Månadens bild 2014


DECEMBER månads bild

Hörnhuset Kasten Ottergatan-Nygatan 77
Huset byggdes åren 1911-12. I hörnet öppnades speceriaffär som kring 1915 drevs av handlare Färm; nära till vänster kom också en mjölkbutik.
Speceributiken som bytte ägare fanns här fram till 1931 då den upphörde. Varpå affären ombyggdes till Tobakshandel och innehavare blev Karl Kling i folkmunn känd som ”Kalle Kling”. Kling var en driftig herre så när Tipstjänst startade 1934; började Kalle med resultatservice genom att snabbt inhämta veckans tipsresultat.
På den tiden spelade som regel fotbollslagen söndagar klockan 13,30 så när ÖSK 1946 gick upp i Allsvenskan fanns efter matchens slut övriga resultat och rätt tipsrad ”uppsatt hos Kalle Kling”. Detta gjorde att 50 % av Örebros tippare lämnade in tipset hos Kalle. Så gick det till att bli/vara Örebros främste Tobakshandlare, som varade till nedläggningen in på 1960-talet.
Här kan också nämnas att ett mindre bryggeri ”benämnt Druvan” var här verksamt på adress Nygatan 77, åren 1938 -44. Fastigheten bortsanerades i början på 1970-talet och ersattes med ny byggnad.
Privattaget vykort och text: Lennart Westesson

==============================================================

NOVEMBER månads bild

Hörnhuset Järnvägsgatan – Storgatan 100 år
Storgatan mot söder med hörnhuset Järnvägsgatan – Storgatan 26 till vänster på bilden. SLA vykort ca 1918.
Denna fastighet var ett av arkitekt Vilhelm Renhults omkring hundra byggnadsverk i Örebro som nu blivit 100 år. För att säga mera blev fastigheten ”en final” på det tidigare 1900-talets husbyggen med storstadsmässig stil av Storgatan. Här kan nämnas att en långlivad Elaffär: ”Belysningstjänst” fanns här på Järnvägsgatan, men har nu upphört. Vidare hade A P K brödbutik här fram på 1940-talet. Så en tid fanns Sparbankens norrkontor, ingång i hörnet och intill på Storgatan Sieverths Musikhandel får man inte glömma.
Före 1913 låg här bagerigården benämnt ”Gula knuten” där bagare Amilon startade 1843 och drev en blygsam bagerirörelse. Ny bagare kom 1873 vid namn Schöneck och snart därefter som verkgesäll Anders Petter Kjellgren som 1885 övertog bageriet. Efter Kjellgrens frånfälle 1901 drevs bageriet av sterbhuset till 1911 då sonen Ernst Kjellgren gick in som verkställande direktör och blev 1913 driftsledare för nytt bageri på Järnvägsgatan. Som slogan skyltades: ”A P K bästa man kan få”. Bageriet uppköpt kring 1970 av Skogaholms Bröd AB.
Text: Lennart  Westesson

