Månadens bild 2015


DECEMBER månads bild

Rosta Egna hem, vatten och värme

Villor sedda från Svartån ca 1910. Sedan 1921 adress från vänster: Rostastrand 11, 7, och nummer 5. – Den första villan som byggdes 1906, ägdes fram till 1921 av Karamellfabrikör Eric Granqvist.

VATTEN OCH VÄRME
Åren 1941-43 grävdes i gatorna för kommunalt vatten. Tidigare hämtades vatten från pump på gårdarna, men i många villor hade man även dragit in kranvatten från Svartån som nu kunde slopas. Med början 1941, lades vattenledning först i Björkallén; från Bäckvägen och två kvarter fram till Bågvägen. Arbetet fortsatte på vårvintern 1942 på Rostastrand; då grävningen påbörjades vid Kolonivägen och fortsatte västerut. Arbetet gick vidare långt in på året 1943 innan alla anslutningar blev färdiga i hela området. Det kan nämnas att grävningen verkställdes för hand ”av 12 man uppdelat i tre 4-mannalag” och man turades om att använda ”elektriskt källspett”. – En nyhet vid denna tid! Efter ”den smällkalla” vintern 1942 var tjälen upp till två meter djup ända in i april månad. Här fick vidare var och en gräva sin gren från gatan och in till fastigheten.
Värme: Under krigsåren eldades mest med ved; koks var tidvis ransonerat. Husägarna hjälptes åt att kapa ved där bl. a. Georg Lindblad höll med kapklinga, motor och material. Ett lag bestod som regel av 4-man: Så var ett Rostastrand 12, 14, 19 och 21. Vi grabbar (med tjejhjälp ibland) bar eller kastade ner i en källarglugg. Så travade vi veden i källaren; det var noga så det inte skulle rasa. Som regel fick vi en 25-öring var som belöning för flera timmars jobb. Dåligt betalt om man tar hänsyn till att vi smutsade ner oss och förstörde kläderna. Från 10 till 20 m2 ved var ungefär mängden som kapades årligen vid varje villa. Olja som alternativt bränsle kom först efter krigsslutet och installerades hos flertalet först kring 1950 och senare.
Text & bild via Lennart Westesson

Fortsättning nästs månad

==============================================================

NOVEMBER månads bild

Rosta Egna hem verksamheter

Bågvägen 1, (före 1942 Parkvägen 6,) byggd 1916. Ägare snickare Per Vrang fram till 1950-talet. En märklig byggnad med köket i egen byggnad till vänster och en avlång rumsbyggnad till höger. Byggd som en lada och av oss ungar benämnd ”Kägelbanan”. Ny villa byggdes 1963, ägare Åke Lindholm.

Rostastrand 5. Eric Granqvists första villa byggd 1906 och familjens bostad till 1921. Ny ägare blev 1921 den av äldre örebroare kände bilskolläraren John Lauritz och bodde här med familj fram till 1958. – Sonen Stig bodde kvar in på 1960-talet.  Den 3:e ägaren Lennart Karlsson lät nämligen bygga ett helt nytt hus innanför det gamla. När så de gamla väggarna revs stod där en helt ny villa. Otroligt men sant!

 Rostastrand 7. Här fanns Mangel och Strykinrättning åren 1908-1960. Innehades alla år av fröknarna Jansson. Husmödrar fick hyra mangelrummet långt in på 1950-talet för endast 50 öre/timma. Här var också installerat en transformator för gatubelysningen, vilken tändes och släcktes regelbundet av innehavaren fram till 1940-talet. En av få villor i Rosta som ännu har kvar sitt ursprungliga utförande!

 Rostastrand 15. Affärsverksamheten flyttades hit 1932: Det blev Alma Larssons Speceriaffär och intill mjölkbutik som innehades Örebro Ortens Mejeri. Butikerna var i gång intill halvårsskiftet 1948, då del av affärscentrum öppnades vid Västra Vintergatan. I den tidigare affärsbyggnaden öppnades därefter ett bageri men var verksamt kort tid. Sedermera nyttjades lokalerna som lagerutrymme några år. Byggnaden fanns kvar ända till 1983, varpå tomten fick villabebyggelse.

