Wijsby siö-rätt


Öland är en ö helt omgiven av vatten. Fiske och sjöfart har alltid varit viktiga för att inte säga nödvändiga. Linné (1741) och många andra berättar att kvinnorna hade hand om gården medan manfolket var till sjöss. Koopverdiesjöman var en titel många bar med heder.

Umgänget till sjöss och i hamnarna underlättades av god ton och förnuftiga regler. Nedan följer den sjörätt som utgick från vad som tillämpades av de gotländska sjömännen. Från Engelska kanalen till Baltiska kusten godtogs de, och spår torde finnas kvar även i nutida lagstiftning.

Skriften nedtecknades av antikvarien mm Johan Hadorph 1689 efter original från Köpenhamn resp. Amsterdam. Originalen är inte lika, så ovanpå normala och ofta återkommande noter, har Hadorph mättat skriften med åtskilliga kommentarer om skillnaderna dememellan. Ja, det är inte helt lätt att komma igenom, vet avskrivaren Fredrik Åsenius (2018-2019). Avskriftskällan sist.

Then Gambla Wijsby siö-rätt

Fordom på Göthiska sammansatt af dhe
förnämste Kiöpmän och Skieppare i Wijsby, at bru-
ka för rätt Lag uthi stora Siön emillan Skieppare, Kiöpmän, Re-
dare, Skiepzmän, det är Båtzmän och allehanda Skiepzfolk, högre och lägre
sidh påkommande händelser
Förra Uthrijkes på åtskillige Orter tryckt uppå gammal och ny Tyska, Hollendska
och Engelska;
Men nu först på wårt Swenska Språk med några Åthskillnader
och ett kort Register.
Uplagd Med Hans Kongl. May:tz Bekostnat.
Image
 
Gambla Upsala Tryskel Steen medh itt Skepp efter forna liknelsen, tagen ifrån någon aff Småhögerne Nordwäst om Kyrckian, affrijtat Åhr 1600. af J. B. Och ännu igenfinnes både Steen och Rijtning i Wästra Kyrckiodören.
J. SEDERHOLM,
 
Tryckt af Henrich Keyser, Kongl. May:tz och Ups. Acad. Booktryckiare, åhr 1689.
 
 
/Vattenstämpel med ”Jehova” på hebreiska./
 
Psam. 107. Vers. 23. & seqq.
 
The som med Skepp på Hafwet fara, och drifwa sin
Handel til Siös: The hafwa förnumit HERrans
Wärk, och hans Under i Hafwet. När han sade, Och ett
Stormwäder upkastade sigsom Bölliorna uplyfte. Och
the foro upp åth Himmelen, och foro neder i Afgrunden,
at theras Siäl förtwiflade för ångest: Så at the ragade
och staplade såsom en drucken och wiste ingen råd meer.
Och the ropade til Herran i sine nöd, och han förde them
uthu theras ångest: Och stilte Stormen at Böliorna sack-
tade sig. Och the wordo glade at thet stilla wardt: Och
han förde them til Landz efter theras önskan. The skola tac-
ka Herranom för hans Godheet, och för hans
Under som han Menniskors Barn giör. Och
prijsa honom i Församblingenne och in för
the äldsta lofwa honom.
 
Image
Företaal.
 
Wjisby Stad, såsom then ähr en af the äldsta Handelsstäder i he-
la ÖsterSiön, så hafwer then och warit en myckit rijk Frijstad, fö
the gambla fasta Stenhuus och Murar ännu bewitna, och haft
sin stora Seglation kring Östra och Wästra Hafwet, Hwarföre den och
haft sin egen Siöörätt, ther efter alla thera Siöfarande skulle sig
rätta både wid theras Hamn och Strand, så och fierran derifrån uthi wi-
da Hafwer wid alla timande händelser; Af hwilken Siörätt många Uth-
rijkes Orter och frije Handels-Städer hafwa sig betient och länge brukat,
in til des dhe hafwa sina egne Rätter giöra låtit; Hwarföre och denne
gambla Wisby Siörätt fins på åthskillige främmande Tungomål for-
dom afsatt, til så mycket bättre Kunskap för them som then Rätten nyt-
tia wille. Och hafwer thenne Siörätt altid haft ett stort Loford för
en Rättwijs Lag som wäl stadgar emillan Skieppzherrarne, och Betien-
terne, hwilka äre Styrmän, Båtzmän, Ledsagare eller Piloter, och
ther med uthwisar att ingen är Herre till SiöS/tyskt dubbel-S/, utan alla, både
högre och lägre böra umiälla nöd och lust, ledt och liuft, tå sådant hän-
der. Och har man sammaledes altijd sagdt om thenne Siörätt at han är
både kort och lång; kort beskrifwen såsom the gambla i forna tijder altijd
giordt, men lång der af, at han med fåå Ord mycket i sig begriper.
Och såsom thenne är ett stycke af the gamble Göthernes Lagar, som
utwisa deras nijt til at hålla gode Ordningar och Rättskipande ibland
sig, så hafwer iag then icke welat firån sina andre Landz- och Stadz
Lagar afsöndra, utan them alla tree låta föllias åt i Trycket, såsom the
af en Fader ochModer, thet är, af ett Land och Stad hafwa sitt ur-
sprung. Thenne Siörätt fins nu icke igen på sitt äldsta Göthiska Mo-
dersspråk, såsom Gotlandz Lagen, men som förberördt är, på andra
Språk afsatt, och thet äldsta som nu förhanden är, finnes på gammal
Tyska tryckt i Kiöpenhamn åhr 1505. hwilken iag straxt togh mig före at af-
sättia på wårt Språk, men tå iag moot Slutet befann någon oricktigheet
i bemälte Exemplar, företog iag ett anat, nembl. Det som efter itt gamalt
Original war tryckt uti Holland och Härlingen åhr 1646. hwilket mycket
troowärdigare ähr, sampt aldeles sammanstämmer med det som på nyare
Tyska fins uthi Iohanne Marquardo de Jure Mercatorum et Commercorum och haf-
wer thenne Tirul: Dat hoechste ende oudste Gotlandsche
Vater-Recht, dat de gemeene Cooplieden ende Schippers
s(?)eordineert ende gemacht hebben tot Wisbup etc. Sedan
har
 
 
har iag och tillagdt här wid några the förnämste åthskillnader som finas
i thet Kiöpenhamniske Exemplaret, at man här igenom kan hafwa thet
mästa tilgiordt som hittas kunde. Hwarefter iag sedan en kort Orde-
lista hafwer bijfogat på dhe fläste måål som i thenna Siörätt infattas.
Thenna Siörätt hafwer och M: Michael Agricola Biskop i Åbo uthtolkat
på wårt Swenska Språk åhr 1549. som at Titulen fins, men kom icke
till upläggning i hans tijd; Doch har iag och jämfördt hans uthtolkning
med deSa Exemplar, och den behållit i alt det, som bemelte Exemplar
har warit enigt med theSa tryckte; men i thet the hafwa warit skilli-
achtige, har iagh måst förandra eller tilläggia, efter som iagh icke har
kunnat öfwerkomma thet Exemplar som han har haft i sin tijd; Dock
är wist nogh at han icke fölgdt det Kiöpenhamniska, uthan anten ett i
Holland tryckt 1532. eller det Engelske som och straxt efter war tryckt
i London 1536. det iag här i Swerige än icke han öfwerkommit, men
finner thet på åthskillige ställen påberopas af dem som om Siöfarten och
Siöhandelen skrifwa. Nu slutar iag och önskar at alt måtte så beha-
gas, som thet allom begiärligom i wåra gambla Lagsaker betiena kan
til rätt Kunskap om dhe gamblas nijt och Åhoga at willia thet som
rättwijst är, och altjd wara bör emillan Menniskior och theras sam-
manlefnat på Jordenne! Skrifwit på Ekbolanda i Hageby Sockn
den 18 Junij Åhr 1689.
 
Johan Hadorphius.
Image
 
Then gambla
Gothlandske Siö-Rätt
 
Förste Artickel.
Om en annars Styrmans eller Båtzmans borthyrande
ifrån sin första Skeppare, och åter lefwererande.
Om en Skieppare hyrer sig en Styrman eller Båtz-
man,a tå ära the skyldige hans resa fullföllia, som the honom
lofwat hafwa. §. 2. Men är thet så, at the thet icke hålla, tå skola the
gifwa Skiepparen igen theras hela Lön, som the upburit hafwa. Ther til skal
han (som så giör) gifwa (Skiepparen) af sine egna penningar halfparten så mycket som
honom lofwat war. §. 3. Och skal ingen Styrman bortlåcka eller undanhyra ens annars
Pilot* eller Skiepzman; Hwar någor thet giör, tå skal han honom åter ifrån sig
lefwerera til then andra, som honom först legt hafwer, eller han skal thet wid sin rätt bewi-
sa, at han honom aldraförst hyrt hafwer. §. 4. Och then som legd eller hyrd war, skal si-
nom Skieppare (som honom först legde,) hans resa fullföllia, och för sin miSgerning, at ahn
sig til twå Skieppare hyrt hafwer, stånde til Skiepparen hwad han honom gifwa wil eller icke
af hans Lön, effter som han hafwer then med rätta här igenom förlorat.
a Vid. Var: lect.
/Kommentar i marginalen: Gotl. St.L: Cap 20. pag. 71./
* Ledsagare
 
Then Andra Artickel.
Om någon låter sig hyra, och sitt Embete intet förstår.
Item, Om någon wore antingen Styrman, Ledsagare eller Skiepman, som sig stä-
dier (hyra låter) och sitt Embete icke kan, och thet kan honom öfwertygas med triggiab Man-
na witne som innan Skiepzbord äre, han skal gifwa Skiepparen sina penningar igen, och
ther til halfparten så mycket, som Skiepparen honom til Lön och hyra lofwat hafwer.
/Kommentar i marginalen: Conf. Gotl. St.L. Cap: 20 pag. 71./
 
Then 3:die Artickel.
Huru en Skieppare må sin Båtzman lös warda.
Item, innan Hamnen må en Skieppare warda sin Skiepzman lös (qwitt) med
halfwa Lönen, och utom Hamnen med hela Lönen, så framt han honom ingen brott be-
wisa kan.
/Kommentar i marginalen: Conf. Gotl. St.L. Cap: 20 pag. 71./
 
Then 4:de Artickel.
Ingen må sofwa på Landet eller utföra Båten Natte-
tid, utan Skiepparens willie.
Item, Skal och ingen sofwa på Landet öfwer Natten utan Skiepparens lof, wid twå
större Turnesepenningars/=mynt från Tours/ böter til giörande. §. 2. Och skal ingen föra Båten eller Espin-
gen/=mindre lastbåt, pråm/ ifrån Skieppet om Nattetid, wid twå större Turnesepenningars Böte, med mindre thet
är Skiepparens willie.
/Kommentar i marginalen: Gotl. St.L. Cap. 37. pag- 15. pag. 42(?):/
 
Then 5:te Artickel.
Om Frackt til Skåne, samt Ut- och Inlastandets betalning.
Item, Skal man gifwa til Skåne för hwar Lästs tunga IIII Deuthar c (pennin-
gar) ut. Och för en Läst tomma Tunnor III Deuthar d Skiepmannens arbete
til wedergällning, at han hiSer godset ut och in, thet är hans winde penningar.
 