==============================================================

OKTOBER månads bild

Örebro Bryggeri 1796 -1950
Detta bryggeri var det första som grundades i Örebro år 1795 av rådman Per Adolf Norstedt, sedermera grundare av P A Norstedts & Söners Förlag. På tomten nummer 4 vid Fabriksgatan lät Norstedt uppföra ett öl och brännvinsbryggeri. Bryggerimonopolet blev för Norstedt en lukrativ affär, som han tjänade en förmögenhet på.
År 1806 sålde Norstedt bryggeriet och kontraktet till rådmannen S F Fahlroth, som i sin tur åtta år senare överlät rörelsen till sin måg handelsmannen och sedermera brukspatron L F Baumgardt. År 1815 nedlades brännvinsbränneriet: Bryggeriet fortsatte därefter endast med öltillverkning, men bryggerimonopolet fanns kvar och efter protester kunde det hävas först år 1846. Även Fahlroth och Baumgardt hade då tjänat en förmögenhet på monopolet.
Baumgardt överlät 1832 kontraktet på bryggaren Carl Robert Brisman, som sedermera blev kompanjon med en herr Carlström och bryggeriet innehades till Brismans död 1877. Därefter tillträdde två innehavare vid namn A N Lindell och P O Törnlund och ett bolag bildades benämnt Örebro Bryggeribolag. År 1893 skedde nytt chefsbyte och under tiden fram till 1907 ytterligare ett byte. Då hade 1902 bolagets namn ändrats till Örebro Bryggeri AB.
Den 1 juni 1907 övertogs företaget av bryggaren Frans Adolf Tidholm, vilken 1911 blev ensam aktieägare. Tidholm drev företaget till sin död 1920, varefter hans svärson Malte Lindnér blev företagets chef. Lindnér fortsatte att utveckla företaget, och det utnämndes 1921 till Hans M Konungens Hovleverantör. Efter de senaste nybyggnaderna 1924-25 ansågs bryggeriet vara ett av de modernaste i Sverige och det var det största i vårt län. Bolaget fick med åren allt större ekonomiska svårigheter varför Norlings Bryggeri AB 1928 inträdde som stor delägare. Verksamheten som omfattade tillverkning av öl vatten-läskedrycker fortsatte fram till slutet 1950, varpå bryggeriet lades ner 1951. Tillverkning, distribution och personal överfördes till Norlings Bryggeri.
Vid Norlings Bryggeri installerades 1950-51 nya tappningskolonner där man efter att tillverkningen övertagits fortsatte att tappa öl på flaskor försedda med etiketter Örebro Bryggeri AB. Detta öl ansågs av vissa kunder smaka bättre än Norlings, men i själva verket var det samma öl.
Till sist: Tomten där Örebro Bryggeri låg intill Konserthuset och Svartån är sedan länge Parkeringsplats.
Text: Lennart  Westesson

==============================================================

SEPTEMBER månads bild

HALLDINS MEKANISKA VERKSTAD
Halldin & C:o Gjuteri och Mek, belägen på tomten Järnvägsgatan 1. Verkstad var en av de största i Örebro i slutet av 1800-talet, Firmans grundare var fabrikör Henrik Hallin. I maj 1868 började Hallin bygga och mek. verkstad på tomt, som han förvärvat av Köping-Hultbolaget.
Firman blev sedermera utvidgad och hann med att komma i SJ:s ägo.
På 1930-talet försvann hela denna byggnation ur stadsbilden.
Idag ligger Örebro rättscentrum på denna plats.

==============================================================

AUGUSTI månads bild

GRILLSKA GÅRDEN
Byggnaden uppfördes under senare delen av 1850-talet av Kapten Mats A Grill.
Tomtens adressnummeret var Olaigatan 39--43 och där stod huset någonstans mitt emellan nämnda gata och Fredsgatan.
Fotot är daterat 1903, de sista åren gick iförfallens tecken och mestadels kallat det för Kråkslottet av örebroarna. Huset revs 1932.

==============================================================

JULI månads bild

ZENKS BRYGGERI 1855 - 1948
Zenks bryggeri hette från starten 1855 P. E. Bergqvists bryggeri och låg vid Gamla gatan till år 1874, och var svagdriksbryggeri. Nämnda år övertogs bryggeriet av Joseph Zenk, tidigare bryggmästare vid Norlings bryggeri. Därmed blev namnet Zenks bryggeri och verksamheten flyttades till Klostergatan 13 vid Järntorget.
Zenks växte med åren och blev stadens tredje bryggeri. År 1904 ombildades företaget till aktiebolag med namnet Aktiebolaget Zenks Ångbryggeri, varpå företaget 1906 flyttade till nybyggd anläggning vid Karlslundsgatan 25-29. Antalet arbetare som 1899 varit 11, ökades till 15 och antalet kördistrikt blev 6.
År 1914 inköptes aktiemajoriteten av direktör Eric Åkesson som p. g. a. krigsläget nödgades utarrendera del av bryggeriets verksamhet. Bolaget tvingades 1917 att träda i likvidation och lägga ner tillverkningen. Men 1919 kom man igång på nytt under Eric Åkessons ledning, och han var intill sina sista år ensam som bolagets ledare.
Under 1930-talet blev bryggeriet moderniserat med elektrisk kylanläggning, jäs- och lagerkällare med emaljtankar och förbättrade tappningsanordningar. Tillverkningen omfattade förutom öl och svagdricka även vatten och läskedrycker.
Eric Åkesson överlät den sista tiden ledningen av företaget på sonen Tobias Åkesson. Tobias valde 1948 att överlåta rörelsen på Norling bryggeri som fram till 1950 behöll delar av Zenks verksamhet på Karlslundsgatan. All personal fick erbjudande om fortsatt anställning hos Norlings. År 1950 sålde Norlings Zenks anläggning vidare till Rörbröderna AB som byggde om den till kontors- och lagerlokaler.
Text: Lennart Westesson

