Stavningen är något olika i äldre tid. I jordeboken 1583 står det Slettesiöe, i mantalslängden från 1596 står det Slettesöe. I friskytterullan 1679 Slesöe och från 1783 skrivs namnet Slättsjö. Enligt Ortsnamnsarkivet i Lund har förleden betydelsen slätt, äng mossodling. Slutleden sjö.

Pyringatorp

Efter läge vid den nu försvunna Pyringasjön.

Gökatorp

Efter läge mellan Gökabäcken och Gökamyren.

Slättsjö tunnby

Namnet anger sekundärt tillkommen gles bebyggelse.

Hyltebygget

Namnet kommer av hylta = skogsdunge, bygge (arrendegård).

Hökatorp

I Ortsnamnsarkivet anges förleden komma av fågeln hök. En annan teori är att namnet kommer av namnet på en ryttare, Johan Höök som bodde här i slutet av 1600 och början av 1700 talet.

Johan Höök ställde till slagsmål på kyrkbacken och han stämdes inför tinget för att ha okvädat kyrkoherden. Han dömdes för att söndagen den 30 sep. 1688 efter predikan ha sig överfyllt, sökt klammeri och gjort förargelse med eder, bannor och slagsmål.

Överfallit ryttaren Sven Bööks hustru då hon försökte avråda honom och skällt henne för hora, täva och hennes man för tjuv. Slagit henne trenne gånger och förföljt henne och slagit henne vid kyrkoluckan så en tand föll ut.

Då pastor ärevördige och vällärde herr Christian Munk velat avråda haver Höök honom med skällsord bemött och med förskräckeliga eder och bannor utfarit. Samt hade Höök satt sig på hästen och förföljt pastorn till prästgården, honom utskällt och duat. Höök dömdes att böta 40 mark för att ha fyllt sig en söndag. För att 3 gånger ha slagit Margareta böta 12 öre. För att ha skällt ut prästen böta 25 daler silvermynt och sitta i stocken 2 söndagar.

Dokumentation

42 torp är dokumenterade i Slättsjö. 30 är utmärkta, 6 har blivit små gårdar och 6 vet vi inte var de legat.