Then 6:te Artickel.
Ingen må från Skiepparen borttagas för Giäld skull.
Item, Skal och ingen taga ifrån Skiepparen när han är segelfärdig, antingen till Hå-
ringewik
A
2 Gotlandz
 
ringewik (Sillefiske) eller Trawemynde (i Holsten) hans Styrman, Skiepman eller Led-
sagare utaf Skiepsbordet taga för Giäld som han skyldig är. §.2. Men wore thär något
af hans Godz i Skeppet, thet skal man thär ut få med sworen Ed, at hans Giäld thär
med betalas, och then som legder är, skal hålla sin Resa som han lofwat hafwer, ther öfwer
skal Skiepparen (sielf) en Rättare* wara.
/Kommentar i marginalen: i.e. Domare./
 
Then 7:de Artickel.
Skieps hyrande öfwer Sommaren är til Mårtens dag,
och om någon längre dröyer mot sin willia.
Item, Om man hyrer ett Skiepp om Sommardagar at bruka, tå hafwa Sommar-
dagarne ända om S. Mårtens dag, kommer han tå i (samma) Hamn thär han Skiep-
pet hyrdt hafwer, tå är han lös (ifrån) then han Skieppet afhyrdt hafwer. §.2. Men är
han längra än til S. Mårtens dag annorstädes, thet ware antingen i Siön eller i en annan
Hamn, thet han icke bättra kan, så är then fri så länge han kommer dit som han Skieppet
hyrt hafwer.e
/Kommentar i marginalen: e. Här feles ett Articul som uti Hafniensi lodice fins där bak efftre(?) ibland åtskilnader insatt./
 
Then 8:de Artickel.
Om någon tager annars mans Pråm utan lof och minne.
Item, hwem som annars Mans Pråm tager, och far ther med i Trawen utan hans
wetskap, wil han tå kräfja (betalning) som Pråmen äger, tå skal then andre gifwa honom
hyra, och warda lös med 4. Skillingars betalande, utan thet kommer aff Eldswå-
da eller (annor) nödsak. f
 
Then 9:de Artickel.
Om Giäldz kräfiande af Skiepzfolk.
Item, Om någor komer til ett Skiepp at fordra sin Giäld, heller om annor sak, och
anförer sin klagemål för Skiepparen och Skiepzfolcket, och thet Folcket som i Skieppet är,
rätte tå Skeipparen then som klagar effter Skiepzrätt om Giäld eller annor sak, och then som
således klagar, är icke skyldig at anbringa några andra Witne, utan fordrar sin sak, skal
niuta the Witne som han thär i Skieppet finner och hafwa må. I sådana måtto är och om
Witne at tilbringa utan Landz, at så skal man giöra, som här föresagdt är.
 
Then 10:de Artickel.
Hyrt Skiepp må ingen pantsätta eller bort sällia,
men androm förhyra.
Item, Hwilken som hyrer ett Skiepp på en wiS bestämd tid, thet må han til ingom i Pant
sättia eller bortsällia, ther med at segla, eller något annat ther med at giöra, utan allena
må han thet förhyra hwem han wil til then föresagde tid.
/Kommentar i marginalen: g. Här felas åter en Articul som uti Hafniens är den XI. och ibland åthskillnaderne fins./
 
Then 11:te Artickel.
Om förhyrt Skieps wilse löpande och sönderbrytande,
huru betalas skal.
Item, Om en man får ut sitt Skiepp til något folk (af frackta,) och far sedan thet
folket wilse (som Skieppet fracktat hafwa,) warder thet Skieppet sönderbrutit i samma resa, tå
skola the som Skieppet fracktat hafwa, gifwa honom hans halfwa skada igen.
/Kommentar i marginalen: C. 3.(?) Kiöpm. B.L.L. Exod. XXII. 14./
 
Then 12.te Artickel.
Om Mast och Segels bortmistande och afhugg, när
the betalas skole.
Item, Mister man en Mast eller Segel uti seglandet af olycko, tå behöfwa the icke
at betala (skadan) men om hon blifwer i nöd huggen eller kastad, tå skola Kiöpmän och Skiep-
paren betala Skiepp och Godz effter Marketalet/=centralt fastställt pris/.
Then
 
 
Siö-Rätt 3
 
Then 13.de Artickel.
Om förhyrt Skiep, at thet icke må försällias, men
Tog för Kost utsättias.h
Item, Man giör en Man til Skieppare, och the som Skieppet äga, äre twå, tre,
eller flere, och thet Skieppet seglar ther ifrån, och är fracktat at segla til fremmande Land och
kommer til Sluyse til Bordeaus, til Rosel, tll LiSbon eller annorstädes, tå må Skiepparen
icke bortsällia Skieppet, utan han hafwer theras förlof som Skieppet äga. i Men hafwer
han brist på Victualien, så må han bortsättia Togen i pant med sitt Skiepzfolks råd.
 
Then 14.de Artickel.
Om Skiepparens rådgiörande med Skiepzfolket
at gå til Segels.
Item, Om ett Skiepp ligger i en Hamn och bidar effter tid och Wind, tå är Skiep-
paren plicktig förr än han går til Segels, at taga råd af sitt Skiepzfolk, och säya: I Herrar
wij hafwa Wind k til at segla, om ther tå wore någre af Skiepzfolket, som sade at Winden
är icke god, och somblige säya, at Wäder och Wind ära skiöne och gode; Tå är Skiepparen
skyldig och plichtig at wara öfwerens med mästa parten af folket. Om Skiepparen annars
giorde, och ther af kommer någon skada på Skieppet eller Kiöpmansgodzet, tå skal Skiep-
paren then skada hafwa och betala, om han annars så mycket Godz äger. Thetta är Rätten
här öfwer.
 
Then 15.de Artickel.
Om Skiepsfolkets Bärgelön, när Skiep stöter.
Item, Om ett Skiepp bryter (stöter) för något Land, thet ware sig hwar thet wa-
ra kan, tå ära Skiepzfolket skyldige til at rädda och bärga Godzet såsom the mäst och bäst kun-
na. Och är thet så, at the Skiepparen och Godzet hielpa effter theras yttersta förmågo, så
är Skiepparen plicktig at gifwa them theras Lön. §.1. Är thet så, at han inga penningar haf-
waer, hwar med han them betala kan, tå måste han föra them til Landz. §.2. Men om the icke
hielpa honom, så är han them intet skyldig: Och the skola sin Lön förlisa när som Skiep-
pet är förlorat. §.3. En Skieppare må icke bortsällia Togen, utan han först hafwer förlof af
them som thet tilhöra, men han skal läggia them i god förwaring til theras bästa som Skiep-
pet tihöra: l Och är han skyldig at handla här med så troliga, som han bäst kan. Men wore
det så, at Skiepparen annorlunda giorde, tå är han skyldig thet at betala.
/Kommentar i marginalen: C. 17. par.r. TiufB. St./
 
Then 16.de Artickel.
Om Skiepzbrott, och Godz bärgande af Skiepzfolket,
och om Skieppet snart botas kan.
Item, Om ett Skiepp seglar ifrån SlyS eller annorstädes hwar thet hafwer ladat/=lastat/,m och
thet händer sig at Skieppet går sönder, tå ära Skiepzfolket skyldige at bärga alt Win och
annat Godz, såsom the mäst och bäst kunna. §.2. Om Kiöpmännerne och Skiepparen war-
da oens, genom ordkastande, n så at Kiöpmännerne willia hafwa theras Godz, tå är Skiep-
paren skyldig låta them thet bekomma, när som the hafwa gifwit och betalt honom hans Frackt
och förnögt honom. §.3. Men wil Skiepparen, så må han wäl låta byggia Skieppet igen med
sådan beskied, at man thet i kort tid giöra kan, och före Kiöpmansgodzet dit som han honom
lofwat hafwer. o § 4. Men är det så, at man Skieppet i kortan tid icke igen byggia kan. p
tå må han wäl hyra ett annat Skiepp och föra Kiöpmansgodzet (tit som han lofwat hafwer)
och Skiepparen skal hafwa sin fulla Frackt af alt Godzet som bärgat blifwer. q
/Kommentar i marginalen: Gotl. St.L. Cap. 12. pag. 57./
 
Then 17.de Aritckel.
Skiepzfolcket må ey gå ifrån Skieppet utan förlof.
Item, Om ett Skiepp seglar utaf en Hamn, thet ware sig lastat eller tomt, och thet
kommer i en annan hamn, tå må Skiepzfolcket icke fara utaf Skieppet utan Skiepparens
A 2 förlof
4 Gotlandz
 
förlof; Förty om Skieppet och Godzet worde på något sätt ther igenom skadat, tå äre the
skyldige then skadan betala och bättra; §.2. Men ligger Skieppet på en Ort fäst med fyra
Tog, tå må the wäl gå utaf Skeppet, doch så, at the snart igen til Skieppet komma.
 
Then 18.de Artickel.
Om Skipzfolketz sargande och helande.
Item, När thet händer, at Skiepzfolket en lång tid förhyra sig til en Skieppare, och
och någor af them går utaf Skieppet, utan Skiepparens förlof och dricker sig drucken,
r så at någon af them blifwer sårar, tå är Skepparen icke skyldig honom hela låta på Skiep-
sens Kost, men han må låta honom gå utaf Skieppet och hyra en annan i hans stad. §.2.
Men är thet så, at han (som kommer i den afgångnas ställe) wil mera hafwa, än then sar-
gade hafwa skulle, tå måste han thet betala som sargat blef, och skal der hos gifwa Skieppa-
ren igen thet han upburit hafwer. §.3. Men är thet så, at Skiepparen sänder them ut til nå-
gon bestämning som angår Skiepptz nödtorfft, och the warda ther öfwer slagne eller sargade,
tå är Skiepparen plichtig them hela låta uppå Skieppetz omkostnad.
 
Then 19.de Artickel.
Om en Siuk Skiepmans skiötande, Kost och Hyra.
Item, Om thet händer sig, at någon af Skieppmansfolk kommer någon krankhet up-
på, och är i Skieppz tienst, och warder så siuk, at han för swår siukdom skull i Skieppet icke blif-
wa måtte, tå är Skiepparen skyldig at gifwa honom förlof gå af Skieppet, och låta then
läggia i ett Herberge; Är och der jemte plicktig at gifwa honom Lius them med han see kan,
och sända honom en af Skiepzfolket som honom i hans siukdom skiöta må, eller och leya en an-
nan Person som the kranka plägar skiöta; §.2. Och är Skiepparen plicktig at gifwa then
Siuka sådan Kost, som man är wan i Skieppet at äta, och man skal gifwa honom af sådana
Spis som man honom gaf, tå han helbregda och wäl til paS war, och annat intet, t för-
ty han är honom intet annat skyldig at gifwa. Är thet så, at han bättre Spis wil hafwa, tå
må han then för sina egna Penningar kiöpa låta. §.3. Är thet så, at man får Wind och Wä-
der, tå skal man til Segel gå, effter som man icke är skyldig at töfwa effter the siuka. Är
thet så, at han wäl til paS och helbregda warder, tå skal han hafwa sin fulla Hyra och Lön;
Men dör han, tå skal hans Hustru eller Arfwingar hans Lön och Hyra undfå.
 
Then 20.de Artickel.
Om Godz utkastande, och huru thet giäldas skal.
Item, om ett Skiepp seglar ifrån SluyS eller andra Städer, och så händer at thet
med Storm öfwerfallit warder, och man warder der af så twungen, at man måste kasta God-
set, tå äre Skiepparne och Skiepzfolket plicktige at bewisa Kiöpmännern then Saken och
then nöd hwarföre man kasta måste. §. 2. Men är thet så, at the sin willia ther til gifwa, tå
må man kasta (Godzet) §. 3. Händer thet så, at Kiömännerne thet icke tilstädia willia, at
man kasta skal, tå måste Skiepparen ther före icke aflåta at kasta, så framt at allom an-
drom så godt synes, och han sielf tridie af sina Stallbröder swärja kan, och med sanfärdig
Ed förklara wil, när the ära til Landz komne, at the thet giordt hafwa til at behålla Skiepp,
Lif och Godz, och tå utwisa hwad som kastat wars; §. 4. Och thet Godz som tå kastat
blef, skal man betala effter thet prix som för thet andra (behållne) Godz i Marknader * gif-
wit warder, och man skal thet räkna pund ifrån pund, ther effter som hwar och en hafwer ther
inne, til at bättra then skadan (som skiedd är). §. 5. Och Skiepparen skal gifwa af sitt
Skiepp och Godz, lika som Kiöpmanen giör af sitt Godz, §.6. Och hwar och en Skiepz-
man skal hafwa en Klädning (Klädeskista) fri; Men hafwa the mera Godz, så skola the läggia
til och förbättra then skadan, effter som hwar och en ther inne hafwer: §.7. Men är thet så, at
the hwar annan* icke willia hielpa som goda Stallbröder tilhörer, när man i ådana nöd är,
så skola the och ingen ting hafwa, och thetta skal Skiepparen wid hans Ed befalt (be-
trodt) warda.*
/Kommentar i marginalen:
*Kiöpstäderne
Gotl. St. L. C. 10. par. 3. pag. 66.
* u Malekanderen. v. Sup. Att. 16.
Scil. At rätt förhandla./
Then
 
