Röke by


Image

Röke skrevs förr Röge. 1570 står det Röghe sognn. Enligt ortsnamnsarkivet kommer ordet rök från höjd. Kyrkan byggdes i Röke i slutet på 1100 talet. En gammal sägen berättar att det var meningen att bygga kyrkan på Billa bjär i Harastorp. Det låg ungefär mitt i socknen. Men i Englarp låg Trollehåla och trollen där ville inte ha kyrkan så nära eftersom de då skulle bli störda av kyrkklockan. Folket hade fraktat dit timmer för att börja bygga när trollen en natt slängde ner allt i ån. Timret flöt iväg och fastnade nere i Röke. Man tog det son ett tecken på att det var meningen att kyrkan skulle byggas där.

1414 bildade Röke och V. Torup ett pastorat. Många präster har tjänstgjort under åren. En del gjorde sig mer kända av olika orsaker.

Prästen Michel Mickelsen dog 1650 och för att få bli präst i församlingen skulle nästa präst ”konservera” änkan. Det innebar han skulle gifta sig med henne och försörja eventuella barn. Peder Fix gifte sig med änkan och tjänstgjorde 1651-84. Församlingen klagade över hans omåttliga girighet. Peder krävde 10:e även för ödegårdar och var hård när det gällde affärer. Han lånade ut pengar till hög ränta och tog sen gården om bonden inte klarade att betala. Peder Fix blev suspenderad då han låtit bli att besöka 3 döende som ville ha nattvarden. Suspenderingen hävdes på vilkor att en kaplan anställdes.

Christian Munck var präst här 1684-1691. Nästa kyrkoherde som ”konserverade” änka efter Munk hette Mårten Florell. Det står i herdaminnen att Florell var en hederlig och välförtjänt man som förtjänade ett rikare pastorat än Röke. Han fick byta tjänst med Olof Plantin från Vämmenhög som misskött sig svårligen där. Plantin fortsatte att missköta tjänsten. Han försummade att besöka sjuka som begärt att få nattvarden, underlät att hålla mässa ibland och prästfrun höll krog i prästgården. Plantin skrev inga anteckningar i kyrkboken mellan 1720-34 så uppgifter om födda, vigda och döda finns inte för de åren. Plantin blev dock inte avsatt då han var släkt med en biskop.

I mitten på 1800 talet var här en kyrkoherde som hette Erik Timmelin som var en stor bekämpare av baptismen som börjat förekomma i bygden. Han satte ut vakter vid sockengränsen för att hindra kolpotörer att komma in i socknen.

Skolan byggdes 1868. Innan hade undervisningen skett i det hus läraren Jöns Björkkvist bodde i. En telefonstation inrättades 1917 i Olander Anderssons hem. Den flyttades 1920 till kommunalhuset och senare till August Nelssons fastighet. Frida Nelsson var telefonist.

Röke fick elektrisk ström 1927.

På 1950 talet fanns 3 mataffärer i Röke by, 3 bensinmackar låg utmed väg 24 . Här fanns mejeri, lokalförening, post, skomakare, smedja, bank, skräddare, hårfrisörska, cykelverkstad, café, sjuksköterskemottagning, elaffär, 2 taxistationer och lastbilsåkerier. Pastorsexpeditionen hade dagliga öppettider. I dag är det mesta borta...

Dokumentation

37 torp och hus är dokumenterade. 15 är utmärkta och 2 är ej funna. Övriga låg på mark som i dag är bebyggd

Förening:

Röke sockengille

Skapad av: Röke sockengille (2018-12-30 14:04:52) Kontakta föreningen
Ändrad av: Röke sockengille (2019-01-15 20:19:11) Kontakta föreningen