Zenks bryggeri med nya bilar 1946: Märket Plymouth Fargo


================================================================

JUNI månads bild

ÖREBRO ÅNGBAGERI
Det vill säga ”Ångbageriet i Skebäck” som startades 1904 efter att ha blivit uppfört i hörnet av Slussgatan och Norensbergsgatan 10 som var postadress. Initiativtagarna hette Adolf Lindgren och Knut Hallgren som hade bildat aktiebolag av 75,000 kronor vilket år 1918 utökades till 150,000 kronor. I huvudbyggnaden inrymdes spisbrödsbageri och kontor, i flygelbyggnaden var det lager och där också en bostadslägenhet.
Bageriet var huvudsakligen inriktad på tillverkning av tort hårt bröd eller knäckebröd som man också säger. Ett känt varumärke för bageriet var namnet ”Eira-bröd” och vidare får man inte glömma det populära som hette ”Örebro Frisksportarbröd”.
Försäljningen skedde genom grossister över hela landet; i brödbutik på Engelbrektsgatan 28 och hos flertalet mjölk- speceriaffärer och diversehandlare. Det rådde svåra tider men det gick runt utan vinst och först efter 1:a världskriget kunde man skönja en ljusning med ökad försäljning. Nu kunde bolaget betala del av skulder man hade dragigt på sig.
År 1923 investerades i en lastbil för distribution av sina produkter och man nådde nu flera kunder. Detta efter att ha sålt sina hästar. Försäljningen gick nu ganska bra en tid men i slutet på 1920-talet återkom sämre lönsamhet; det gick så långt att man hyrde ut del av lokalerna till konkurrenten ”Spisbrödsfabriken Flora”. Nämnda företag gick dock i konkurs 1931; så därmed stod man inför valet att sälja lägga ner eller återupprätta och förnya verksamheten. Man valde dock att bygga om och det gjordes en genomgripande modernisering med allt nytt elektriskt. Därmed installerades också en modern kvarnanläggning. Med ökad drift ökade nu försäljningen igen och det anställdes åter mer personal.
I mitten på 1930-talet fanns det cirka 75 Spisbrödsfabriker i Sverige: Örebro Ångbageri hade nu växt och intog plats nio på ranglistan. Personalstyrkan som från starten varit kring 20 till antalet gick upp och ner med åren. Efter ombyggnaden 1931 hade man kring 25 anställda som med åren ökades så att det var 57 till antalet varav 7 tjänstemän år 1950.
Här skall också nämnas att efter Adolf Lindgrens bortgång 1938 övertog Axel Fromell posten som verkställande direktör för företaget. År 1957 överläts aktiemajoriteten som sedan åren kring 1940 innehafts av Fromell och senare hans arvingar på Rättviks Spisbrödsfabrik AB.
I Örebro pågick tillverkningen till 1965 och från nyåret 1967 uppgick nämnda Spisbrödsfabrik och fabriken som en gång varit Örebro Ångbageri med AB Järna Makaronifabrik och var ett av AB Kungsörnens flera dotterbolag.
Efter nedläggningen i Örebro kom bageribyggnaden att användas till annan verksamhet där det bland annat på 1970-talet var bilhandel och elfirma i lokalerna. Numera ”där Ångbageriet låg” parkeringsplats för Skebäcks Vårdcentral.
Text : Lennart Westesson