Siö-Rätt. 5
 
Then 21. Artickel.
Om Mast och Ankare måste afhuggas, huru thet skal witnas
och giäldas, och om Laka kommer på Godz, utan Skiep-
parens förwållande.
Item, Om thet så händer, at en Skieppare afhugger sin Mast i stor Nöd, såsom skier
i Storm och stort Owäder, x tå är han plicktig at upropa sine Kiöpmän eller Styrman, och
störste delen af Skiepzfolket (til witnes) om ther intet Kiöpmansfolk är inne, och utwisa
them then Nöd (på färde är) och säya: thet är skiedt förthenskul, at man må behålla Skiepp,
Lif och Godz. y §.2. Nu händer wäl stundom, at han sin Kabel afhugger, och måste låta
Ankar och Tog fara til at rädda Skiepp, Lif och Godz, tå är han skyldig både Mast och
Ankare at wärdera pund ifrå pund, såsom (man giör med) utkastat Godz, och Kiöpmän-
nerne skola thet betala, förr än the något Godz taga utur Skieppet. §. 3. Wore thet så at ett
Skiepp komme på grund, z och Skiepparen töfwade effter sitt Folkz bistånd, och (i medler-
ler tid) något Godz blifwer i Skieppet genom Laka skadat, aa theraf skal Skiepparen in-
gen skada lida, utan sin fulla Frakt ther utaf hafwa, lika som han hafwer af ther andra
Godz i Skieppet är.
/Kommentar i marginalen: Conf. Gotl. St. L. C. 11. pag. 66./
 
Then 22. Artickel.
Om Tågz och Kordelars/=kardel=tross och tackel/ bristande genom upwindande,
hwem skadan skal bättra.
Item, Om thet sker, at en Skieppare kommer til den Stad, ther han låSa skal, tå är
han skyldig at wisa Kiöpmännerne Tog och Kordelar them med han winda skal, är ther nå-
got sönder uppå, thet måtte han bättra låta, förty worde ther något Fat eller Pipa /=volymenheter??/, eller
något annat igenom Tågens bristande förlorat, tå äre Skiepparen och Skiepzfolket plicktige
Kiöpmännen then skadan bättra och betala, och Skiepparen skal wara delacktig i den skadan
effter som de taga Windepenningar til, §.2. Och är man skyldig at använda the windepen-
ningar til skadans förbättrande, hwad ther tå öfwerblifwer skola the alla byta sig emillan. §.3.
Om thet och så wore, at Togen ginge sönder, förr än the låte Kiöpmännen see Togen, tå är
Skiepparen, skyldig then skadan allsamman at betala. §.4. Men är thet så, at Kiöpmännen see
Togen, och tycka at the äre starka och goda nog, och the gå ändock sönder, så at något Fat eller
Pipa förlorat warder, bb tå äre the alla samtligen skyldige at betala then skadan, cc thet är
hwar för sig af the andra, som sitt Godz i Skieppet hafwa, hwar och en sin del så mycket
(på enom löpa kan effter Godzetz wärde).
/Kommentar i marginalen: St. L. Skipm. B. Cap. 17. par. 1. … Gotl. St. L. C. 6. pag. 64;
 
Then 23. Artickel.
Om Ställningar och Slutning/=emballering och försegling?/ icke wäl skie kring Godz, och
ther af föllier skada, hwem then giälda skal.
Item, Om ett Skiepp är i Sluys, heller annorstädes til at lada Win, och seglar så tä-
dan lastat, och Skiepparen och hans Skiepzfolk försäkra, eller förwara icke Ställningen
eller Slutningen så som thet sig tilhörer, och thet händer sig, at Storm och Owäder upkom-
mer, så att Ställningen går sönder, och Botnen på Faten gå ut, och Skieppet kommer (lik-
wäl) behållit tijt thet låssa skal, och Kiöpmännen beklaga sig, at igenom Ställningens och
Slutningens sönderbristande, theras Win är förlorat: Och Skiepparen säger, at thet icke
kommit är af Ställningens eller Slutningens bristande; och är det så, at Skiepparen det swär-
ja wil med 3. eller 4. af sina Skiepzmän som Kiöpmänned der til utwällia, at Winet icke för-
lorat är genom Ställningens eller Slutningens bristande, tå skal Skiepparen ther ifrån qwitt
och fri wara. §.2. Men är thet så, at the icke willia swärja, tå skal han uprätta Kiöpman-
nen sin skada, förty the ära plicktige at försäkra Kiöpmannen om Ställningen och Slutningen,
för än the löpa eller segla tädan som the ladat hafwa.
 
Then 24. Artickel.
Om Skiepzfolk warda kifwande, huru Skiepparen thet rätta
skal, och om någon slår Skiepparen.
Item, När en Skieppare hyrer sitt Skiepzfolk, tå är han skyldig them att hålla i god frid,
dd så at ingen giör then andra någon orätt, och skal han theras Medlare wara, ee effter
som
6 Gotlandz
som han them med Mat och Dricka försörier. §.2. Och hwilken til then andra säger: tu liu-
ger, han hafwer förbrutit 2. D:r §.3. Och säger någon til Skiepparen, eller Skiepparen til
någon af Skiepmännen: tu liuger, han skal hafwa förbrutit 8. D:r §.4. Wore thet så, at
Skiepparen sloge en af Skiepzmännen med Trä eller med knytta Näfwan, tå är Skiep-
paren skyldig ett slag lida: men slår han honom mera, tå må han wäl wäria sig ; men slår
en Skiepman sin Skieppare, han hafwer förbrutit 100. Skillingar, eller sin Hand.
 
Then 25. Artickel.
Om Lotzmans Penningars betalning til någre Or-
ter i Wästerhafwet.
Item, Ett Skiepp är fracktat til Bordeus, til Sluys eller annorstädes, ff och thet
kommer tit som thet låssa eller lada skal, och blifwer gjort ett wist aftal om Lootzmanspen-
ningar, kommer thet uppå Kiöpmannen (som seglar) ifrån Kosterne af Britanien, som the
taga när the äre förbi lille Baes, ther som the mindre Lotzmän äre, när man är förbi Calis och
och Normandie från Engeland in til Skottland, och när thet är förbi (til) Jermoyden och
Flanderen. gg
 
Then 26. Artickel.
Om Twist emillan Skiepparen och någon Skiepzman,
huru tå skal hållas.
Item, Om thet så skiedde, at ther twedräckt word emillan Skiepparen och hans Skiepz-
män, hh tå skal Skiepparen befalla, at taga Bordduken bort för then samma som han kif och
twedräkt med hafft hafwer, och warnar then samma Skiepzmannne tilförende, förr
än han äger honom at gå af Skieppet. §.2. Är thet så, at Skiepzmannen biuder til at bättra
samma twist och miShandel wid Skiepzmännen, som äre wid samma Bord, är tå Skieppa-
ren så högmodig (genstörtig) at han icke wil låta blifwa ther wid, och ther skal han så god hyra få,
lika som han hade städze warit i full tienst uti Skieppet, så framt han och thet brottet bättrat
hade, ii §.3. Är thet och så, at Skiepparen icke hyrer så god Skiepzman i hans ställe som han
war, och Skieppet eller Godzet kommer i någon skada, tå är Skiepparen skyldig all then ska-
dan uprätta, om han elliest hafwer så mycket som han med betala kan.
 
Then 27. Artickel.
Om ett Skiepp kommer drifwandes på ett annat i Hamn
ligger, och giör skada.
Item, Om thet händer, at ett Skiepp ligger i en Hamn fäst med Tog, kk och ther kommer
ett annat Skiepp samma tid, och stöter på thet Skieppet som ther före fast ligger, så att utaf Stö-
ten om thet ena Skieppet thet andra gifwer, springer någon Botn utaf Faten eller Piporne,
then skadan skola the dela effter det pris, som ther Win är i båda Skieppen, the ära skyldige
til at dela then skadan på båda sidor. Skiepparen som skadan giort hafwer, är skyldig at swär-
ja med sine Skiepzmän, at thet är honom ledt, och at han thet med willia icke giort hafwer, ll och
at han thet icke hindra kunde, tå är han icke förbunden mer at betala än halfwa skadan; §. 2.
Men törs han icke med sine Skiepzmän swärja, tå skal han then skadan allena helt betala.
Thetta är Rätten här om.
Thetta är orsake hwarföre theSe Artiklar giorde och sa/m?/tyckte ära.
§. 3. Thet skier ofta, at en hafwer ett gammalt Skiepp, och lägger thet i wägen för andra
gode Skiep, på thet at thet måtte af alla the andra få skada, i så måtto, at thet af the andra
Skiepp sönderbråkat warder. Men efter man wet, at skadan skal half mot half räknat war-
da, så lägger man thet gärna utaf wägen. mm
/Kommentar i marginalen: Conf. St. L. Skiem. B. Cap. 10./
 
Then 28. Artickel.
Om thet Skiepz Rätt som ligger i Hamn, thär annat kommer
til och lägger förnär, at der igenom skadas ther första. Item,
om Ankars kastande utan märke på Watnet.
Item, Om ett Skiepp eller tu, eller flere liggia i en Hamn, thär litet Watn är, och thär
plägar blifwa tort/?/ såledet at thet ena Skieppet kommer til at liggia hardt wid thet andra, tå
är
Siö-Rätt. 7
är then Skiepparen af thet Skieppet, som först kommer på grund sittiandes, skyldig, at säya till
thet andra Skiepzfolket som hafwer lagt sig honom förnär, sålunda: I Herrar lyfter edert
Anckar, förty thet ligger oS förnär, så at wi mått få skada ther af: Är thet så at the willia
icke lyffta theras Ankar, tå skal Skiepparen utaf thet Skieppet som först kom på grund
sittiandes, med sine Skiepzmän lyffta Ankaret. Willia the honom thet icke tillåta, utan
förhindra och förbiuda them thet, och han kommer ther öfwer i skada igenom Ankaretz bry-
tande; Tå är Skiepparen som honom förnär satt hafwer, skyldig then skadan uprätta. §.2.
Ligger ett Ankar utan Boijor * och giör skad, thensamma som Ankaret äger, är skyldig
then samma skaden at betala. Förty i slike Hamner skal man hafwa Boyor på sine Ankar,
på thet at hwar och en wet sig therföre waktra, at han ther af ingen skada lider. §.3. Är thet
och så at man ligger i en stor Hamn, tå är man skyldig läggia Boglinor och andra Tog. nn
/Kommentar i marginalen: * Boya kallas och Anckarboya, thet är then träklabb som bunden med en lina ifrån Ankaret, flyter ofwan på watnet. Index Ancorae. Confer. St L. Skiepm. B. c.7.par.1./
 
Then 29. Artickel.
Om Skiepzfolketz Mat och Dryck, hwilka en Måltid
och hwilka twå om dagen.
Item, Thet Skiepzfolck ifrån kosten aff Britannien, tilhörer om dagen en Måltid, för-
thenskull at Skiepparen gifwer them Win til at dricka, farande och kommande. §. 2. Och
the andre Nordmän tilhörer twå Måltider om dagen, förthenskul at the intet annat dricka
än Watn. §. 3. Men när Skieppet kommer i Winlanden, tå är Skiepparen skyldig gifwa
them Wijn til theras dricka, ty tå måste thet och them (Nordmannom) gifwit warda.
 
Then 30. Artickel.
Om Skiepzfolketz Föring at utlastas eller fracktas på nytt,
och hwad the med föra måge utan Frackt.
Item, Thet händer sig, at ett Skiepp är kommit tijt som thet lada skal, såsom til Bordeus
eller annorstädes, tå är Skiepparen skyldig at säya til sitt Skiepzfolk: I Herrar lägger nu af
eder Förin, eller förfrackter den samma (å nyo) eller låter then gå i Skieppetz Frackt, tå är
Skiepzfolket plicktigt at säya hwad the giöra eller låta willia: §.2. Och är thet så, at the wilia
hafwa sådan Frackt såsom Skieppet hafwer, tå skola the niutat, men willia the och befracktade
warda af sig sielfwa, tå skola the frackta i sådan måtto, at Skieppet icke effter them töfwar, §.3.
Och är thet så at the på sidstone ingen Frackt bekomma, tå skal Skiepparen ingen skada ther af
hafwa; §.4. Men han är plicktig til at wisa hwar thera sitt rum och theras ställe, thär hwar och
en Skiepzman må läggia så tungt, som hans Förning är. §.5. Och willia Skiepzfolket, så må thet
och wäl ther inläggia ett Fat Watn, oo men warder tå Watnet öfwer Bord kastat i Siön, thet
skal för Win eller annat Godz räknat warda från Pund til Pund. §.6. Item, warder Kiöp-
mans Godz öfwer Bord kastat i Siön, tå skola Kiöpmännen rätt sådan frihet niuta, som
Skiepzmannen hafwer.
 
