Den 24 augusti 1986 arrangerade hembygdsföreningen en skördedag vid Runtuna bygdegård, där även hembygdsgården finns idag.
Första skördedagen arrangerades i Lid ett par år tidigare.
Inez Gerkman hanterar skäran.
Äldsta redskapet som användes var en skära, ett bågformat skärverktyg, ca 0,5 meter långt med kort handtag, men som tyvärr inte syns mycket av på bilden ovan
Nästa arbetsredskap vid såväl höskörd som spannmålsskörd var lien. Den används faktiskt än idag på amatörnivå, då t ex gräset blivit alldeles för högt vid sommarstugan.
Så småningom började man använda oxar och sedan hästar att utföra de tyngre sysslorna på gårdarna.
Här har Nathanael Hylander spänt en häst framför en slåttermaskin med uppsamlare.
Fortfarande fick man dock samla ihop säden för hand, binda ihop den till skylar och sätta upp dessa i krakar för torkning.
Här har två hästar spänts framför en självavläggare.
De här två maskinerna var tillsammans föregångare till självbindaren som började användas under första halvan av 1900-talet
Självbindaren kunde dras av hästar, ofta tre stycken, eller av traktor. Nu fick man färdigknutna skylar som lades av i högar och behövde "bara" sätta upp dessa i krakar. Fördelen med traktorn var arbetstakten, den behövde inte vila då och då, nackdelen var att det gick åt en arbetare till.
Bakom ratten på Fergusontraktorn "Grållen" satt Karl-Gustav Lindkvist från Västerberga i Runtuna och på självbindaren Karl-Erik Gustafsson Vilsta Runtuna
Nästa steg i utvecklingen var bogserad skördetröska. Nu slapp man hänga upp skylar på krakar och som sedan kördes hem för tröskning. Säden tröskades med en gång och samlades direkt i säckar. Fortfarande gick det åt två arbetare på fältet, men tröskningen var ju gjord. Kvar återstod att bärga halmen för dem som behövde den som strö till djuren hemma.
I traktorn Alf Gustavsson och på tröskan Bernt Axelsson
På de bogserade tröskorna av senare modell kunde man få tank istället för säckställ. Då sparade man en "gube" eftersom föraren kunde sköta inställningar och starta skruven som tömde tanken.
Samma sak med de självgående tröskorna som kom härnäst.
BM-Volvo ST 257 lär enligt uppgift vara den mest sålda tröskan på sin tid.
Bakom ratten Arne Gustafsson Fredriksdal
För att visa det moderna skördearbetet kom Allan Pettersson från Tybble i Runtuna med sin stora tröska Laverda (Fiat) 3600. Med den större kapaciteten på dessa tröskor behövdes ofta flera traktorkärror för att inte tröskan skulle bli stående utan att kunna tömma tanken.