Fredriksberg före 1729

Säfsbyn

Enligt berättelser som muntligen vandrat genom generationer kom sju  personer till denna del av Nås socken i början av 1600-talet. De kom ursprungligen från Finland, som då tillhörde Sverige, för att söka sin utkomst i orörda vildmarker, främst i Dalarna och Värmland. Sällskapet slog läger på högsta punkten på det berg som sedermera skulle bli Säfsbyn. Platsen sägs vara där prästgården blev byggd etthundrafemtio år senare. En i sällskapet, Pål Larsson Turpoinen som senare blev finnelänsman, stannade kvar på platsen och blev upphov till en stor släkt i socknen. År 1700 fanns fem hemman i egentliga Säfsbyn där alla ägarna hade anknytning till Pål Larsson. Släkten var fortfarande den dominerande vid 1760-talets torpinventering. Den finske studenten C A Gottlund som reste i Dalarnas och Värmlands finnmarker år 1817, besökte här en gammal gumma, Maja Henriksdotter Turpoinen, som kunde åtskilliga runor och trollsånger.

Runt om Säfsbyn fanns flera boplatser, Österhöjden i västerluten av höjden med samma namn, i nordost Mellanfallet och Kyrkhöjden med sina etthundra meter långa stenmur. Majas täppa öster om byn, Stubbtorpet i söder och Kulbo i sydväst samt några stugor för ensamstående personer. I en backstuga söder om byn bodde enligt gamla handlingar en änka efter en adjunkt. Samtliga hemman förvärvades, med mer eller mindre orena metoder av bruket. Sista hemmanet såldes omkring år 1900 av August Lundkvist för 140 kronor. Han fick en ny stuga, men skulle erlägga ett årligt arrende på 20 kronor.

______
Texten ovan är ett utdrag ur Säfsen Fotodokumentations Säfsen Finnbyar.
I den tryckta publikationen kan du läsa mer om byggnadssskick, svedjebruk, boskapsskötsel, kosthåll, finnsläkter, folkmängd och om de olika finnbyarna i Säfsnäs.
Där finner du också ett rikt bildmaterial.

Källa: Christer Nilsson

Hitta aktivitet

Se alla aktiviteter