Then 31. Artickel.
Om Skiepp kommer til sin Ort, och Skiepzfolket wil bort, innan
thet är kommit til samma rum, som the instega.
Item, Om ett Skiepp kommer ladat och behållit til sin rätta Ort (och Stad) dit som
thet fracktat är, och Skiepzfolket willia hafwa theras hyra, och thär äro någre som hwarken Ki-
sta eller Matta hafwa i Skieppet, tå må Skiepparen förhålla them theras hyra, pp så län-
ge som Skieppet hafwer låSat, och föra Skieppet åter på samma Rum thär the inkommo, el-
ler skola the försäkra Skiepparen then Resan fullföllia.
 
Then 32. Artickel.
Om Skiepzfolket måste längre eller kortare fara än the legde ära,
och om theras plickt som fara för Fracktning eller Penningar.
Item, Hwar en Skieppare hyrer sitt Skiepzfolck en del för Frackt och en del för Pen-
ningar, och the see at Skieppet får ingen Fracht hem til sitt Land igen, utan thet måtte län-
gre bort fracktas, the samma som fara med för Fracktning, the måste föllia Skieppet; Men
the andra som fara med för Penningar, skal Skiepparen förbättra deras hyra, hwar thera
efter som han är hyrder, utan thet wors så, at han hade hyrt them på en bestämd tid. §.2.
Lada
Lada the närmare än theras förord är, tå äre the skyldige hafwa theras hela Hyra; men the
måtte hielpa föra Skieppet thär thet liggia skal, och dit som Skiepparen thet wil hafwa.
 
Then 33. Artickel.
Skiepzfolket må i Hamn få taga en Måltid på Landet at äta
och icke mer, och om någon får skada af theras bortawarande.
Item, Om thet händer, at ett Skiepp ligger wid Bordeus eller annorstädes, tå må
allena twå af Skiepzfolket gå utaf Skieppet, och taga en rätt Mat /=kött/ med sig up til at äta,
och så mycket Bröd, som the til en Måltid förtära kunna, men the må ingen drick bäre med
sig utaf Skieppet, och måtte strax gå til Skiepz igen, så at Skiepzarbetet ther igenom ic-
ke försummat warder, qq förty finge Skiepparen skada på Skieppat eller på Kiöpmansgodzet
för theras skull, tå äre the skyldige thet at förbättra. §.2. Och om en eller flera aff Skiepz-
männerne finge skada eller wärck af swårt arbete, (när the andre icke wore tilstädes) tå äre the
plicktige, som orsaken warit, at honom låte hela effter Skiepparens, och Styremans och thet an-
dre Skiepzfolketz godtfinnande.
 
Then 34. Artickel.
Om Kiöpman fracktar Skiepp, och icke acktar tiden med
Inlastningen, huru then skadan botas skal.
Item, Om thet så skier, at en Skieppare förfracktar sitt Skiepp til en Kiöpman, och
kommer öfwerens med honom på en bestämd tid, til at lada Skieppet, och Kiöpmannen la-
dar thet icke, och han håller Skieppet, femton dagar eller länger, så at Skiepparen mister
för den tiden sin Frackt, igenom Kiöpmannens wållande, tå är samma Kiöpman skyldig Skiep-
paren sådan skada (som ther af kommer) at uprätta; Och ther af skal Skiepzfolket hafwa
fierdeparten och Skiepparen the andra fierdedelar, för thet at han gifwer them kost, och then
största omsorgen (therföre) draga måste.
 
Then 35. Artickel
Om en Skieppare förligger god Wind för Penningar skull,
eller tränger til at sällia något aff Kiöpmans Win,
huru thet giäldas skal.
Item, Om en Skieppare förfracktar sitt Skiepp och ladar thet at giöra sin resa, och
Skieppet blifwer så länge inneliggiandes, at Skiepparen fattas Penningar, tå må han wäl
sända hem effter Penningar, doch så at han icke försummar någon god Wind; Ty förlig-
ger han god Wind, tå är han skyldig Kiöpmannen sin skada betala. §.2. Men han må wäl
taga af Kiöpmannens Win rr och föryttra thet, samt taga sin nödtorfft ther af. §.3.
Men när Skieppet kommet är dit som thet låSa skal, tå är Skiepparen plicktig thet samma
Win at betala, som han til sin nödtorfft tagit hafwer, för sådant kiöp, såsom thet andra Win
gäller, som ther såldt warder. §.4. Och tå skal Skiepparen hafwa sin fulla Frackt af thet
Win han til sina nödtorfft sålt, såsom af thet andra Win, som han framfört hafwer.
 
Then 36. Artickel.
Ledsagare skal styra Skieppet til thet rum betingat är,
och hafwa sin Lön.
Item, Om en Knape/=adlig tjänare, väpnare/ är ledsagare på ett Skiepp, och förhyrd til at föra Skieppet thär
thet låSa skal; och händer sig, at i Hamnen äro Kiädier och Slutningar/=hinder?/ ss thär in om man
plägar Skieppen utlada, tå är Skiepparen skyldig förese Skiepzfolket rum och ställe, thär
the Skieppet inläggia skole. §.2. Och han skal sättia sin Tog således, at Kiöpmännen icke få
thär af någon skada för Togens sönderbristande skul, förty finge Kiöpmannen någon skada för
Tågens sönderbristande skull, tå är Skiepparen plicktig then skadan uprätta och betala. §.3.
Item, Ledsagaren skal sin Resa giöra, och sin Lön förtient hafwa när som han hafwer fört
Skieppet i Hamnen, thärsom Kiädiorna ära före, eller på säkert rum, och är icke skyldig fö-
ra thet länger, men sedan skal Skiepparen och Skiepzfolket wackta Skieppet.
 
 
Siö-Rätt. 9
 
Här efter föllier then Ordinantia, som
Kiöpmän, Skieppare och Skiepzmän sig emel-
lan sielfwe hafwa giort om Skiepz-Rätt.
 
Then 37. Artickel.
Om Skiep bryter eller kommer på grund och kan bättras, skal
Godzet framföras, hwar och icke niuter Skiepparen
Frackt af alt bärgat Godz.
Item, Wore thet så, at ett Skiepp brute eller förseglade sig, och komme på grund, och
at Kiöpmännen, Skiepparen och Skiepzmännen (tt) tyckte godt wara, at man kunde theS
åter i kort tid reda giöra, så skulle Man thet igen byggia låta och föra Kiöpmansgodzet dit
som han det lofwat hafwer, om Gud bewarar them för widare olycka. §.1. Men är thet så,
at man icke wäl kan byggia Skieppet igen, tå skal Skiepparen hafwa sin fulla Frackt af
alt thet Godz och Waror, som thär blifwer bärgat, och Skiepparen lefwererar (til) Kiöp-
mannen utan (öfwer) det mål som floden faller, (uu) och at Kiöpmannen kommer till sin
winst (af Godzets försälliande.)
/Kommentar i marginalen: Malluloede./
§.3. Men om Kiöpmännen icke hafwa (så många) penningar, at the kunna gifwa
Skiepparen sin Frackt, och Skiepparen icke wil betro Kiöpmännen, så må Skiepparen
taga utaf Kiöpmans Godzet, så mycket som Frachten löper sig för så många penningar, som thet
andra Godzet gäller i Marknaden. *
/Kommentar i marginalen: Kiöpstaden./
 
Then 38. Artickel.
Om Godz utkastande i årskillige Mål.
Item, Hände thet så, at ett Skiepp wore i nöd, så at Skiepparen begiärta, at man God-
zet kasta skulle, så skal han thet icke giöra, förr än han har bespordt sig med Kiöpmännen i
Skieppet, (xx) hwad them tycker thäruti godt wara, willia tå Kiöpmännen icke tilstädia, at ma
kasta skal, och tycker dock Skiepparen med twå eller tre af Skiepzfolket, at thet skal bättre wara
om man kastade Godzet, förr än man skulle mista Skiepp, Lif och Godz, så må Skiepparen
wäl kasta och thet icke aflåta. Willie tå Kiöpmannen när man til Landz kommer, så skulle
twå eller tre, som wore i Skieppet och goda karlar äre, swäria, at thet war nödsak. §.2. Hän-
de thet så, at thär ingen Kiöpman i Skieppet wore, och man hade för nöden til at kasta, tå
skal Skiepparen komma öfwerens med största parten i Skieppet, och hwad them godt tycker,
thet må man giöra. §.3. Item, Hwad som tå kastat warder, skal man betala och giälda efter
Marketalet, såsom |för| thet andra Godzet i Skieppet är, uti Marknaden |Kiöpstäder-
ne| gifwit warder, penningar och penningzwärde, när som Frackten är thet af betalt. §.4.
Item, Skiepparen skal gifwa af sitt Skiepp eller Frackt |yy| Lika som Kiöpmannne gifwer
af sitt Godz, hwad som Kiöpmannen ther af kesandes |påkallandes| warder. Och såsom
Skiepparen sätter sitt Skiepp, så måge Kiöpmännen therföre taga på en tid. §.5. Item,
Wore thär någon Man i Skieppet, thär man kastar Godzet, och han hade penningar eller an-
nat Godz i Kistor, thet skal han uppenbara för än man kastar; Och när han thet uppenbarat
hafwer, så skal han gifwa til kastegiäld af sina penningar, räknandes twå penningar för en,
|zz(?) men är thet annat Godz i Kistan, thet skal man räkna efter sitt pris, som thet wärt är. §.6.
Item, Hafwer thär och någon penningar i sin Kista, och tager them ther ut, och binder them
wid sin sida, han skal intet ther af giälda. §.7. Item, Hade thär någon Penningar eller an-
nat Godz i sin Kista, och uppenbarar thet icke förr än man kastar, och then Kistan som Pennin-
garne äre uti, warder tå kastat öfwer Bord i Siön, tå skal man henne icke högre räkna än
tre skillingar, så framt hon är beslagen, men wore hon obeslagen, tå skal man henne betala
efter som hon wärd är. §.8. Item, wore thet så, at thär blifwer kastat en Matta med en Bol-
ster, eller en Humblesäck, thet skal man räkna för tre skillingar, och wore thet för nöden, at man
lätta skulle, när man wil forthålla sin resa, ther om skal man först befråga sig med Kiöpmän-
nen i Skieppet, hwad them tycker godt wara ther wid at giöra; men tyckia Kiöpmännen thet ey
godt wara, tå skal man thet giöra, som Skiepparen och störste hopen tyckia godt wara; Men
wore thär ingen Kiöpman i Skieppet, tå skal man giöra och efterföllia hwad som tå Skieppa-
 
B ren
 
ren och störste delen af Folket tyckia godt wara. §.9. Item för Lotzpenningär eller bärgelön,
skal man taga så mycket, som man thär upsätter och skiäligit är, eller som thet wanligit är, och
thet skal räknas och betalas lika som Kastegeld.
 
Then 39.de Artickel.
Om Mast och Kabbeltogz sönderhuggande.
Item, Ett Skiepp seglar(?) ifrån Amsterdam, (aaa) eller ifrå andra Städer, hwar thet
hälsta är, och thet händer sig at (Skiepparen) hugger sin Mast eller Kabbel, eller och något
annat i Owäder, innan eller utom Skieppet; På thet at man må bärga Skiep och Godz;
Tå är Skiepparen skyldig först tilfråga Kiöpmännen och klaga för them them nöden och säya,
at han thet giör til at behålla Skiepp, Lif och Godz; Thet skola the beräkna öfwer Godzet,
lijka som af thet, som kastat warder, §.2. Men om Kiöpmannen sade: Jag gifwer thet icke
mit jakord til, tå skal dock Skiepparen icke förthenskull låta thet tilbaka; Men när han til Landz
kommen är, skal han swäria sielf tridie, at han thet för nöd skull giort hafwer.
 
Then 40.de Artickel.
Om Skiepparen är tilbaka at sällia Godz på Skiepzbåten,
tå Skieppet afseglar.
Item, Ett Skiepp seglar ifrån Amsterdam eller ifrån andre Städer, hwar thet hällst
är, och är Skiepparen til achters och säl godzet på Skiepzbåthen, så är han skyldig (bbb) så
mycket so Båter bär till Landz, thet betala på then första Handelsplatz, tit han komer innan 14.
dagar ther efter; Och thet skal han betala mellan then minsta och mästa. * §.2 Och wore thet
så, at Skiepparen icke förnögde Kiöpmännen, och han sålde Skieppet eller satte en anna
Skieppare på Skieppet, så må Kiöpmannen innan År och dag tala Skiepparen til, och sö-
kia ther sina penningar lika som han wore sielf tilstädes, och thet skal han betyga |bewisa|
med Skiepparens Insegel, så må then andra intet säya ther emot.
c. c. Efter medelmåttigt wärde.
 
