Efter rekommendation från Sveriges Hembygdsförbund namnges fastigheterna med sin postadress och i förekommande enstaka fall med ett tilläggsnamn, till exempel Röke 4039 - Rökelund. I de fall när det skett en avstyckning i modern tid får avstyckningen fastighetsbeteckningen, till exempel Röke 1:4 - Rökelund. De avstyckade husen får då postadressen. För att kunna publicera materialet måste det finnas en tidsangivelse: årtal, ett tidsspann eller exakt datum. Det som här använts oftast är tidsspannet och det är i de flesta fall en stor gissning.

Materialet grundar sig på två böcker Torp i Röke och Gårdar i Röke, som också innefattar hus samt sockengillets bildskatt på drygt 4 000 bilder. Alla bilder är inte publicerade. Bilder på levande personer får inte publiceras. Inte heller får de namnges med undantag av namn på fastighetsägare. Gårdsboken är utgiven 2012 och torpboken några år tidigare. Materialet uppdateras hela tiden genom information i media, dödsannonser, ägarbyte av fastigheter med mera och givetvis genom muntlig information.

Röke skrevs förr Röge. Det är inte klarlagt hur länge det har varit bebott. Enligt ortsnamnsarkivet kommer ordet rök från höjd. Kyrkan byggdes i Röke i slutet av 1100-talet. En gammal sägen berättar att det var meningen att bygga kyrkan på Billa bjär i Harastorp, som låg ungefär mitt i socknen. I Änglarp låg emellertid Trollehåla och trollen där ville inte ha kyrkan så nära eftersom de då skulle bli störda av kyrkklockan. Folket hade fraktat timmer till Billa bjär för att börja bygga, när trollen en natt slängde ner allt i ån. Timret flöt iväg och fastnade nere i Röke. Det togs det som ett tecken på att det var meningen att kyrkan skulle byggas där.

Röke och Västra Torup bildade pastorat i början på 1400-talet.

Perioden från snapphanekriget 1676–79 och framåt präglades av strider och oro. Danskarna gjorde ett försök att återta Skåne 1709 men fick ge upp efter slaget vid Helsingborg 1710. På dessa 40 år minskade Skånes befolkning med 40 procent. Karl XI hade tankar på att helt byta ut befolkningen genom etnisk rensning, men avråddes lyckligtvis av sina rådgivare.

Enligt danska historiker flydde 15 000 skåningar till Danmark. De tilläts inte återvända. 30 000 unga män skrevs ut till krigstjänst i Östersjöländerna. Få kom tillbaka. Cirka 30 000 omkom i strider i Skåne.

Befolkningen fick utstå plundring och mordbrand från både svenska och danska trupper från samt de fredlösa snapphanarna. Det medförde att många dukade under av svält och umbäranden.

1710 kom pesten över Östersjön och folk dog i massor. I Skåne fanns vid denna tid 1 000 ödegårdar. Röke ska dock ha till allra största delen har undkommit pesten.

Från 1720 blev det lugnare. Försvenskningen fortsatte dock och kyrkoordning och predikan hölls på svenska. Handelsförbudet med Danmark bestod länge. Skånes befolkning hade av tradition bedrivit en omfattande handel med Danmark och Tyskland. Där var en stor marknad för oxar och hemslöjdsalster från Göinge. Nu var man hänvisad till Småland, dit vägarna var ofarbara och osäkra.

Det finns inte så mycket nerskrivet om folk på 1500- och början av 1600-talen. Det finns vissa skattelängder från dansktiden ,där endast mannen nämns. Det kom en förordning om att prästerna skulle föra böcker över födda och döda och i Röke finns kyrkoboken bevarad från 1647. Då upptogs tre skattegårdar samt prästgården och klockaregården.

Peder Pedersen, Jens Tulsson och Sven Nilsson hade vardera 1/3 mantal. Prästgården och klockaregården var inte mantalssatta. Prästgården var den som i senare år blev prästlönebostället och arrenderades ut. Prästen hade en del av sin inkomst från gården och en del i tionde av församlingsborna. Även klockaregården ägdes av församlingen och brukades av klockaren. 1903 förenades klockaretjänsten med skollärartjänsten och klockaregården arrenderades ut.

Laga skifte var en stor omställning för bönderna. Jorden graderades av en lantmätare och åsattes ett graderingstal. Den bästa jorden sattes till 1 på skalan. Jord som uppskattades vara värd hälften så mycket fick graderingstal 2, ändå sämre gradering 3, och så uppgraderades alla skifteslagets ägor på detta sätt. Därefter skulle varje bonde ha sina ägor i ett eller två sammanhängande skiften. De som haft bra jord och fick sämre på grund av omorganisationen skulle då få större ytenhet.

Skolan byggdes 1868. Tidigare hade undervisningen ägt rum i det hus läraren Jöns Björkkvist bodde i. En telefonstation inrättades 1917 i Olander Anderssons hem. Den flyttades 1920 till kommunalhuset och senare till August och Frida Nelsons fastighet. Frida var telefonissa.

På 1800-talet kan man se i husförhörslängderna att det var en hel del hantverkare och andra yrkesmän i Röke by. Sen kom allt fler inrättningar till byn. Det inrättades ett gräddmejeri, där man gjorde ost. 1906 bildades Röke andelsmejeri, som även tog emot mjölk. Nytt mejeri byggdes 1938. Det var flera som hade en extrainkomst av att köra mjölkskjutsar.

Röke Sparbank bildades 1871 och höll först till i handelsboden, sen i gamla kommunhuset som härjades av eldsvåda 1942. Därefter byggdes bankhuset upp på sin nuvarande plats.

Röke by fick elektrisk ström 1927.

På 1950-talet fanns tre mataffärer i Röke by och tre bensinmackar låg utmed väg 24. I byn fanns mejeri, kvarn, poststation, skomakare, smedja, bank, skräddare, hårfrisörska, cykelverkstad, kafé, sjuksköterskemottagning, elaffär, två taxistationer och lastbilsåkerier. Förutom mejeriet fanns här kvarn, där bönderna handlade fodermedel, gödning och fick säden mald. Pastorsexpeditionen hade dagliga öppettider och banken öppet tre dagar i veckan. 2023 har den sen ett antal år öppet fem dagar i veckan.

Under varje stamfastighet kommer att finnas ett avstyckningsdokument samt information om gården före laga skifte.

De benämningar som står före torpnamnet, till exempel A1, hänvisar till boken Torp i Röke och till de skyltar som satts upp vid de återfunna torpen.