 Rostastrand 18. Första mjölkbutiken i källaren åren 1926-1932, ingång från Parkvägen (nu Bågvägen).

Text & bild via Lennart Westesson

Fortsättning nästs månad
==============================================================

OKTOBER månads bild

Verksamheter Rosta Egna hem

Rostastrand 1-3. Byggd 1921 ägare Karamellfabrikör Eric Granqvist. Villan blev den största i Rosta med från början 5 lägenheter en av dem familjen Granqvists bostad. Karamellfabriken inrymdes här i källaren till år 1930 (ingång nere i vänstra hörnet). Därefter ett flertal verksamheter bl.a. ”Druvans Vattenfabrik” 1937-38. År 1955 öppnade kolonialvarufirman ”Samköp” sin första butik och den blev kvar till 1965. Därefter kom ”Stjärnhussport” 1967, en butik som fanns kvar till 1979.

Bäckvägen 3. Nu Rostastrand 2B. Hit flyttade karamellfabriken 1930 till nybyggt. Fabriken startade egentligen redan 1895 på Fabriksgatan varifrån den flyttades 1913 till Rudbecksgatan 1. En specialitet i tillverkningen var julgranskarameller som blev vida välkända. Efter hand övertogs verksamheten av sonen även Eric i förnamn som drev tillverkning till slutet av 1960-talet.

Björkallén 4. Från Kyrkogårdsgatan flyttade 1908 Hulda Skoglund/Rydberg till ny ateljé för att bedriva ”Snörtillverkning s.k. Snörmakeri”. Verksamheten pågick här fram till 1933, då fastigheten fick ny ägare. Sedermera bedrevs här gemenskap i kyrklig anda.

Björkallén 6. Kamrer Carl Johanssons villa byggd ca 1910. I mitten på 1920-talet öppnades här speceriaffär. Det var fruarna Lindberg och Lundén som drev ett kommanditbolag. År 1932 övertogs verksamheten av fru Alma Larsson som flyttade till ny affärsbyggnad vid Rostastrand 15.

Bygdevägen 1. Här drev Harry Ahlgren trädgårdsmästeri 1930-1952. Året 1953 byggdes radhus på hans odlingar. Nära intill hans odlingar låg en badplats som kallades ”Stubben” efter ett nedsågat träd som monterats med en sviktbräda. I närheten låg också en s.k. ”Isstack”: Läget numera brofäste för Stubben-bron.

Fortsättning nästs månad
Text via Lennart Westesson Bild: Örebro Stadsarkiv

==============================================================

SEPTEMBER månads bild

Fortsättning om Rosta Egna hem

Vykort taget ca 1932. Hörnet vid Bygdevägen/Rostastrand. Från vänster ses villorna på Rostastrand nummer 22 och 20, till höger 27. I vänstra hörnet byggdes nummer 31, 1934.


Adress och Gatunamn
Före 1921 var adressen till de boende densamma: ”Egna hem Rosta”. Det gällde således för brevbärare och besökare att hitta till rätt villa. Förbättrat år 1921, då man införde adressnummer och gatunamn: Björkallén, Bäckvägen, Rostastrand och Parkvägen. År 1932 tillkom Bygdevägen och 1942 Kolonivägen tidigare inte namngivet. Parkvägen namnändrades 1942 till Bågvägen. Bäckvägen slopades 1970 och blev förlängd Rostastrand. År 1938 tillkom den s.k. ”Nya vägen”: Hagagatan blev förlängd från Älvtomtagatan till Älvtomtabäcken. En betongbro byggdes då ”över bäcken” till Björkallén.
Här kan vidare nämnas att 1939 lades en busslinje i Hagagatan och Björkallén till Bågvägen och var kvar till hösten 1947. Linjen flyttades då ut på Hagagatan där den 1952 blev förlängd till Västra Vintergatan. Tidigare under 1930-talet fanns en färjförbindelse med Örnsro-bussen från brygga vid Bäckvägen, verksam till 1940. Här finns numera ”Hängbron” som öppnades till midsommar 1954. Vid Ånäsvägen (sedan 1938 Gång & cykelväg) ersattes 1953 den Gamla träbron ”över bäcken” med betongbro.

