Från med våren 2018 erbjuder vi en nyhet, nämligen särskilda visningar för barn och ungdomar i grupp. De passar till exempel för skolklasser. Två utklädda nunnor berättar om klostrets historia på ett lättförståeligt sätt. Läs mer i vårt informationsblad.

Årets årsmöte avslutades med ett spännande föredrag av arkeologerna Martin Edlund, från Örebro läns museum, och Andreas Jansson från länsstyrelsen. De berättade om metallsökningen som genomfördes i närheten av Riseberga hösten 2017 vid fyndplatsen för den så kallade Eketorpsskatten.

Skatten påträffades på 1950-talet och är Närkes största silverskatt. Den är daterad till 900-talet. Den nu genomförda undersökningen är en del i ett projekt mellan länsstyrelsen i Örebro län, Örebro läns museum och Sveriges metallsökarförening. Flera platser i länet har undersökts och många personer med metalldetektorutrustning har varit delaktiga.

Vid Eketorp hittades nu ytterligare cirka 70 föremål som tillhör skatten, de flesta i silver och många var delar av mynt. Men man hittade också armringar och delar av ett guldspänne som passade in i ett tidigare hittat föremål. Bitar av malm hittades också.

Undersökningens resultat väcker många intressanta frågor; varför fanns skatten på denna plats? Är den ett offer? Vad har egentligen hänt i området mellan fyndplatsen och Riseberga kloster? Mötet hölls på Träffen i Fjugesta och samlade 34 personer.

Foto: Wivianne Högman

Biolog Gunnar Widaeus från Fogdö, och engagerad i Vårfruberga klosterförening, berättade kunnigt och mycket intressant om klosterväxter och andra medeltida växter. Vi fick, bland mycket annat, lära oss att klostren hade tre olika trädgårdar. De var pomarium-fruktträdgård, hortus-köksträdgård och herbularis-apotekarträdgård.

Gunnar berättade om många olika växter och deras användningsområden. Basfödan i klostren var rovor, kål, bönor och ärter. Efter en sådan måltid var det säkert lämpligt att äta några kumminfrön som motverkade gasbildning.

Några av de medicinalväxter som användes på medeltiden används fortfarande för medicinskt bruk, ett sådant exempel är ringblomma. Dessutom fick vi lära oss om Maria-växter och symboliken omkring dessa växter. En känd Mariaväxt är madonnaliljan som symboliserar Marias renhet och oskuld. Bland flera andra växter är även smultron en Mariaväxt med mycket symbolik, så till exempel symboliserar smultronets låga växtsätt Marias ödmjukhet.

Föreläsningen hölls på Örebro stadsarkiv den 11 oktober 2017 för en intresserad, men tyvärr liten skara.

Text: Kerstin Löfqvist Åberg

Regn på dagen gjorde oss länge osäkra på hur det skulle bli till kvällen. Dessbättre lättade regnmolnen och kvällen avslutades i månsken. Liksom förra året började arrangemanget 19.30 med kaffe och Risebergatårta i bönhuset, där också patron Hedengren (Lars-Inge Larsson) dök upp.

En timme senare var det dags för ännu en magisk kväll i ruinerna efter klosterkyrkan, då mörkret sänkte sig över nejden. De 100 marschallerna lyste upp klosterområdet och de fem fackelbärande guiderna (Sten Jansson, Kerstin Löfqvist Åberg, Elisabeth Berg, Gunilla Pihlblad och Wivianne Högman) samt Ingalill Ekström berättade om klostrets uppgång och fall och om nunnornas liv. Dessemellan framfördes körsång av Nunnekören och av systrarna Lysén. Gunnar Hjort framförde gitarrsolonummer och Joanna Lysén spelade flygelhorn.

Cirka 150 personer förflyttades flera hundra år bakåt i tiden…

Text: Wivianne Högman
Foto: Gunnar Öquist

Erik den helige, Birger jarl och Magnus Ladulås – om kungliga gravar och gravöppningar.

Filosofie doktor i arkeologi, Maria Vretemark från Västergötlands museum i Skara gästade oss vid vårt årsmöte torsdagen den 23 mars. Till Stadsarkivet hade 55 personer sökt sig för att få höra mer om kungliga gravar och gravöppningar. Maria har undersökt kvarlevorna efter Erik den helige, Birger jarl och Magnus Ladulås.  År 2014 gjordes en undersökning av Erik den heliges kvarlevor som förvaras i ett relikvarium i Uppsala Domkyrka.

