslut den 10 maj förklarade landsfiskalen i Kinna distrikt att ansökningen inte kunde bifallas; "enär ifrågavarande festplats hade ett ur ordningssynpunkt olämpligt läge och att det dessutom förut visat sig att ordningen icke kunde upprätthållas med ordningsvakter från orten samt att stadspolisen meddelat att de inte kunde bistå med ordningsvakter Föreningen överklagade till Länstyrelsen i Alvsborgs län och stödde sig bl.a. på protokollsutdrag från en sammanträde i Seglora kommunalnämnd från 15 april, 1939, där "ingen av nämndens ledamöter försport något missnöje med de hållna fest tillställningarna"  Länsstyrelsen ansåg att det inte längre fanns något laga hinder att bevilja föreningen tillstånd att anordna nya tillställ-ningar, under förutsättning att föreningen anordnar sådan bevakning, som erfordras för ordningens upprätthållande". Landsfiskalen fick ge sig och den 22 juni utfärdades ett tillståndsbevis för "Offentlig dans ifestplatsen i Hulud, lördagarna ljuli och 19 augusti mellan kl.8 e.m och 12 e.m.För upprätthållande av ordning; minst fyra ordningsvakter varje tillställning, av vilka ordningsvakter ingenjören David Marby måste vara en. Nu hade väl föreningen inte riktigt turen med sig första danskvällen, I juli, utan redan då blev det bråk. Ordningsvakterna uppträdde emellertid resolut. Tre personer anmäldes till åtal. Det var; textilarbetaren Helge Johansson, Sjödal, Olsfors, jordbruksarbetaren och tillika vice ordföranden i skytteföreningen Rudolf Larsson, Västra Hunghult, samt hemmasonen John Berggren, Pjätared. I sina rapporter skriver de fyra ordningsvakterna, David Marbv Levin Johansson, Hilmer Bengtsson och Elof Andreasson att personerna anmäles för att de " under lördagen den l juli 1939, kl. 11-12 e.m. uppträtt berusade, förargelseväckande med högljutt tal, skrän, ohyfsat prat och tillmälen, samt tredskats att avlägsna sig å festplatsen". I fortsättningen gick det dock bättre. Varje sommar arrangerades i allmänhet fyra fester. Att dansbanan var av stor ekonomisk betydelse för skytteföreningen framgår om man jämför revisionberättelserna för år 1938 och 1939. År 1938 blev kassabehållningen 39 kr. År 1939 blev behållningen 371 kr. Dvs. en nästan tiofaldig ökning. I en rapport till Skytte förbundet 1940 framgår att styrelsen nu består av Ordf. David Marby, vice ordf. Levin Johansson, sekr. Per Johansson, kassaförvalt. Ernst Johansson, instruktör Per Johansson. Antalet aktiva medlemmar var 60 st. Det fanns tillgång till 4 gevär, staten ägde 2 st, föreningen I st. samt I medlem med eget gevär. Under året, dvs. 1940, avlossades 3380 skott vid skolskjutningar å bana. Är 1944 hade medlemsantalet sjunkit till 37 st. och antalet avlossade skott vid banskjutning var 2170 och man hade nu tillgång till 9 st. gevär. År 1949 övertog Stig Andersson, Björkeiund ordförandeskapet Föreningen hade då 38 aktiva medlemmar, tillgång till 12 st. gevär, varav 5 enskilt ägda .. Över 9000 skott avlossades vid banskjutning och fältskjutningar under året. Antalet skolskjutningar på bana var i allmänhet 6 - 7 st. per år. Seglora Skytteförening ingick i Fältskyttegrupp 15 och medlemmarna deltog flitigt i gruppens fältskjutningar samt krets och förbundsskjutningar. Man arrangerade varje år en egen fältskjutning i Seglora. Föreningen deltog vidare i Stockholmstidningens och Borås Tidnings propagandaskjutningar. Medlemmarna i föreningen har under årens lopp erövrat ett stort antal skyttemärken, medaljer, pokaler och vandringspriser. Under 1950- talet sjönk antalet medlemmar stadigt och rapporten över skytteverksamheten 1961 upptar endast 8 st medlemmar, varav 4 i veteranklassen. Seglora Skytteförening upphörde i praktiken i början på 1960- talet ( efter 1963 förekommer inga noteringar i kassa- boken och kvarvarande medel 3700 kronor donerades av dess sista ordförande Stig Andersson till Seglora Hembygdsförening och överlämnades på Årsmötet 1996.Leif Carlsson