Handel
Före 1925 fick alla inköp göras inne i Örebro; Rosta var ännu landsbygd, närmaste mjölkbutik låg intill mejeriet på Hagagatan. Specerier & Chark kördes ut på beställning en gång i veckan. Med början år 1920 från Konsumbutiken – Västra gatan 11. Därefter i mitten på 1920-talet bildades ett kommanditbolag som blev både mjölk- och en speceributik i Rosta. Mera handel nästkommande månad om verksamheter!
Text & bild via/Lennart Westesson

============================================================

AUGUSTI månads bild

När RostaEgna hem byggdes

Privattaget vykort ca 1908. Skrivet på kortet: Besök hos Perssons i Rosta. Familjen Persson har byggt en kolonistuga på tomten; läget idag ser ut att vara emellan villorna Björkallén 3-5. I bakgrunden ses nybyggda villor; sedermera adress Rostastrand 11 och 13. Gatorna är ännu inte byggda.

Nybyggarna
Ett första förslag väckt av Karamellfabrikör Eric Granqvist var att förvärva mark av Rosta gård. Kontakt togs därför med föreningen Egna Hem bildad i Motala 1901; med syfte att ingå som borgenär för egnahemsbyggare. I detta läge togs sedan kontakt för en förhandling med familjen Brandelius på Rosta gård. I mars 1906 skrevs så ett nyttjanderättskontrakt med nämnda familj och i april upprättades köpekontraktet som löd på 37 269 kronor. Markområdet blev från början det ännu befintliga, fördelat på 62 tomter, varav 22 har nämnts som bebyggda de första fem åren. Detta antal torde vara felaktigt: Under de första sex åren har skribenten funnit 18 till antalet bebyggda tomter. År 1943 då jag började sälja söndagstidningar räknades till 52 villor, 90-talet hushåll och ca 260 boende. Numera är nära nog alla tomter bebyggda.
År 1906 kom de två första nybyggarna Eric Granqvist och Axel Liedström till strandtomterna vid Rostastrand nummer 5 och 19. De hade minsann inte lätt; det saknades vägförbindelse och bro över Älvtomtabäcken, eller alternativt bro från Örnsro över Svartån. Med flera nybyggares hjälp enades man om vägbygge från Ånäs gård utmed Svartån och en träbro över Älvtomtabäcken. Vidare byggde man efter hand gator inom området och dess underhåll och snöröjning svarade man själva för ända till 1940. Men då hade Längbro församling sedan 1937 tillhört Örebro stad.
Text o bild via/Lennart Westesson
==============================================================

JULI månads bild

Firma fanor och standarer
VIKTOR LINDBLAD ROSTA EGNA HEM

Lindblads villa sedd från Svartån adress Rostastrand 21 och nummer 19 till höger. Foto troligen 1940-talet. Som tredje nybyggare i Rosta etablerade sig 1907 artist Viktor Lindblad.

Lindblad var född 1862 och han flyttade 1897 från Jönköping till Örebro. Första ateljén öppnades på Änggatan l1, varifrån han flyttade till hörnet Ringgatan/Karlslundsgatan 9. Därifrån 1908 till ny ateljé inrymd i villans övervåning varpå Viktor snart därefter hade anställt 5 medarbetare. Material såsom snoddar och tofsar m.m. köptes av Hulda Skoglunds Snörmakeri på parallellgatan – Björkallén.
I villan härintill ”nummer 19”, bodde Fabrikör Axel Liedström som hade Träsvarveri på Slottsgatan 16, varifrån levererade stänger och trä som behövdes. Varför det gick mycket bra för Lindblad men hösten 1920 drabbades han av en hjärtattack och ett slut. Hans fru Ida fortsatte dock verksamheten ”med duktiga medarbetare” in på 1930-talet, varpå sonen Georg hemkommen från Amerika övertog driftansvaret och höll på in på 1960-talet. Därefter fortsatte Georgs son Viktor ”kallad Vicke” en kort tid vid Norra bro.
Vidare om grannen Axel Liedström kan nämnas att efter hans frånfälle 1924 övertogs svarveriet av sönerna Georg och John på nya adresser; först Storgatan 27, därefter Drottninggatan 70. Så till året 1930 då bröderna startade bröderna Liedströms Snickerifabrik på Åbylundsgatan 19. Här ändrades tillverkningen till att i huvudsak omfatta butiks- och bankinredningar. Aktiebolag bildades 1938 när en tredje broder tillträdde och John Liedström utsågs till verkställande direktör. Fabriken var i drift in på 1970-talet varpå del av fabriksbyggnaden blev bilverkstad som höll igång in på 1980-talet. Byggnaden finns ännu kvar!
Text och bild via Lennart Westesson