Birger jarl som var en av medeltidens allra mest betydande personer ligger begravd i Varnhems Klosterkyrka. År 2002 gjordes en gravöppning för att undersöka jarlens kvarlevor med moderna analysmetoder och försöka få mer underlag till en identifiering av de tre individerna i graven i Varnhem. Vid denna undersökning togs även DNA-prov och resultaten visade att de tre gravlagda individerna hade ett inbördes släktförhållande som stämde med de tre personer som vi tror vilar här – Birger jarl, hans son Erik och Birgers andra hustru Mechtild. En kol14-analys kunde också bekräfta att skeletten hade rätt datering i förhållande till dessa tre personer.

Undersökningen i Varnhem fick sedan en uppföljning i och med sökandet efter Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan. Där ville vi få fram DNA som skulle kunna jämföras med DNA-profilerna från Varnhem. En kontroll av dateringen genom kol14-analys avslöjade att den individ som vid en tidigare undersökning 1915 identifierats som Magnus Ladulås (död 1290) i själva verket var ett skelett från 1400-talet. Vid fortsatta undersökningar i Riddarholmskyrkan har det visat sig finnas en hittills okänd och icke undersökt gravkammare mitt i koret som sannolikt är Magnus Ladulås grav.

Foto: Tor Eriksson

Fil.dr Maria Vretemark från Västergötlands museum

Till vänster ordförande Wivianne Högman och till höger Ingmarie Wiggh som avtackades som mångårig styrelseledamot

Om att pilgrimsvandra berättade våra egna styrelseledamöter Eva Wetter och Elisabeth Berg vid en sammankomst på Lindens samlingssal i Fjugesta den 19 oktober. De har tillsammans under året genomfört en pilgrimsvandring på den berömda leden El Camino. Med hjälp av spännande berättelser och fina bilder fick vi följa med på den 30 mil långa vandringen som började i Frankrike och slutade vid Sankt Jakobs förgyllda relikskrin i katedralen i Santiago de Compostela i Spanien. Elisabeth inledde med en träffande sammanfattning: – Ibland fick vi vandra i dimma, regn och snö och ibland i 25-30 graders värme. Ändå var det en av de bästa semestrarna jag haft! Eva, som gick för andra gången, var lika entusiastisk och rekommenderade varmt oss andra att göra samma sak. Föreläsningen samlade 23 personer och var en del av Lekebergs kulturvecka.

Årets guidesäsong i Riseberga är avslutad. Våra fem guider har berättat om klostret och dess historia vid ett 30-tal tillfällen. I första hand har det varit visningar i klosterruinen, både förbokade grupper och de allmänna visningar som erbjuds på onsdagskvällarna under sommaren. Samt förstås den speciella kvällen ”Riseberga i facklors sken”. Totalt har vi tagit emot över 1000 personer. Vi har också berättat om klostret och vår förening på andra platser, till exempel på Sannamarken i Fjugesta, vid Örebro läns hembygdsförbunds årsmöte i Gällersta och vid Sveriges hembygdsförbunds 100-årsfirande på Skansen i Stockholm.

Fotograf: Gunnar Öquist

Riseberga i facklors sken den 7 september blev en lyckad och magisk kväll. 220 personer sökte sig till klosterruinen för att vara med om vår dramatisering av klostrets historia och livet där. Nytt för i år var bland annat att den heliga Birgitta kom på besök med anledning av att hennes dotter skulle placeras i klostret. Evenemanget inramades av tidstypisk sång och musik. Läs mer på vår Facebook sida.

Riseberga Redivivas årsmöte 2016 hölls den 31 mars på Stadsarkivet i Örebro. Efter mötesförhandlingarna lyssnade vi till ett intressant föredrag av Emelie Hertzman från Arbogateatern.
Emelie berättade med stor inlevelse under ämnet ”Mode under medeltid och renässans”. Hon visade också upp ett stort antal medeltida dräkter.

Fotograf: Emelie Hertzman

Om du ännu inte har betalat medlemsavgiften, 100 kr per person, kom ihåg att sätta den på bankgiro 817-0748.