===============================================================

MAJ månads bild

SKEBÄCKS ÅNGTVÄTTERI
Ovannämnda firma startade hösten 1896 på adress Kanalvägen 32 och drevs fram till 1918 med namnet Örebro Ångtvätteri. Dåvarande ägaren Erik Rahlén överlät nämnda år rörelsen på A.R. Granlund som ombildade till AB Skebäcks Ångtvätteri. Granlund drev tvätteriet med framgång fram till 1933 då det överläts på Arvid Fridvall. Fabrikör Fridvall lät nu göra en genomgripande renovering av tvättanstaltens lokaler samt installation av nya tidsenliga maskiner.
Verksamheten omfattade all slags tvätt strykning och stärkning. Kundkretsen bestod av såväl privat, hotell, affärer, restauranger, industrier, samt kommunala inrättningar. Anläggningen som blivit utrustad med slitbesparande maskinell utrustning avverkade mer än 5000 kg. tvätt per vecka. Anställd personal blev redan 1896; 16 till antalet och med årens gång kretsade antalet kring 25 personer. Men verksamheten avslutades här med en förödande brand som ägde rum dagtid: Luciadagen 13 december 1946.
Text: Lennart Westesson

=============================================================

APRIL månads bild

E. A. SETTERQVIST & SON ORGELFABRIK
En av vårt lands främste orgelbyggare ”föddes i Örebro 1809” hette Erik Adolf Setterqvist som vid tio års ålder 1819 kom som fosterson och lärling till organisten och orgelbyggaren Sammuel Strand i Vingåker. Åren 1826-28 arbetade Setterqvist hos dennes bror, orgelbyggaren Pehr Zacharias Strand i Stockholm.
År 1833 kom Setterqvist till Hallsberg och erhöll tjänsten som skolmästare och klockare och i Hallsberg startade han 1835 sin första orgeltillverkning i mindre skala. Här byggde S sin ”helt första” egenhändigt tillverkade orgel; som levererades till Visnums kyrka i Karlstads stift 1846.
Setterqvist avlade1857 orgelbyggarexamen vid Kungliga musikaliska akademin och vid denna tid hade han enligt egen uppgift byggt 16 orglar. Verksamheten hade nu flyttats till Strängnäs där firman 1858 av kyrkorådet för Strängnäs Domkyrka fått uppdrag att nyombygga befintlig kyrkoorgel. Med i uppdraget hade nu kommit en andra orgelbyggare vid namn P. L. Åkerman -Åkerman kom i sambandet att bli delägare varvid firmanamnet blev Åkerman & Setterqvist. Men redan 1860 separerade kompanjonerna och därmed återflyttade Setterqvist företaget till Halsberg.
I Hallsberg gjordes redan första året ett stort uppsving varför verksamheten redan 1861 flyttades till Örebro där det var större utvecklingsmöjligheter att vänta. Kommen till Örebro fick Setterqvist lokaler i hörnhuset Köpmangatan 18 – Nygatan 19, där Tekniska skolan några år tidigare varit verksamt. Men redan 1864 lämnade Setterqvist denna byggnad; man behövde större och rymligare lokaler. Därför lät man bygga nytt på gården Gamla gatan 9. Här var Setterqvist verksam med fabrikationen fram till 1880 sedan sonen Gustaf Adolf 1874 kom med i företaget då namnet ändrades till ”E. A. Setterqvist & Son”. Vid denna tid hade Erik Adolf med hjälp hunnit bygga och leverera minst 85 orglar. År 1879 övertog Gustaf Adolf firman från sin far och året efter flyttade företaget till nya lokaler.
År 1880 hade man låtit bygga ny fabriksbyggnad vid Östra Bangatan 2-6, som var verksamt fram till 1940. Vid denna tid var det Gustaf Adolfs son Gunnar Setterqvist som sedan 1906 varit driftsledare och nu 1940 lämnade företaget. Antalet arbetare som varit 5-6 stycken på 1860-talet steg med åren och var enligt uppgift 1916 -18 till antalet. Här kan vidare nämnas att under de gångna åren hann fyra generationer ”Setterqvist” vara verksamma i företaget.
Efter 1940 var det verkmästaren och arbetarna som fortsatte verksamheten på ny adress. Men företaget kom att få ny driftsledare vid namn Sten Lind – förmodligen den sist anställde i detta företag.
Firmanamnet fanns kvar efter 1940 och var verksamt ytterligare 37 år till slutet 1977. Från Östra Bangatan 1940 flyttades till Rynningegatan 23, därifrån 1953 till Knaggelgränd, (en liten tvärgata till Rynningegatan) därifrån 1961 till Längbrotorg 8C och till sist därifrån 1968 till Norra Lillåstrand 37, där det efter 142 år upphörde.
Text: Lennart Westesson