==============================================================

JUNI månads bild

Örebro Bleckemballagefabrik – nybyggnad 1938

Här ses den senare fabriksbyggnaden på Idrottsvägen 13-15 som togs i drift år 1938. Byggnaden finns ännu kvar men har delvis blivit ombyggd för annan verksamhet.

 Företaget grundades år 1898 av fabrikör Karl A. Jansson och rörelsen var först förlagd i förhyrda lokaler vid Angelgatan 4, där den drevs i liten skala med 3-5 anställda och var plåtslageri. Fabrikör Jansson hade tidigt funderingar på tillverkning av bleckplåt varför lokalerna här skulle bli för trånga, varför man år 1904 lätt uppföra en större fabriksbyggnad vid Karlslundsgatan 10. Här ökades verksamheten till att år 1906 vara 24 anställda, men med tillverkning av bleckplåt visade det sig snart att man behövde ännu större utrymmen varför man 1907 inköpte ett större tomtområde vid Västå och Åbylundsgatan – som då anlades.
Vid Åbylundsgatan uppfördes en rymlig fullt tidsenlig fabriksbyggnad; som togs i drift den 15 augusti 1909. Fabriken utvidgades sedan under årens lopp och under år 1922 uppfördes sålunda en modern avdelning för litografisk dekorering av bleckplåten. Det var Örebro Bleckembalagefabrik (den första i Sverige), som införde rotationsmaskin för bleckplåtens dekorering. Ytterligare utvidgning gjordes åren 1928, 1931 och 1938: Sistnämnda år uppfördes ännu en fabriksbyggnad för den litografiska avdelningen och här intill fanns mera tomtmark för en eventuell ytterligare utbyggnad.     Se bilden ovan!
Samtidigt installerades här nya torkugnar, dekorerings- och lackeringsmaskiner av allra senaste konstruktion. Genom dessa utvidgningar förfogar fabriken ”vid denna tid” över en sammanlagd golvyta av 6,500 kvm, och antalet anställda var 1938 omkring 140 till antalet, varpå ytterligare 10 talet platsade under 40- och 50-talen.
”Blecken” som företaget i dagligt tal kallades blev med åren allt mera känd för sin höga kvalité och anlitad av många såsom: Örebro Kexfabrik, Henrikssons Tekniska Fabrik, Luxus, Gevalia och Kärnkaffe. Förutom burkar och askar tillverkades; lås, cisterner, tvättbräden, reklamskyltar och leksaker. Omsättningen som steg med åren passerade 1 miljon 1938, och fabrikör Jansson var ännu företagets VD. Efter Janssons frånfälle 1944, drevs företaget inom familjen fram till år 1956. Varpå aktiestocken såldes till AB Plåtmanufaktur i Malmö. I Örebro drevs produktionen vidare fram till hösten 1963 då den flyttades till PLM i Malmö, varvid fabriken i Örebro nedlades.
Text och bild via/Lennart Westesson

==============================================================

MAJ månads bild

WESSELS STORMARKNAD LILLÅN 1967

Örebros första stora: Så här såg det ut när Wessels Stormarknad hade öppnat efter att högertrafiken infördes den 3 september 1967. Första dagen var kaotisk: Total kaos rådde på Hovstavägen så polisen fick vara med och dirigera. Inne på varuhuset var det timslånga köer då till 26 kassor till antalet och det var folk överallt. Många blev sedan stamkunder och var med alla åren till slut.
Den första ägaren hette Torulf Hjort och hade öppnat ett Wessels i Malmö innan han lanserade företaget i Örebro. Hjort sades vara en riktig affärsman men besöket i Örebro blev ändå inte så ofta. Fram t o m 1977 gällde namnet Wessels – 1978 kortades namnet till B & W och från 2001 till slutet februari 2013 var namnet Coop Forum. Den som lever får se om här kommer att öppnas Varuhus igen!
Text o vykortsbild via Lennart Westesson

