Sevärdheter Rödöns kyrka Rödöns Bygdegård Rödösundet
Jämtlands hästjägare
Rödön som ort har dokumenterade spår av bebyggelse sedan 400-talet. Här förlades tidigt en kyrka och efter kyrksockenindelningen fick hela socknen namnet Rödön. Hela socknen präglades av Jordbruksverksamhet och många av bönderna kom också att ägnade sig åt forbondehandel och flera blev också framgångsrika och förmögna bönder, vilket ofta manifesterades i vackra gårdsanläggningar och bostadshus. Det gynnsamma läget nära Storsjön medverkade kanske också till att det inte blev samma missväxt som på andra platser under de svåra åren på 1700- och 1800-talet.
I Dvärsätt började det under 1800- talet att anläggas viss industri i anslutning till älven. När järnvägen mellan Sundsvall och Trondheim byggdes på 1880-talet blev det en anhalt i Dvärsätt, och det växte det upp ett stationssamhälle vid Broddtorpet i Hissmon som fick namnet Krokom. Under slutet av 1800-talet byggdes ett kraftverk och så småningom en stor massafabrik vid forsen i Indalsälven, sedermera Hissmofors. Den expansiva utvecklingen runt järnvägen och forsen ledde till att redan på 1920-talet bodde de flesta av socknens innevånare i Krokom och Hissmofors. Massafabriken i Hissmofors såldes på1960-talet till NCB och lades ner 1978 och många arbetstillfällen försvann. Huvuddelen av fabriken och många av de ursprungliga bostäderna revs. I dag har Hissmofors en stor kraftstation och ett stort sågverk, flera verkstäder och bygghandel. Därtill både äldre och nyare villabebyggelse, samt ett restaurerat Folkets hus från Hissmofors storhetstid.
Krokom har fortsatt att expandera till centralort med en omfattande villabebyggelse men också områden med flerfamiljshus. I Rödön och Dvärsätt har det vuxit upp nya villaområden och alla bostäder på tidigare aktiva jordbruksfastigheter är bebodda. Krokom som centralort har utvecklats och fått en centrumbebyggelse med många samhällsfunktioner som hälsocentral, äldreboende, apotek, flera butiker, kyrka, bank, bibliotek, restauranger, verkstäder, idrottshallar och ett kommuncenter väl samlade. Därtill goda kommunikationer med tåg och buss, både väster och österut.
Krokom har också fått ge namn åt både kommunen och centralorten som efter kommun-sammanslagningen på 1970-talet omfattar de tidigare kommunerna Rödön, Offerdal och Föllinge. Kyrkligt har det också förändrats, Rödöns församling ingick tidigare, tillsammans med grannförsamlingarna Aspås, Näskott och Ås, i Rödöns pastorat. I dag ingår alla församlingarna i kommunen i Krokoms pastorat. Socknens kyrka i Rödön är från början av 1800-talet med en interiör från 1920-talet, vilken tillkom efter en förödande brand 1924. I Krokom uppfördes en ny kyrka 2013 som ersättning för den tidigare kyrkan, som ursprungligen var ett Baptistkapell från1920-talet.
Genom åren har flera mindre företag sett dagens ljus i både i Rödön och Dvärsätt, men egenföretagandet har dominerats av jordbruksverksamhet och huvudsakligen mjölkproduktion med mejerier både i Krokom och Dvärsätt. Brukningsarialen är i princip som tidigare men brukningsenheterna har koncentrerats till några få enheter i Kälen, Rödön och Dvärsätt. Socknens arbetsplatser är i stort sett koncentrerade till Krokom och Hissmofors men många arbetspendlar till intilliggande orter, främst Östersund.
Socknens första skola byggdes på 1860- talet i Rödön för barn både från Rödöns och Näskotts socknar. Därefter har skolväsendet i socknen utvecklats och anpassats till behovet och idag finns förskolor och grundskolor i Rödön, Dvärsätt och Krokom som även har en högstadieskola.
Socknen som administrativ enhet har i dag tappat sin roll men ligger kvar som registreringsenhet i historiska arkiv. Hembygdsrörelsen är till exempel oftast organiserad sockenvis.