Then 41. Artickel.
Om Skieppare förfracktar Skiepp, och försumar god Wind,
skal han betala Kiöpmannen all skadan.
Item, Om en Skieppare förfracktar sitt Skiepp och ladar thet til att giöra sin resa, och
deS innan blifwer Skieppet så länge liggiande at honom fattas penningar, så må han wäl
sända til sitt Land efter penningar, doch må han ingen god Wind förliggia; Ty om han för-
låge(?) Winden, tå är han skyldig Kiöpmannen sin skada bättra och betala, §.2. men han må
wäl taga af Kiöpmansgodset til sin nödtorfft, och när han kommer thär han låSa skal, thär må-
ste han thet Godz betala mellan minsta och mästa, såsom thet Godzet hwilket i Skieppet
är, på Handelsplatzen går och giäller, och Skiepparen skal hafwa thär sin fulla Frackt af.
 
Then 42. Artickel.
Skiepparen må intet Godz intaga utan Kiöpman-
nens Wilia eller Förord.
Item, Ett Skiepp seglar ifrån någon Stad, hwar thet hälst är, och hafwer inladat
sin fulla Last, så må Skiepparen icke taga något Godz in mer, utan han hafwer ther til Kiöp-
mannens lof och minne. §.2. Wore thet så, at han (Skiepparen) något Godz intoge ut-
om Kiöpmannens wetenskap, tå hafwer han förbrutit så mycket Godz som han intagit, utan
han hafwer thet förordat och sagdt til |Kiöpmännen:| I Herrar, jag skal thär så mycket
Godz intaga.
 
Then 43. Artickel.
Om någor Båtzman går olofwandes af Skieppet, dricker och
blir slagen, men i Skiepsens ärender, måste han af theS kostnat helas.
Item, Om thet skier at Skiepzfolket förhyra sig til en Skieppare, och några af them
gå utaf Skieppet utan lof, och dricka sig fulle, kifwa och slåS sig emillan, så at en af them blif-
wer
wer sårat, tå är Skiepparen icke plichtig at låta honom hela på Skiepsens Kost, men han må
befalla honom gå utaf Skieppet och hyra en anan i hans ställe. §.2. Måtte tå Skiepparen gif-
wa mer (til honom som han leger igen än then andra hade) tå skal then, som Skiepparen
bortwist hafwer, thet betala, och gifwa Skiepparen igen thet, som han af honom upburit. §.3.
Men sänder Skiepparen them ut i Skiepsens tienst eller arbete, och the blifwer tå sårade, så sko-
la the blifwa helade på Skiepsens Kost.
 
Then 44. Artickel.
Om Skieppares och Skiepmännens kifwande och afwikande.
Item, Om en Skieppare hyrer sina Skiepzmän, och thet kan så hända, at han kommer
til kifs med någon af them, och han befaller then gå utaf Skieppet och gifwer honom orlof, och
wet honom ingen uppenbara skull at gifwa, tå skal Skipzmannen hafwa sin halfwa Lön för-
tient, och wil tå Skiepzmannnen skillias ifrån Skiepparen, tå skal han til Skiepparen å sam-
ma sätt wedergiälla. §.2. Men wore han seglat utom Hamnen i Siön, eller i en an-
nan Hamn, eller i Vlie eller Marsdiupet och åter upseglade, eller der up igen lade (som han
förz war) tå hafwer han förtient sin fulla Lön. §.3. Wille och Skiepzmannen ifrå Skiep-
paren taga afskied, så skal han gifwa honom igen thet han thär upburit hafwer, och thär ändå
så mycket til.
 
Then 45. Artickel.
Om Skiepzmans skyldighet at bewara Kiöpmans Godz.
Item, Om en Skiepzman städer sig til en Skieppare, at segla med honom, så är han
skyldig til at bewara Kiöpmans Godzet lika som Skiepparen, Styrmannen och Fracktman-
nen tyckia godt wara.
 
Then 46. Artikel.
Om Spanmåls Kölepenningar, och om den förskämmes.
Noch wärdering på åtskillige andra Warors in- och utlastande.
Item, Man skal gifwa til Kölepenningar* a en Läst Rog en Grotte, så ofta som the
Kölan (omkastan,(?) ) och är thet så, at the then Rogen eller hwetet icke kiöla eller skiöta, men lå-
ta den förderwas, tå ära the skyldige thet at bättra efter Skiepparens och Styrmannens gott-
finnande, och för utskiutandet (af Skieppet) en Groot för Lästen, och tå skola the inga Mät-
ningzpenningar hafwa af något Korn: För tuhundra Wagenskott en groot, för etthundrat
knaerholtz en groot; för ett fat Aska en Brabansk; (ccc) För en Läst Sill en Groot; för en
Läst Tiära eller Beck som Skiepparen förer, (ddd) en Groot. §.2. Thetta föreskrefne Godz
må Skiepzmannen (eee) hålla inom Bordz, til deS han af Kiöpmannen förlikt är. §.3. Item,
widare hwad Godz som man upbringar kring om Masten, såsom af ett Fat Lin twå Groot,
af ett halft Fat Lin en Groot, af en Packa kläde, twå Groot, af ett stycke ringare kläde en
Groot, af ett stycke Win twå Groot, af en Pipa Win en Groot.
* Köle eller omkastning penningar Conf. Gotl. St. L. C. 7. pag. 64.
 
Then 47. Artickel.
Om Tågens starklek försäkras af Skiepparen til
at winda, men dock sönder.
Item, Wore thes så, at the Kiöpmannens Godz försummade, alla the som dela (byta)
theras Windepenningar, the skola och then skada bättra. §.2. Item, är thet så, at Skieps-
männen fråga Skiepparen eller Styrmannen om Tågen som the hiSa med, skole wara starke
nog, säja the ja, de äro starka nog, och Tågen ginge ändå sonder, tå är Skiepparen skyldig
then skadan betala som ther af komma kan; Men frågade Skiepzmännen intet (fff) thär
efter, tå skal thet wara som förz(förr?) är sagt.
 
Then 48 Artickel.
Om ett Skiepp seglar på thet andra, mot eller med ens wilia.
Item, Om ett Skiepp seglar ifrån Amsterdam, (ggg) eller ifrån andra Städer, och
thet ena seglar på thet andra, men thet skier icke med wilia, då skal hwartera halfwa skadan
B ij giälda
12 Gotlandz
giälda och hafwa, men skier thet med wjlia, så skal then som seglar på then andra, then ska-
dan allena betala och bättra.
 
Then 49. Artickel.
Om ett Skiepp drifwerin på ett annat som i Hamn
ligger, och giör skada.
Item, Ett Skiepp ligger i en Hamn (in emot) Amsterdam eller annorstädes, och
warder drifwande på ett annat Skiepp och giorde thet någon skada, tå skal hwartera halfwa
skadan betala.
Gotl. St. L. 2.pag.63.
 
Then 50.de Artickel.
Ett Skiepp skal hafwa känneteckn ofwan Watnet,
hwar Ankaret ligger.
Item, Ett Skiepp kommer i en Hamn til Amsterdam eller annorstädes, (hhh) thet
skal hafwa en Boya öfwer sitt Ankare (thär thet ligger) Är thet icke så, och ther kommer
skada af, tå skal han thet halft betala
Conf. Supr. Artick. 28.t.2./gissning, svårläst/
 
Then 51. Artickel.
Om SkiepzloSande och Fracktz betalande, sedan
är inom Skagen och Norige.
Item, Ett Skiepp kommer inom Skagen heller ifrån Norrige (til sin Hamn) thet skal man
låSa innan 14. dagar och gifwa sin Frackt, theSlikes alle SiöSkiepp.
 
Then 52. Artickel.
Om SkiepzloSande ifrån Hamborg innan 8. dagar och Frackten.
Item, Ett Skiepp kommer ifrån Hamborg eller ifrån en annan Stad, thet skal man
låSa innnan 8 dagar och gifwa ut Frackten.
 
Then 53. Artickel.
Om ett Skiepp ladar i Skåne ock kommer af nöd til Amsterdam,
huru Godzet tå sällias skal.
Item, Ett Skiep ladar i Skåne eller annorstädes, och thet är fracktat til Flandern hel-
ler annan Ort til Kiöpstäder, och thet kommer af nödsak til Amsterdam, wil tå Skiepparen
swärja med sin Styrman och twå sina Skiepzmän, at thet skiedde af nöd (tå är han fri) §.1:
Kan han och icke giöra Skieppet reda til at löpa ut omkring, så skal Skiepparen sända Godzet
i Marknaden, * uppå Skieppetz Frackt, och på Kiöpmannens tull.
* Bestämde Kiöpstaden
 
Then 54. Artickel.
Båtzman skal blifwa hos sin Skieppare, til deS han
loSat och barlastat igen.
Item, En Skiepzman kommer i Marknaden |Kiöpstaden| (iii) med sin Skieppare,
han skal blifwa hos honom så länge han hafwer låSat och åter barlastat, så at Skieppet liggia
kan.
 
Then 55. Artickel.
Om Skiepp kommer på Grund och behöfwer hielp af toma
Skiepp til at rädda Skieppet och Godzet, huru thet bewisas skal.
Item, Wore thet så, at ett Skiepp med sitt Godz kommer på Grund, och fruchtan wore
at thet förgås skulle, och man måste hafwa tomma Skiepp til att lyfta Godzet ut, hwad thet
kostar skal Skiepp och Godz betala, lika som kaste gelt. § 2. Men wore thär ingen Kiöpman
inne, när man på Grunden seglade, tå skal Skiepparen swärja med twå sine Skiepzmän, m
man honom elliest icke tro wil, at Skieppet war i stor fara på grunden, och han fruchtade sig
til at mista Godzet.
Gotl. St. L. Cap. 10. par. 4 pag. 66 & c. St. L. Cap. 11. Then
Siö Rätt 13
 
Then 56. Artickel.
Om Skiep stannar i Vlie- eller Marsdiupet, huru
thet hielpas skal och betalas.
Item, Wore thet så, at ett Skiep komme in i Marsdiupet eller in i Vlie, och ginge så
diupt at thet icke upkomma kunde, och finge man tå lätta Skiep til at låSa Skieppet med, hwad
thet kostar, skal Skieppet betala twå delar, och Godzet Tridiedelen. §. 2. Men kommer
Skieppet thär intet up, så skal Skieppet allena de lätta Skieppen betala sitt låssande.
 
Then 57. Artickel.
Uplastat Godz må Skiepparen behålla på Stranden
til theS han får betalning.
Item, När som en Skieppare hafwer satt Godzet utaf Skieppet, så må han thet wäl
behålla wid Skiepzbordet* så länge at Kiöpmannen honom Frackten och annan omkostnad för-
nögt hafwer, som han thär på skyldig wara kan, så framt Skiepparen icke wil betro Kiöp-
mannen.
* Stranden.
 
Then 58. Artickel.
Lätte-Skiepz utlastande, som andra hulpit hafwa.
Item, Hwarest som lätte Skiep (eller Pråmar) komma, som hafwa uplyftat* God-
set, (kkk) them skal man utlasta innan fem Söcknedagar, (lll) sedan the äre komne ifrå
Skieppet.
* utloSat Godz af större Skiep
 
Then 59. Artickel.
Om Skiep kommer til en Ö fram för fasta Landet, och
Pilot behöfwes til Skieppet, ho then betala skal.
Item, Är så, at ett Skiep kommer med nöd för et utland i Siön* til ridande för sitt An-
kar i gemen Hamn, och Styreman är thär obekant, och man måste thär taga en Pilot til at
för Skiep och Godz in i Hamnen, hwad om Piloten therföre hafwa skal, thet skal Skiepp
och Godz betala, lika som af thet som kastat warder.
*Då(?) som ligger ut för fasta Landet dit Skieppet sig ärnat.
 
Then 60. Artickel.
När Skiep kommer i Vlie eller Marsdjupet och Losman
behöfwes, huru then betalas skal.
Item, När Skiep kommer i Vlie eller i Marsdiupet från Ommeland, |mmm| och
wilia wara här uppe; * Är thet så, at man thär en Lotzman (Ledsagare) hyrer at föra Skiep
och Godz thär up, tå skal Skiepparen gifwa honom Kosten, och Kiöpmännen skola löna ho-
nom af theras Godz.
* Segla här up.
 