==============================================================

APRIL månads bild

HISTORA OM FREDRIKELUND - KANALVÄGEN 18

Adress Kanalvägen 16-18, före år 1900 hette tomt och byggnad Fredrikelund. I byggnaden drevs på 1700 och 1800-talen brännvinstillverkning. I 1846-års kalender sägs att mälteriet ägdes av källarmästare M. Behmer - Östra Bränneriet som det då kallades. Här tillverkades under 1860-talet 400 kannor brännvin om dygnet: ”En kanna (2,6 liter) x 400 = 1040 liter brännvin”. Otroligt! Men den ”omfattande” tillverkningen torde snart därefter ha fått upphöra.
I byggnaden startades härefter Fredrikelunds Garveri och innehades kring sekelskiftet av Hjalmar Wigström. Ånggarveriet tillverkade 1902 läder till ett värde av 43 000 kr, samt i beredningslön haft en inkomst av 2000 kr. I Garveriet fanns ångmaskin om 8 hästkrafter och verksamheten ökades så att man 1906 var 38 anställda. Vid tiden hade garveriet blivit ensamt i staden och lönsamheten var bra. Men år 1911 flyttade man till Lindbacka: I den här byggnaden hade tidigare varit pappersbruk som fått upphöra 1908. Här drevs nu garveriet vidare under nära tre decennium tills det nödgades sluta med en konkurs i slutet av 1930-talet.
”Fredrikelunds byggnad” övertogs 1918 av Örebro stad och efter 1:a världskriget var här nödbostäder fram till mitten på 1920-talet. Året 1927 hade Kronfärgfabriken flyttat in i fastigheten och i början på 1930-talet fanns följande branscher: Bleck & Plåtslageri - Blixt & Co. Kronfärgfabriken - Oscar Blomberg. Nykvist & Eriksson - Maskin & Rålädersmagasin. Örebro Metallfabrik. Örebro Smidesverkstad. Örebro Stansfabrik. Året 1936 flyttade Kronfärgfabriken till egen byggnad på Norra Långgatan, sedermera Slöjdgatan, och här kom Gipsgjuteri – Ivar Andersson. Flera firmor fanns kvar här fram till 1960-talet. Byggnaden revs 1965.
Text och bildvia/ Lennart Westesson
==============================================================

månads bild

Klippans Kem-Tekniska Mineralvattenfabrik 1938 - 1949
Namnet Klippans Bryggeri hade tidigare varit verksamt 1899 – 1914 på adress Skebäcksvägen 10. I ny regim återkom namnet 1938 den här gången som Kemisk Teknisk Mineralvattenfabrik och adress Längbrogatan 6, där det tidigare varit Konsumbutiker. Innehavaren hette Karl-Erik Beckman tidigare verkmästare vid Vasabryggeriet. Fabriken tillverkade förutom vatten och läskedrycker även saft och likörextrakter. Den fackutbildade personalen fick utmärkta erkännanden från olika håll för sina produkter och då speciellt för sin safttillverkning.
År 1949 övertogs lokalerna av Norlings Bryggeri som lade ner tillverkningen och ändrade om till butiksförsäljning av eget sortiment under några år. I lokalerna sedermera potatis och grönsakslager men även denna verksamhet har upphört. Fastigheten ombyggdes 1995 till bostäder – hos ÖBO.
Text o bild via Lennart Westesson.

==============================================================

månads bild

Nygatan 52
Huset var byggt 1909 och Diverseaffären kan ha öppnat först 1910. Göransson nämnd som handelsbiträde och boende här 1935, och 1939 har han övertagit butiken. Den kan ha varit verksam fram till 1960-talet. Skylten med Anderssons Bokbinderi hade “vid tiden 1927”adress Nygatan 50.

==============================================================

JANUARI månads bild

Alnängsgatan norrut från Olaigatan år 1907.
Huset till vänster hade adress Olaigatan 37 och Alnängsgatan 3, som byggdes 1883 men är numera rivet.
På höger sida syns Grillska gården som byggddes i slutet av 1850-talet.. År 1932  revs gården.
Vykort från Lennart Westessons samlingar.

 


Editerad av: Lars Hammarlund (2019-01-14 12:38:49)