Bondens hemfärd


Bondens hemfärd från krogen

En natt, när en försupen bonde från Kolvarp var på hemfärd från Nederleds krog, fick han på vägen vid Upplid se en stor hund. Mannen steg av sitt åkdon för att köra bort hunden och måttade med piskan ett slag mot djuret. Men i samma ögonblick var det som om hela omgivningen börjat flamma av eld. Den druckne blev i hast nykter och började anropa Gud om hjälp och beskydd.
En annan natt, när samme man var på hemväg från krogen i omtöcknat tillstånd, fick han se en karl framför sig på vägen. Han försökte gå fatt främlingen, men denne höll envist avståndet. Vänta lite så får vi sällskap, skrek bonden. Men främlingen väntade inte. Då började bonden springa och kom skepnaden närmare, men just som han skulle gripa tag i den, gled den honom ur händerna likt en skugga. Då förstod bonden , att det icke var en människa, sjönk ner på en sten utmed vägen och började läsa: ”Vår Gud är oss en väldig borg, han är vårt vapen trygga…”

Efter Lignell Rydaholm i forntid och nutid 1936.

Editerad av: Marie-Louise Sibbmark (2019-02-13 17:59:07)