Then 61. Artickel.
Löper Båtzman bort med sine Penningar, hafwer
förtient Galgan.
Item, En Skiepzman som löper ifrån sin Skieppare med sina Peningar, (nnn) som han
hafwer fått af honom, och Skiepparen kan thet med twå sine Skiepzmän betyga, han hafwer
förient Galgan.
 
Then 62. Artickel.
Båtzman som beträdes med odygd, må Skiepparen upsät-
tia på första Land utan all Lön.
Item, Wore thet så, at en Skieppare befinner en Skiepzman med någon miSgierning,
och
B lil /sista bokstaven möjligen överstruken/
14 Gotlandz
 
och Skiepparen kan thet bewisa med twå sina Skiepzmän, tå må Skiepparen gifwa honom
orlof på thet första Land han kommer, och skal (thär med) intet hafwa förbrutit sig emot
Skiepmannen, och han skal honom och ingen Lön gifwa.
 
Then 63. Artickel.
Styr- eller Skiepzman, som kiöper eget Skiep, må lös
blifwa från Skiepparen och gifwa Lönen igen.
Item, Wore thet så, at en Styrman eller en Skiepzman städer sig til en Skieppare, och
Styrmannen eller Skiepzmannen kiöpte ett Skiep thet han sielf föra wille, så skal han wara
lös från Skiepparen; Men hafwer han Lön upburit, then skal han gifwa honom igen.
 
Then 64. Artickel.
Styr- eller Båtzman som tager Hustru thär the komma,
må och ledig blifwa och gifwa Lönen igen.
Item, En Styrman eller en Skiepzman städer sig til en Skieppare, och thet händer sig
at Styrmannen eller Skiepzmannen tager sig en ächta Hustru och wil blifwa på Landet, han
skal blifwa qwitt ifrån Skiepparen, men hafwer han Penningar bekommit, them skal han ho-
nom gifwa tilbakars.
 
Then 65. Artickel.
Om Redare blifwa oens med Skiepparen, och wil icke in-
lasta sitt Godz, må Skiepparen reda sielf.
Item, Wore thet så, at en Redare (1) som äger Godzet, wore oens med sin Skiep-
pare, och wille icke reda (2) sin part af Skieppet, tå skal Skiepparen sielf föra (3) thet
|åt andra| för sådana hyro, som goda Män tyckia godt wara.
1 Som äger Godzet.
2 inlasta.
3 leya thet år andra.
 
Then 66. Artickel.
Om något behöfz i Skieppet byggias, skal Redaren och Skiep-
paren thet bekosta.
Item, Är thet så, at han något bygde i Skieppet, eller kiöpte något til Skiepz behof, the
skola then (Redaren och Skiepparen) betala, penning penningz Broder. *
* h. e. De bägge Stallbröder som upbära minst af Skieppet och Godzet.
 
Then 67. Artickel.
Om Skiepparens Borgen för ett Skiep.
Item, Är thet så, at Skiepparen skulle sättia Borgen för Skieppet, så är Redaren
skyldig sättia Borgen för Skiepparens Lif.
 
Then 68. Artickel.
Om ett Skiep oförsedt seglar på ett annat at thet förloras,
huru skadan betalas skal.
Item, Thet händer så, at ett Skiep seglar på thet andra oförsedt, så at thet ena Skiep-
pet blifwer med sitt Godz förlorat, tå skalm man thet Godzet som i bägge Skiepen är |förr öb
thet ena Skieppet förlorat blifwer,| wärdera i Penningar, tå skal thet wärde af Godzet på
både Skieppen til hopa summerat |warda| och betala thet förlorade Godzet, som bårta är blif-
wit, pund mot pund, mark emot mark tillika, så skal man och sättia wärde på bägge Skiep-
pen förr än som skadan skier, och thet wärde på bägge Skieppen altså tilsammans summera, och
betala thet förlorade Skieppet med, pund emot pund, mark emot mark tillika.
Conf. Got. St. L. C. 2. pag. 63.
Then
Siö-Rätt. 15
 
Then 69. Artickel.
Om Skiepparen bortsällier Godz til Skiepz behof, och thet för-
loras, skal Skiepparen betala Godzet.
Item, Är thet så, at ett Skiepp ligger lastat på en sida om Siön, och Skiepparen haf-
wer behof at sällia något af Kiöpmans Godz til Skiepz nödtorfft, och thet Skieppet blifwer
genom olycka förlorat, tå skal Skiepparen betala Kiöpmannen Godzet, som han hafwer sålt,
för sådant wärde som thet kostade, thär han ladat hafwer, och ther af skal han intet hafwa.
 
Then 70. Artickel.
Säl Skiepparen något Kiöpmansgodz här i Östersiön,
skal han thet betala, som thet kostar i Kiöpstaden, thär
han låSa skal.
Item, Om en Skieppare säl något af Kiöpmans Godz på thenne sidan om Siön, thet
skal han betala til Kiöpmannen lika som thet gäller i Marknaden (Z.) emellan thet minsta och
mästa, och ther af skal Skiepparen sin fulla Frackt hafwa.
Z. i.e. Köpstaden dit hä(!) kommer.
 
Then 71. Artickel.
Om någon giör androm skada med seglande, huru then
mot eller med willia bättras skal.
Item, Är thet så, at någon Man med sitt Skiepp giorde then andre skada med seg-
lande, warder han beklagat som skadan giorde, wil han thet swäria och med sin Eed (ooo)
bekräfta, at thet är honom ledt, och at han then skadan icke afwäria kunde, tå skal han then
half betala; Men wil han thet icke med sin Ed (ooo) hålla och swäria, tå skal han then ska-
dan helt och hållit upfylla.
 
Then 72. Artickel.
En hyrd Styrmans, Ledsagares och Båtzmans Plickt.
Item, Om en Skieppare hyrer en Styreman, Ledsagare eller Båtzman, tå äre the
plichtige och skyldige Skiepparen hans Resa fullborda, om the honom lofwat hafwa: Men är
thet så, at the icke giöra willia, tå skal han gifwa Skiepparen igen, såsom wi tilförenne
sagt och förodrnat hafwa:
 
Här ändas then Gottländske Siö-Rätten, som the allmänne
Kiöpmän och Skieppare förordnat och giordt hafwa uti Wisby,
så at hwar och en sig thär efter rätta må.
 
Image
 
 
//I originalet följer här egentligen förklaringarna till ovan noter, men som varande slutnoter har jag måst placera dem allra sist. Nedan följer istället Hadorphs Ordelista. Ordelistan är i originalet i två kolumner, vilket inte följts. Sidbrytningana behålles dock.//
 
 
 
 
C 2 Ordelista
Ordelista öfwer denne Wisby Siö-
Rätten.
A.
Amsterdam. Articul. 49, 50. Pagina 12.
Ankar skal medh Boja i Hamn utmärkias. Art. 28. Pag. 7. Art. 50, Pag. 12.
Arfwingar tage then Skepzmans Lön, som dödde. Art: 20, p. 4.
 
B.
Baes, Art: 25, p. 6. En Stad i Flandern.
Boja skal man hafwa på sine Ankar i Hamn, det är, En Klabb som flyter på Watnet med en Lina uti ifrån Ankaret. Art. 28, p. 7. Art. 50, p. 12.
Bordeus. En stor Stad i Frankrike. Art. 13. p. 3. Ar: 25. p. 6
Borgen om Skieppare skal sättia för Skepp, sättie tå Redaren Borgen för hans Lif. Art. 67. p. 14.
Bolnen på Faten gå ut af illa giord Slutning och Ställning. Art: 28. pag. 7. Art: 50. P. 12.
Båten föres ej från Skeppet olofligen. Art: 4. pag: 1.
Båtzman hyrd skal fullföllia sin Resa. Art: 1, pag. 1. Art: 72, pag: 15. Går af Skeppet olofl., dricker och färas, läkie sig sielf, men slås han i Skeppetz ärender, heles tå på Skeppetz kostnat. Art: 18, pag: 4. Art. 43. Pag: 10, 11.
vide plura in Skepzman.
Böte 2. Öre Turnesepenningar som är ute om Natten olofligen, eller ock bortror med Båten. Art: 4, Pag: 1.
4 Deutar, som säger til den andra: Tu liuger. Art, 24, Pag. 6.
8 Deutar, som så säger til Skepparen. ibid.
100. Skillingar, som slår sin Skeppare. Art: 24. Pag: 5.
 
C.
Calis, En Stad i Frankrike. Art: 25, Pag: 6.
 
D.
Deutar, wore ringaste Penningar. Art. 5, pag: 1.
Drucken dricker sig Skepzman af Skeppet oloflig gången, ock blir slagen. Art: 18, pag: 4.
Död blir Skepzman vid. Skepzman.
 
E.
Eed swornom betales Giäld med i Skepp. Art: 6, p. 2. Swärie twå eller tre som vore i Skeppet, at Kast skedde i rätt nöd. Art: 38, Pag: 9. Bekräfte med, at ey skadde annars Skepp med willia. Art: 71, p. 15.
Eldzwåda ursäktar, när ens Pråm tagz der til utan lof. Art: 8, pag: 2.
Embete sitt förstå ey hyrde Skepzmän. Art: 2, p. 1.
Esping. Vid. Båten.
 
F.
Flandern. Art: 25, pag: 6. Art: 53, p: 12.
Frackt skal gifwas af bärgat Godz. Art: 16m Pag. 3. Art: 37, pag. 9. När andra gången eller å nyo gifwas skal. Art: 30, Pag: 7. Inga får man hem igen, utan tå frakes längre bort; The som för Fraktning fara, måste föllia Skeppet. Art: 32, pag: 7. Mister Skepparen igenom Köpmannens wållande, uprätte han den Skadan. Art: 34, pag: 9. Hafwi Skepparen af det till nödtorft försålda- Winet. Art: 35. pag: 8. - Godzet. Art: 41, pag: 10. Art: 70, pag: 15. Af upskeppat Godz skal Skeppare hafwa. Art: 37. Pag: 9. Kunna ej Skepzmän betala, tages tå af Godzet så mycket. Ibid. Par. 3. Betales för än Godzet utskeppes. Art: 57. pag: 13.
Fraktat Skepp förolyckas. Vid. Art: 11. pag: 2.
 
G.
Galgan hafwe förtient Båtzman som löper från Skepparen med Penningarne. Art: 61, pag: 13.
Giäld som fordrar uppå Skepp, niute de Witnen, han där hafwa kan. Art: 9. Pag: 2.
Giäldskyldigt Skepzfolk qwarhålles ej, tå resa skole, men betale af sitt Godz i Skeppet. Art: 6, p. 2.
Godz äro alla skyldige bärga. Art: 15, 16. pag: 3. Tagi Köpman af Skeppet, tå Frakten är betalt. Art: 16, pag: 3. Bärgat gifwes Frakt af, om det framföres som lofwat är. ibid. Bärgat gifwes Frakt af, om det af Olycka ej kan dijtkomma. Art: 37, pag: 9. Hwarföre det kastades, bewise Skepparen. Art: 20. Pag: 4. Art: 38, pag: 9. Att kasta twistes om, råde fläste rösterne. ibid. Kastat wärderas efter det pris, som för det behållne i Marknaderne gifwes. ibib. & Art: 38, p. 9. Sitt gifwe af, så Skeppare, som Köpmannen. ibid. Art: 38, Pag: 9. Går i Frakten, än ej Penningar til äro. Art: 37- pag: 9. Som intages utom Köpmannens lof, förwärkes. Art: 42, pag: 10. Innehålles om Bord til des Köpmannen afgiort sin skyldighet – Art: 46, pag:11, Köpmans försumma Skepzmännen, bättre skadan. Art: 47, pag: 11. Förlorat i det Skepp som seglades på, skal betalas Pund emot Pund, Mark emot Mark. Art: 68, Pag: 14. Som såldes til Skeppetz nödtorft, betale Skepparen fast än Skeppet förgås. Art: 69, pag: 15.
 
H.
Hamborg. Art: 52, pag: 12.
Hamn ligger man i med Skepp. vid. Skepp.
Hand sin förwärkar som slår Skepparen.Art: 24, p. 6.
Hustru tager sig Skepz- eller Styrman, ock wil skillias. Art. 64, pag: 14.
Hwete förderfwas i Skepp, det bättre Skepzmän. Art: 46, Pag: 11.
Hyra när den må innehållas. Art: 31, pag: 7. vide plura in Lön.
 
Härin-
Ordelista öfwer Wjsby Siörätten.
 
Häringewjk vid. Art: 6. Pag: 2.
Härberge läggies siuk Skeppzman i. Art: 19, Pag: 4.
 