Östra Bangatan 6

==============================================================

MARS månads bild

MARSFÄLTETS SKOLA
Marsfältet benämns tomten där Skattehuset ligger vid Storgatan 28 – 30. Här låg tidigare Marsfältets skola åren 1875 – 1969. Se bilden!. Här hade ursprungligen Skarpskyttarna sitt ”marschfält” innan de flyttade till Skytteparken på öster. Även Livregementets husarkår hade förr sina övningar här.
Fler skollokaler: År 1871 rapporteras om överfulla skolor men kyrkostämman vill avvakta om elevantalet fortsätter att öka. Men Skolrådet kommer igen 1873 med förslag om att låta bygga tre skolor som skall uppföras vid Marsfältet, Rudbecksgatan och Ladugårdsskogen/Adolfsberg.
Förslaget godkändes 1874 av kyrkostämman och stadsfullmäktige. Skolorna tre togs i bruk 1875 till kostnaden över 100,000 kronor. Men då har man även förvärvat byggnaden ”Sofielund” som skall bli skolhus.
Vidare kan här nämnas att från 1889 fanns på tomten ”Marsfältet” även provisoriskt Epidemisjukhus, då ett tidigare beläget vid Klosterbacken blivit för litet. När så det nya Epidemisjukhuset stod färdigt 1903 på Skolgatan; lades detta ner. På 1950-talet hade man även planer på att här bygga nytt Folkets hus men det blev i stället Medborgarhuset 1965, nu vid Olof Palmes torg.
Text: Lennart Westesson

