OM SLAGET VID LANDSKRONA


Titta under "Aktiviteter" om du vill delta då vi högtidlighåller minnet av "Slaget vid Landskrona" den 14 juli varje år. ( Om man vill vara lite mer exakt geografiskt så skedde slaget vid Ylleshed)

Slaget vid Landskrona

Skåningar talar ofta om slaget vid Lund som ägde rum den 4 december 1676. Ett slag som man påminns om än idag med ”Monumentet” som man kan beskåda då man reser med tåg in mot Lund. Även musik, filmer och årlig tradition bevarar minnet av detta slag.

Mindre omtalat är slaget vid Landskrona som ägde rum ett halvt år senare, den 14 juli 1677, väster om Billeberga. Detta har uppmärksammat med ” Billebergamonumentet” som restes 1927. En vacker historisk bortglömd plats i den skånska myllan. Slaget sträckte sig från Tirup, och Sireköpinge i nordost till Asmundtorp och Rönneberga i sydväst.

Image

Slaget vid Landskrona som varade i en och en halv timme var nästan lika omfattande som vid slaget i Lund, men svenskarna förlorade betydligt mindre antal soldater än i Lund. Svenskarna hade en trupp om 9 000 man mot danskarnas 12 000. Danskarna förlorade ca 2,500 man, medan svenskarna förlorade ca 642 man.

Jämför man med Slaget vid Lund, fanns det där en styrka om 8 000 man på den svenska sidan och 13 000 man på den danska sidan. 5 000 man stupade på den svenska sidan och 9 000 man och på den danska sidan.

Bland de vapen som danskarna använde under Slaget vid Landskrona var så kallade kedjekulor till sina kanoner. En kedjekula är två halva kulor, förbundna med en halv meter kätting. Kedjekulan var ett fruktansvärt vapen på den tiden. De gjorde stor skada mot trupperna. Kulhalvorna och kedjan täckte ett betydligt större område än en vanlig kula gjorde. Splittret från kedjekulan träffade soldater och deras utrustning flög vida omkring.  Man har funnit att skadan från en träff av splitter var mest förödande. Det drog ofta infektioner med sig.

Detta slag kan vara historiskt viktigt för Sverige. På sätt att om Karl XI hade förlorat slaget då hade kanske kungaätten raderats ut och Skåne hade möjligen förblivit danskt.

Litteratur
Gustaf Björling (1885). Kriget mot Danmark 1675-1679 : läsning för ung och gammal. Norstedt, Stockholm
Rystad, Göran (2005). Rystad, Göran. red. Kampen om Skåne. Lund: Historiska media.
Ericsson [Wolke], Hårdstedt, Iko, Sjöblom & Åselius (2003), Svenska slagfält. Wahlström & Widstrand, Stockholm.

Editerad av: Johan Rietz (2019-06-02 19:22:01)