J.
Jakord Köpmannens at hugga Mast eller Kabel. Art: 39. pag: 10.
Jermoyden, En Namnkunnig Hamn på Östre sidan af Engeland. Art: 25, Pag: 6.
 
K.
Kabel afhugges i nöd at redda Skepp, wärderes såsom annat kastat Godz. Art: 21, Pag: 5. Art. 39, p. 10.
Kastat Godz, vid. Godz.
Kastegelt huru det giäldes och räknes. Art: 38, p. 9, 10.
Kifwas Skepzman och Skeppare. Art: 44, pag: 11.
Klädning hafwi Skepzman frij å Skeppet. Art: 20, p. 4.
Knape, är, på detta rummet, En förfaren och redelig Man. Art: 36, pag: 8.
Knaerholtz, Ett slagz Trä. Art: 46, pag: 11.
Kordelar, det är, AnkartråSar Köpmanom för än thär med windas skal. Ar: 22, p. 5. vide plura in Tog
Kost som på Skeppet plägar ätas, gifwes den Siuke. Art: 19, pag: 4. bättre wil han hafwa, köpe sielf. ibid.
Kölepenningar af Godz huru gifwas skal. Art: 46, P. 11.
Köpmannen gillar Togen, och gå ändå sönder. Art: 22: Pag: 3. I samma wilkor med Skepzmannen uti Kastningen Art: 30, pag: 7. Art. 38, Pag. 9. Fraktar Skepp ock ej ladar til wiSa tjden, swarar til allan Skadan. Art. 34, p. 8. Hafwi år och dag at tiltala Skepparen. Art: 40, p. 10.
Köpmans Godz. vid. Godz. Lof til at inskeppa Godz. Art: 42, pag. 10. Jakord i Kastningen, samt Kabels och Masts af-hugg, huru wida fordres. Art: 21. pag. 5. Art. Art. 38. pag. 9. Art: 39. pag. 10.
 
L.
Laka kommer på Skepp. vid. Skepp.
Ledsagare förstår ej sitt Embete, gifwe Penningarna igen. Art: 2: Pag: 1. Qwarhålles ej ifrån Skeppet för Giäld skuld. Art: 8, Pag: 2. Hafwi sin Lön förtient efter fulländat Resa ock infört Skepp i säkerhet. Art: 36, pag: 8. Skal fullborda Skepparens Resa. Art: 72, p. 15.
Lif och Godz til at bärga må man Mast och Kabel afhugga. Art: 21. pag: 4.
Lisbon, Hufwudstaden i Portugal. Art: 19: Pag. 4.
Lotzmans Penningars betalning til någre orter i Wästerhafwer. Art: 25. Pag: 6. Art: 60, Pag: 13.
Lotzpenningar tage man efter wanligheten, ock the räknes som kastegeldt. Art: 38, pag: 10.
Lön och halfparten emot det honom lofwades, gifwe den igen som sitt Embete ej förstås. Art: 2, pag: 1. Som Resan ej fullföllier. Art: 1, pag. 1. Half bör Skepzman niuta inom hamnen, om han afwises, men heel utom. Art: 3. pag: 1. Art: 44. Pag: 11. Sin förlorer, som ej hielper Godz då Skepp bryter. Art: 15, Pag. 13. Sin förlorar, som sig til 2. Skeppare hyrer. Art. 15, Pag. 13. Sin får Skepzman, tå helbregda blifwer. Art: 19, Pag. 4. Lön föwärkar Skepzman med MiSgerning beträdd. Art: 62, Pag. 13. Som Skepp eller Styrman upbar, gifwe åter, tå the skillias i otjd från Skeppare. Art. 63, pag. 14.
 
M.
Mark. Efter Marketal giäldes kastat Godz. Art. 38, Pag. 9. Skepp som seglade på, ock förlorades. Art. 68. P. 14.
Marsdiupet. Art: 44. Pag: 11. Art: 56, 60. Pag: 13.
Mast afhuggen i nöd, werderes som annat kastat Godz. Art: 21, pag: 5. Art: 39, P. 10.
Mat ock Dricka nödtorftigt för Skepzfolket. Art: 24, p. 5. En Rätt må Skepzman bära up med sig på Landet at äta en gång, och ej mer. Art: 33, pag. 8.
Medlare emellan Skepzfolket wari Skepparen. Art: 24. Pag:
S. Mårtens dag, Sommardagarnes ända. Art: 7.
 
N.
Nattetid blifwe ingen ute olofligen från Skeppet. Art: 4, pag: 1. Före ej ut Espingen. Ibid.
Norge. Art: 51, pag. 12.
Normandien, Ett Land i Frankrike. Art: 25, pag: 6.
 
O.
Ommeland. Art: 60, pag: 13. Gröningske Hertidömet kallas in actis Omland, som Buno in annor. Ad Geogr. Cluy. betyger.
Oqwädins Ord: Tu liuger – til den andra, bötes med 4o Deutar. Art: 24, Pag: 6. - Til Skepparen, med 8. Deutar. ibid.
 
P.
Pantsättia må ingen annars Skepp. Art: 10, par: 2. Må man Tågen för brist på Victualier. Art: 13. p. 3.
Penningar som man i Skepzbrott bandt wid sin sida, giäldes ej af. Art: 38, pag: 9. Må Skeppare senda efter til Landz, dock utan Windens försummelse. Art: 41, pag: 10. Art: 35, pag. 8. Har Skepz- eller Styrman fått, tå skillias wil för gifftermål skul, gifwe åter. Art: 64, pag: 14.
Pilot som leder Skepp i Hamn, betales af Skepp och Godzet. Art: 59. pag: 13.
Pråm annars som tager olofligen, gifwe Hyra ock löse sig med 4. Skillingar. Art: 8, pag: 2.
Pråmar huru utlastas. vid. Art: 58, pag: 13.
Pund ifrån Pund skal Watn räknas som utkastas, såsom annat Godz. Art: 30, pag: 7.
 
R
Redaren wil ej lasta sin Part, hyre Skepparen then åt andra. Art: 65: pag: 14. Ock Skepparen betale det som köptes til Skepz behof, ock bygdes. Art: 66, pag: 14. sättie Borgen. vid. Borgen.
Rog som förderwas i Skepp, skola wederböranderne bättra. Art: 46, pag: 11.
Rosell, En stor och wälbefäst Stad i Frankrike. Art: Pag: 3.
 
S
Seglar Skepp på annat. vid. Skepp.
Segel mistes af Olycka, betales icke. Art: 12, Pag: 2.
Siuk blir Skepzman. vid. Skepzman.
Skada
Ordelista öfwer
 
Skada i eller af Skepp, vid. Skepp.
Skagen, Yttersta Udden af NorrJutland. Art: 51, Pag 12.
Skepp huru må hyras öfwer Sommaren, ock blifwa löst derifrån. Art: 7. pag: 2. Kommer någon til, at fordra Giäld. vid. Art: 9. pag: 2. Hyrt må ej pantsättias eller sällia, utan förhyres til samma tid. Art: 10, pag: 2. Bryter, tå skole Skepfolket hielpa at bärga Godzet. Art: 15, pag: 3. Är bundit med 4 Tog, tå må Skepmän upgår. Art: 17, pag: 4. Går någon af, utan lof, ock dricker sig drucken. Art: 18, pag: 4. At det må behållas, hugges Mast ock Kabbel. Art: 21, pag: 5, Art: 39, p. 10. Kommer på Grund, Folket är borta ock kommer Laka på, hafwi Skepparen än tå sin Frakt af Godzet. Art: 21, pag: 5. Art: 36, pag: 9. Drifwer på annat i Hamn, ock får Skada, den dele de å både sidro. Art: 27. pag: 6. Art: 48, p. 12. Kommer på Grunden i Hamnen sittiandes, där tort plägar blifwa. vid. Art: 28, pag: 6. Må ej töfwa efter Skepzfolk, som å nyo sitt Godz förfrakta willia derifrån det lastades. Art: 30, p. 7. Förfraktes til Köpman. vid. Art: 34, pag: 8. Bryter eller förseglar sig, bygge det åter, ock för Godzet til sin ort. Art: 37, pag: 9. Kan ej byggias, hafwi äntå sin frakt. Art: 37, p. 9. Är i nöd at kastas måste. Art: 38, pag: 9. Seglar på annat, hafwe halfwa skadan hwar. Art: 48, pag: 11. Seglar på annat med wilia, betale Skadan allena. Art: 48, pag: 11. Från Skagen eller Norige, skal låSa innan 14 dagar. Art. 51, pag: 12. Ifrån Hamborg, låSe innom 8. dagar. Art: 52, pag: 12. Kommer ej til bestämd ort med Skepp, swärie at det war nödsak. Art: 53, pag: 12. Kommer på Grund, ock måste uttömas, det räknes som Kastegield, hwad der på kostes. Art: 55, p. 12. Betale twå delar, och Godzet tridiedelen af kastat Godz, tå lättas skal. Art: 56. pag: 13. Kommer ej up, betale allena. Ibid: Och Godz skal betala Piloten, tå han leder Skepp ifrån den Öö, som det kom at rida före. Art: 59, p.13. Köper sig Skepzman eller Styrman, tå äro de frija ifrån Skepparen. Art: 63. pag: 14. Seglar på ett annat öförsedt och förlores, tå betales Pund emot Pund, Mark emot Mark. Art: 68. pag: 14. Annars skadar Man med påseglande, kan han lagl. swäria, tå betale halfwe skadan. Art: 71. pag. 15.
Skeppare får hela lönen igen, tå den som hyrde ej Resan fullföllier. Art: 1, pag: 1. Twå som någon hyrer sig till, föllie then första, ock miste ändå sin Lön. Ibid. Får sina Penningar igen af oförfaret Siöfolk, ock dertill halfparten så mycket honom lofwades. Art: 2, pag: 1. Huru sin Skepzman lös blifwer. Art: 3. pag: 1. Gifwe lof at sofwa på Landet, ock taga Espingen ifrån Skeppet. Art: 4, pag: 1. Reseferdig behålle Siöfolket fast än the skyldige äro, sig til tienst. Art: 5, pag: 1. Rätte öfwer Skepzmäns Giäld. Art: 6, pag: 2. Art: Art: 9. Pag: 2. Och Köpmännen betale Skepp och Godz efter Marketalet, då Mast hugges i nöd. Art: 12, pag: 3.
Skeppare må ej Skeppet bortsällia utan deras lof som Skeppet äga. Arr: 13. Pag: 3. Skal hålla med de fläste Rösterne, tå han ur hamnen segla wil Art: 14, pag: 3. Giör något ensijdes, betale half skadan som påföllier. Ibid. Skal betala Folket för omaket, tå de hielpa Godzet efter yttersta förmågo. Art: 15, pag: 3. Sällie ej Togen utan ägandens lof, eller betale dem. Art: 15, pag: 3. Hafwi fulla frakt af bärgat Godz. Art: 16. pag: 3. Är ej skyldig låta hela drucken Skepzman, som sårades, då han olofligen gick af Skeppet. Art: 18, pag: 4. Art: 43: pag: 10. sänder Skepzfolket til Skeppetz nödtorfft ut, ock de såras, låte dem hela. ibid. ibid. Ock Skepzfolket bewise, hwarföre Godz kastades. Art: 20, pag: 4. Art: 38, p. 9. Aflåtte ej att kasta, om han med androm så nödigt finner. ibid. ibid. Förbättre skadan i kastningen, efter ty han Godz hafwer. ibid. Hugge ej Mast eller Kabel utan i stor nöd, den han bewisa skal. Art: 21, pag: 5. Art: 39, pag: 10. Lide ingen skada af det han måste wänta efter Folket, tå Skepp på Grund war. Art: 21, 5. Wise Köpmännen Tog och Kordelar, thermed the winda skole. Art: 22, pag: 5. Böte Skadan, som af elaka Tog kommer. Art: 22, pag: 5. Art: 47, p. 11. Swärie med 3- eller 4- Skepzmän at Winet genom Ställningens bristande ej förlorades. Art: 23, p. 5. Skal wara Skepfolketz Medlare. Art: 24, pa: 5. Slår Skepzman med Trä eller örfil, är ogilt, slår mer, må han sig wäria. Art: 24. pag: 6. Blir slagen af Skepzman. vid. Skepzman. Ock en Skepzman warder Twist emellan, huru förehållas skal. Art: 26, pag: 6. Lejer ej så god Skepzman igen i den afwistas ställe, ock kommer skada af, böte han den skadan. ibid. Swärie med Skeppmännen, at ej med willia stötte in på annars Skepp, eller böte hela skadan. Cap. 27. pag: 6. Huru sig förehålla skal, tå hans Skepp står på Grund i Hamn, och ett annat komer förnär. Art: 28, Pag: 6.7. Skal gifwa Skepzfolket Win tå de komma i Winlanden. Art: 29, pag: 7. Huru han Folket med Mat afspisa skal. ibid. Kommer djt han lada skal, tilhalle Skepzfolket at afläggia sin föring, eller förfrackta det å nyo. Art: 30, pag: 7. Wise hwartom ock enom sitt rum thär Godzet läggias skal. ibid. Hyrer en del Skepzfolk för Frackt, ock en del för Penningar. Art: 32, pag: 7. Förfraktar sitt Skepp til en Köpman på wiS tid at inlada, ock han giör det icke, sware til Skepparens skada. Art: 34. pag: 8. Fattas Penningar til resan, tå må han senda dem dhereffter, dock utan Windens försumelse. Art: 35, pag: 8. Art: 41, pag: 10. Betale det Win til nödtorfften är tagit på Resan, då han kommer djt han laSa skal. Art: 35, pag: 8. Skal föresee Skepzfolket, där de Skeppet inläggia skole. Art: 36. Uprätte skadan som kommer af Tågens bristande. Art: 36, pag: 8. Ock Skepzfolket wakte Skeppet, tå det inlagt är i sitt rum. ibid. Tage så mycket som Frakten är af Godzet, än ej Penningar hafwer. Art: 37, pag: 9. Kast Godz ti at redda Skepp Art: 38, pag: 9. Med flästa rösterne råde at kasta, ock elliest giöra och låta. Art: 38, pag. 9. par, 2, 8.
Skep
Wisby Siörätten.
 