==============================================================

FEBRUARI månads bild

ÖREBRO-ORTENS MEJERIFÖRENING
Mejeriet vid Hagagatan 26-28. Det var Örebro Läns Mejeri som här startade1904, efter att mejeriet tidigare varit verksamt vid Järntorgsgatan 7. År 1920 skedde sammanslagning med AB Hallsbergs Mejeri varpå namnet blev gemensamt ”Örebro-ortens Mejeriförening.”.
Föreningens initiativtagare hette: Gunnar Pettersson, Rickard Andersson och Oscar Carlsson vars titlar nämnd i ordning var: Domänintendent, Godsägare och Nämndeman.
Om Hallsbergs mejeri kan vidare nämnas att det fanns på Kyrkogårdsgatan fram till år 1900 varpå mejeriet flyttade ”till gårdshus” mellan Köpmangatan/ Drottninggatan 29, där nu Krämmaren ligger. Nämnda gårdshus blev ostlager efter mejeriets flytt till Hagagatan och var så till 1946 då nytt ostlager hade byggts på norr.
Kring år 1920 drevs föreningens verksamhet helt på den så kallade andelsprinsipen med direkt anslutna medlemmar som var ca 580 till antalet första året. Invägd mjölkmängd uppgick till 12,5 miljoner kg varpå siffrorna steg med tidens gång; liksom medlemsantalet. Vid bildandet 1920 införlivades efter hand mindre fristående mejerienheter från stad och landsbygd i vårt län. Detta räknades 1950 till sammanlagt 35 i antal ägda eller arrenderade mejerier.
Så något om butikerna: Föreningen övertog 1920 ett 30-tal mjölkaffärer i Örebro detta antal hade 1950 stigit till 46. Åren kring 1950 driver man även fem specialaffärer för ost och vidare 10-talet mjölkbutiker utom Örebro stad. Vidare förvärv gjordes när några mjölkbutiker överfördes från dotterbolag såsom: AB Örebro mejeri och AB Örebro nya mejeriaffär. Antalet butiker var som mest de första åren in på 1950-talet.
Antalet medlemmar som nämndes till 580 år 1920 hade 1950 stigit till 5.187 till antalet. Här kan också anges varuomsättningen för 1949 som uppgick till 35,5 miljoner kronor.
Sysselsatta i föreningen inklusive dotterbolag var vid tiden 1950 omkring 500 personer varav butiksanställda i Örebro kring 200. Omsättningen i mjölkbutikerna var 1930: 996,000 kr, 1940 3 042,000, och 1949 7 300,000 kr.
Så till sist: Efter 50-års verksamhet här på Hagagatan 1954 hade Örebro-otens Mejeriförening låtit bygga nytt mejeri på norr och Längbrogatan. Här hade man nu samlat allt under samma tak och med service över hela länet. Här kan också nämnas att 1975 antogs det gemensamma namnet Arla, men ledde ändå till nedläggning den 29 juni 2007. Sedan 2010 är i stort allt rivet och mejeriepoken därmed avslutad i Örebro län.
Text: Lennart Westesson
Bild: Från Ulf Anderssons samlingar

==============================================================
JANUARI månads bild

WASABRYGGERIET PÅ KARLSLUNDSGATAN ÖREBRO 1889 - 1972 
Bryggeriet grundades år 1889 av bryggaren Johan Forsgren som var ägare till 1904. Därefter var det flera ägare som hamnade i likvidation med verksamheten. Först 1920 då bryggeriet övertogs av fabrikör Albert Karlsson gick det runt och växte med åren till Örebros största svagdriksbryggeri. Denne i sin tur efterträddes 1937 av sonen Erik Karlsson sedermera Kalmö som innehade bryggeriet till 1951 då Kalmö sålde till Konsum Örebro. År 1969 övertogs bryggeriet av Kooperativa Förbundet.
Tillverkningen bestod från början endast av svagdricka för att så småningom även omfatta vatten och läskedrycker. Volymmässigt sett intog Wasabryggeriet en säker fjärde plats efter de tre större ölbryggerierna. Efter hand investerades i nya tidsenliga maskiner som på 1950-talet klarade ca 3 500 33 cl flaskor/timma. Antalet anställda var vid seklets början 8 till antalet och fram på 1950-talet pendlade antalet på över 20-talet. Verksamheten drevs alla åren i egen fastighet vid Karlslundsgatan 4.
Det blev Örebros sista bryggeri och lades ner 1972.
Tillgänglig litteratur anger tillkomsten för Wasabryggeriet till 1870-talet: men det torde vara för tidigt. I Örebro Stads Adresskalender förekommer Forsgren och Wasabryggeriet först 1891. Man bör också betänka att stadsplanen för väster tillkom först 1888. Wasabryggeriets byggnader revs efter hundra år 1991 för att ge plats för pensionärshemmet Angelgården.
Text: Lennart Westesson.

WASA BRYGGERIET, Karlslundsgatan 4 före 1939-40

 

WASA BRYGGERIET, Karlslundsgatan 4 efter1939-40 då huset byggdes till både på längden och höjden. Infarten för fordon blev då från Angelgatan.

==============================================================

Editerad av: Lars Hammarlund (2019-01-14 12:36:02)