Elin i Tostarp


Elin i Tostarp

Elin hette en ung flicka, som tjänade i Tostarp under senare delen av 1600-talet.
På den tiden fanns det gott om varg och vid Tostarp hade vargarna ett stråk, varom ännu namnet på en mosslagg – Vargalaggen – bär vittne.
En vinter var vargarna särskilt närgångna och Elins husbondefolk hade varnat henne för att ensam bege sig in i skogen.
En lördag, då Elin skulle skaffa städ-ris, dvs granris att lägga vid förstugudörren och vid köksingången, råkade hon emellertid, glömsk av husbondefolkets varningar, förirra sig in i skogen. Plötsligt fick hon se en hel flock med vargar komma emot sig. Att hon skulle kunna rädda sig genom flykt, var otänkbart, och att hon skulle kunna försvara sig mot vargarna med den kniv hon hade med sig för att skära av granriset, var lika otänkbart. Då fick hon syn på en gran, som blåst av ett par meter över marken och som låg på bara några stegs avstånd från henne. Det var ett sådant där jätteträd, som det kunde bli på den tiden, när skogen fick växa som den ville, och stå och ruttna ner. Elin fick tag i en gren och svingade sig upp på stammen. Stammen var ihålig, så att hon kunde krypa ner och gömma sig i den. Vargarna rusade genast fram och började att speka i marken vid roten. På ett ställe var stammen något murken, så att en av vargarna lyckades göra ett hål, varigenom han stack in ena tassen. Elin var genast färdig och högg med sin kniv till vargtassen allt vad hon orkade.
Med ett hemskt tjut drog sig vargen undan. När emellertid vargarna började känna lukten av blod, rusade de på varandra och bet ihjäl varandra – alla utom en, och denne blev omhändertagen av folk, som skyndade till platsen, varskodda av vargarnas stridsrop. Detta skall ha hänt år 1666.
Elin i Tostarp blev högeligen prisad för sitt mod och sin sinnesnärvaro, varigenom hon inte blott räddade sitt eget liv utan också oskadliggjorde en hel flock vargar, som på den tiden var en svår landsplåga. Av sitt husbondefolk, som var barnlösa, blev hon rikligen belönad, i det att de testamenterade sin gård och all sin egendom till henne.
Allt detta var beskrivet på ett gammalt papper, som förvarades med andra dokument i en kista på en gård i Tostarp. Vid en begravning i gården blev emellertid alla dokumenten förstörda av en kokerska, som tog dem för värdelöst skräp och använde dem till att tända i spisen, utan att folket i gården lade märke till det.

Förening:

Rydaholms Hembygdsförening

Ändrad av: Rydaholms Hembygdsförening (2019-02-13 18:26:05) Kontakta föreningen
Skapad av: Rydaholms Hembygdsförening (2017-01-15 14:26:38) Kontakta föreningen