Allarpsgården

Allarp var en dubbelgård med 3/16 mtl. vardera. Den låg mellan nuvarande skolhemmet och dammen i Allarp.

Gård nr.1

1810-1812 Nämndeman Åbo Anders Månsson med hustrun Lisbeth

1812-1841 Nämndeman Åbo Jöns Nilsson med familj.

1841-1851 Ägs Allarp nr1 3/16 mtl. av Tufve Persson i Brandsberga gård. Han skötte gården med drängar och pigor. Hade ingen arrendator. Tufve Persson dog 1850.

1851-1856 Änkan och barnen efter Tufve Persson i Brandsberga. De bor då här på gården i Allarp.

1856-1871 Förre Åbons son Nils Tufvesson. Han hade då köpt den andra halvan av gården Gård 2 av Åbon Nils Kristensson som då flyttade till Örkelljunga. 1871 flyttade Nils Tufvesson till Tostarp nr 2.

Båda gårdarna är nu sammanslagna till en gård och heter Allarp 7/16 mtl.

Fortsättning längre ner i texten

Gård nr.2

1810-1817 Åbon Sven Nilsson med hustrun Karna Månsdotter. Sven Nilsson dog 1817.

1817-1839 Åbon Per Bengtsson gift med förre torparens hustru Karna Månsdotter, deras dotter Christina bodde också här.

1839-1851 Åbon Kristen Eliasson med familj. Kristen Eliasson dog 1851.

1851-1866 Änkan efter Kristen Eliasson och deras söner driver gården. 1860 gifter änkan Anna Nilsdotter om sig med Johannes Jeppsson i Brandsberga och flyttar dit. Johannes Jeppsson dog 1861. 1866 kommer Anna Nilsdotter tillbaka till Allarp, hon lät bygga ett hus där som sedan blev ett torp Allarp 1:37 Rasks gård. Anna Nilsdotter dog 1868.

Denna gårdshalva upphörde 1866.

Allt är sammanslaget till en gård, Allarp 7/16 mtl.

1871-1876 Ägaren Hans Olsson kom från Danmark 1871 med familj.

1877-1880 Åbon Morten Jörgen Mortensson kom från Danmark 1877 med sin familj. De flyttade till Helsingborg1880.

De båda danska ägarna högg ner en stor del av bokskogen som fanns på Allarps marker. Det skulle bli till stav till smördrittlar, men på grund av transportsvårigheter blev en stor del liggande och ruttnade bort. Här fanns ingen järnväg då.

1880-1903 Denna familj kommer från Helsingborg 1880.
Ägaren Löjtnanten sen Majoren Henrik Teodor Wilkens med hustrun Wilhelmina Sager och hennes barn i ett tidigare äktenskap med K Klinteberg.

Det föddes ett gossebarn i Riseberga 1876-07-16, i födelseboken står föräldrar okända, anmält av Jordegumman Maria Johansson i Riseberga. Han heter Henrik Wilhelm och bodde i Allarp, heter då Wilkens. Han dog 1896.

När Henrik Theodor Wilkens kom till Allarp 1880 skötte han själv gården med hjälp av torparna, drängar och pigor, liksom företrädarna. Men 1884 arrenderade han ut jorden till en arrendator som bodde på gården.

1884-1893 Arrendator Nils Jönsson med familj. De kom från Östra Ljungby. De flyttade till Röstånga 1893.

Gården brann 1893 då arrendatorn flyttade. Henrik Theodor Wilkens övertog då själv skötseln av gården. Tegelbyggnaden som finns byggdes då.

1903-03-20 Säljer Major Wilkens Allarpsgården till fyra lantbrukare från Härsnästrakten och en trävaruhandlare från Röstånga. Lantbrukarna var Tage G Åkesson, Olof Olsson, Axel Christiansson och Alfred Olsson, trävaruhandlaren Bernhard Finnberg.

De bildade ett bolag som de kallade för "Allarps Gård". De fick lagfart på bolaget 1903 den 6 juni. Lantmätarna fick mycket att göra de närmaste åren för avstyckningen började redan samma år och de första lagfarterna är från mars 1904.

Det var inte bara torpen som såldes ut, det styckades också av tomter till nya hus i Skäralid. Det äldsta stenbrottet var nystartat och inflyttade stenhuggare behövde bostäder.

Själva gården drev bolaget med anställt folk och torparna. Men torparnas antal minskade snabbt i takt med utförsäljningen. Torpen såldes mellan 1904-1910. Den marken som hade tillhört själva gården styckades upp till fastigheter. Så uppstod gårdarna "Tuvessons", "Asks" och "Ferdinands". Det avstyckades också annan mark till nya gårdar.

Från den tiden härrör mycket av den odlade marken i Allarp. Det bevisar att industrin i städerna lockade inte folket i våra trakter vid den tiden. Många blev kvar och de slet med nyodlingar i stället. Det är ovanligt med så mycket nybyggnad och odling så sent som i början på 1900-talet.

Skyddshem för flickor.

1908 inrättade Malmö stad i huvudbyggnaden, ett skyddshem för flickor som fullbelagt hade plats för 24 stycken. De kom hit i åldern 11 till 18 år, stannade i ca. tre till fyra år. En flicka var född i Sundsvall och kom hit från Sundsvall 1921, flyttade tillbaka 1928, sju år på hemmet. Undervisningen gick ut på att lära ett hems skötsel. Här fanns föreståndarinna, lärarinna, skolkökslärarinna, gårdskarl och biträden.

1909-1912 var Andrea Stenkula 1879-1953 från Malmö föreståndare här.

1913 Blev norra flygeln tillbyggd.

1918-1940 var Freja Håvard föreståndare.

ca. 1940-1957 Föreningen "Semesterhem för arbetarkvinnor i Skåne". Sommartid som koloni för barn i förskoleåldern. Under vintern som semesterhem för husmödrar.

1958 Byggdes södra flygeln.

1958-1971 Vårdhem för utvecklingsstörda barn.

1971-1996 Vårdhem för utvecklingsstörda vuxna. Hösten 1996 lades vårdhemmet ner.

1997 Såldes fastigheten till Tonårshemmet Fyrbåken AB.

2005 Såldes fastigheten, den är nu i privat ägo.

 


Förening:

Riseberga-Färingtofta Hembygdsförening

Ändrad av: Riseberga-Färingtofta Hembygdsförening (2019-02-11 16:30:14) Kontakta föreningen
Skapad av: Riseberga-Färingtofta Hembygdsförening (2014-06-21 23:03:53) Kontakta föreningen