Skeppare skal gifwa af sitt Skepp eller Frackt som Köpmannen af sitt Godz. Art: 38, pag: 9. Skal swäria sielftridie at ha i stor nöd afhögg Mast Kabel eller annat. Art: 39, pag: 10. Är til achters med Skepzbåten at sällia Godzet. Art: 40, pag: 10. Tiltales af Köpmannen in om år ock dag. ibid. Tage af Köpmans Godzet til sin nödtorfft, som betales ther han låSa skal, ock hafwi ändå deraf sin Frackt. Art: 41. par: 2. Art: 70, pag: 15. Uttager Godz utan Köpmannens lof, hafwi det förwärkat. Art: 42, pag: 10. Afwiser Skeppzman då han honom hyrt hafwer utan sak, gifwe honom half lön. Art: 44, pag 11. Hafwer samma rätt til Skeppzman i slik händelse, ock ändå så myket til. Ibid, par: 3. Swärie med 2. sine Skeppzmän, at nöd dref honom at töma Skeppet som kom på Grund. Art: 57. p: 12. Behålle Godzet, til deS Frackt är betalt. Art: 57. p. 13. Gifwe Skepzman, som med odygd beträdes, afsked utan lön. Art: 62, pag: 13. Sättie Borgen. vid. Borgen. Och Redare blifwa oense. vid. Art: 65, pag: 14. Betale det til Skeppetz nödtorfft försålda Godzet, då Skepp förgås. Art: 79, pag: 15.
Skepzfolket fare ej af Skeppet i Hamn utan lof. Art: 17, pag: 3. Ifrån Kosten af Britannien tihörer 1. Måltid om dagen, men Nordmännen hafwi twå Måltider om dagen. Art: 29, pag. 7. Måste hielpa föra Skeppet djt Skepparen wil hafwa. Art: 32. pag: 8. Twå St. allenast tagi en rätt Mat up med sig i Hamnen af Skeppet, ock icke mer, ock försume ej Skepzarbetet utan de willia bota skadan. Art: 33, pag: 8.
Skeppzman, är Båtzman wij nu gemenl. Så kalla.
Skeppzman eller Pilot annars som lockar eller borthyrer, gifwer den åter. Art: 1. pag: 1. Förstår ej sitt Embete, gifwer Lönen igen. Art: 3, pag: 1. Hafwi 3. Deutar för 1. Läst Tunnors in- och uthisning. Art: 5, pag: 1. Qwarhålles ej från Skepp för giäld. Art: 6, pag: 2. Blir siuk, tå låte Skepparen honom läggias i ett Herberge at skiötas af någon person. Art: 19. p. 42. Gifwe honom slik kost som i Skeppet är want at ätas. ibid. Wil hafwa bättre kost, köpe sig sielf. ibid. par: 2. Siuk bides ej efter, tå wind påkommer. ibid. Siuk blir helbregda, hafwi tå sin fulla hyra. ibid. Dör, tagi lön Arfwingar hans. ibid. Slår sin Skeppare, böte 100-Skillingar eller hand; Art. 24, pag: 6 Och Skepparen warder twist emellan. Art: 26, p. 6. En eller flere få skada af swårt Arbete, i dhe andras utewaro, böte the den skadan. Art: 33, pag: 8. Kan ey betala Frackt. vid. Frackt. Niute sin halfwa Lön om han afwises utan orsak. Art: 45, pag: 11. Skal blifwa hos Skepparen, så länge låSat, ock åter barlasten hafwer. Art: 54, pag: 12.
Skepzman löper bort med Penningar ifrån Skepparen, domes til galgan. Art: 61, pag: 13. Med odygd beträdd, bortwises utna lön. Art: 62. p. 14. Köper sig Skepp. vid. Skepp. Tager sig Hustru ock wil från Skepparen, gifwe åter det han upbar. Art: 64, pag: 14. Hyrd skal Skepparens Resa fulborda. Art: 1, pag. 1. Art: 72, pag: 15.
Skillingar. Art 8, pag: 2.
Skåne. Art: 13. pag: 5. Art: 25, pag: 6.
Sluyse. En Stad i Flandern. Art: 13. p. 5. Art: 25, p. 6.
Slutning eller Ställning at stark war, ock ej orsakade Winetz förspillan, swärie Skepparen med 3- eller 4-Skeppzmän. Art: 23, pag: 5. kunna the icke swäria, uprätte skadan. ibid.
Styrman hyrder skal resan fulföllia. Art. 1. p 1. Art. 72, p 15. Locke en annars Skepman eller pilot. Art. 1, pag. 1. Förstår ej Embete sitt, gifwe Lönen åter. Art: 6, p. 2. Qwarhålles ej från Skeppet för giäld. ibid. Eller Skepzman städer sig och sedan köper sig Skepp, tå är han lös ifrån Skepparen. Art: 63. pag: 14. Köper sig Skepp. vid. Skepp. Giffter sig, och wil ifrån Skepparen, gifwe åter det han upburit. Art. 64, pag: 14. Är obekant och behöfwes Pilot. Art: 59, pag: 13.
 
T.
Tågen må pantsättias för brist på Victualier. Art: 13. p. 3. Sällie ej Skepparen bort utan deras lof som Skeppet äga. Art: 15, pag: 3. Brista i windningen, som sades wara gode, betale dem Skepparen och Skepzfolket. Art: 22, pag: 5. Art: 47, pag: 11. Gå sönder för än Köpmannen wiste äro, betale altsamman Skepparen. Art: 22, pag: 5. Gilla Köpmännen, ock gå ändå sönder, betale alle samteliga skadan. ibid.
Trawemynde. Art: 6. par: 1. pag. 2. Elfwen som löper ifrån Lübeck til Östersiön.
Twist kommer emellan Skepparen ock Skepzmännen. vid. Art. 26, pag. 6.
Turnesepenningar. Art. 4. pag. 1.
 
V.
Vlie. Art. 44, pag. 11. Art. 56, 60. p. 13. En Ö i Holland.
 
W.
Wagnskott. Art. 46. pag. 11.
Watn lika räknat med Win, då utkastat öfwer Bord. Art. 30, pag. 7.
Win förlores af Tågens bristande i hisningen. Art. 22. pag. 5. Kömannens sällie Skeppare til nödtorfft sina, på resan. Art. 35. pag. 8. Samma betales tå man kommer djt som låSa skal. ibid.
Winden kommer, tå må den siuka lemnas. Art. 19. pag. 4. Försummas ej för Penningelån skull. Art: 41. Pag. 10.
 
FINIS.
Image
Err-
//Nedan följer förklaringarna till artiklarnas slutnoter. Jag upprepar inte Artickelnumren. Tyvärr är här blivet något galet vid tryckningen 1689, eller rättare sagt flera saker. Sidnumreringen stämmer, men not a och b saknas. De är istället utskrivna som paragrafer. Hadorph hade förmodligen tänkt att med noter beskriva skillnaderna mellan Amsterdam-kopian och Köpenhamn-kopian//
 
Någre åtskillnader i then Gottländska Siö-Rätten,
emellan de Exemplar som i Amsterdam och Kiöpen-
hamn tryckte ära.
 
1. Artickel.
§. 1. Nostrum exemplar haber: Styrman eller Båtzman; Hafniense Styreman
Ledsagare, eller Skiepsman.
 
2. Artickel.
§. 1. Nost. Exemplar: Med tre, som innan Skiepsbord äre. Hafn. med two. Etc.
3 Artickel:
 
 
16 Gotlandz
 
 
 
 
 
c§. 1. Nost. Exempl. 1111: d:r Hafn. 1111. Penningar. Ibid.
d§. 2. Hoc nost. 111. d:r ut; Hafn. 1. Penning in, och 1. Penning ut.
eItem, Wore thet så, at något Godz i nödfall, eller för Storm och owäder skull blefwe
utkastat af Skieppet i Siön, thet samma Godz skal betalas efter som ärlige Män sä-
ja och föregifwa at thet kan giälla i the Städer, dijt som the Godzet föra tänkte, til at för-
yttras. §.2. Och skal man wärdera både Skieppet, och alt thet Godz som i Skiep-
pet är behållit: Och hwilket thet sammt Godzet tilhörer, som aldeles blef utkastat, han
är skydligt att gifwa Skiepparen Skiepslönen (frachten) efter Skiepz-Lagen, lika som han
hade sitt Gods behållit
NB. Articulus 7. in exempl. Nostro, 8:vus est in Haffniensi, & sic deinceps.
f8. Artickel.
Nost. Exempl. af Eld Wåda, eller Nödsak: Hafn. Af Eld. Eller annor
Nödsak.
Articulus in Hafniensi Num. XI. In exemplari nostro desideratur.
gItem, När then som i Watns nöd är, kastar Godzet, tå skal Skieppet, och thet Folk,
som Godz hafwer i Skieppet, thet samma betala efter Marketal, lika som hwar slags Godz
kan giälda i then Hamn, dijt som the Godzet föra tänkte.
h/Originalnoten ej funnen/ 13. Artickel.
Exempl. Nost. §. 1. Och thet Skiepp hörer til tuå, tre eller flere: Thet samma
Skiepp seglar ther ifrå, och är frachtat til at segla i främmande Land, och kommer til Sluy-
se. etc. Hafn. Thet Skiep hörer til twå eller tre i thet samma Skiep går från Landet
ther ifrån, och kommer til SluS. Ets.
iOch är frachtat at segla til andra Länder. Ibid.
E. N. Utan han hafwer theras förlof, som Skieppet äga. Hafn. Add. Eller then som en
part i Skieppet tilhörer.
k14. Artickel.
E. N. §.1. Wij hafwa god Wind. Hafn. Mig tyckes, at wij hafwa god Wind.
l18. Artickel.
3. Desunt in Hafn. Sequ. Och han skal läggia (låta) them (Togen) uti god för-
waring til hand (theras) bästa, som Skieppet tilhörer.
m16. Artickel.
§. 1. Eller från andra Städer, deest(?) in Hafn. Som thet ladat (lastat) hafwer.
n§. 1. Malcanderen: Malckanderen, quasi dicas: Man elk ander: Mutuo inter se. In vicem,
oAlius alium alter alterum. Met Malckander: simul. Una, pariter. Lexic: Kiliani,
§. 3. Desunt in Hafn: seqventia. Om man thet på kortan tijd bota kan; och före Kiöp-
mannens Godz dijt som han lofwat hafwer. §.4. E. N. Men är thet så, at man Skiep-
pet i kortan tid, icke igen byggia kan: pro quo Hafn. Men hwars icke tå etc.
pIbid. Hafn. Addit in sine: på ett, eller samma maneer.
q/?/ 18. Artickel.
§.1. Och dricker sig drucken, Hafn. Add. dolla och fulla; och göra Kijf och
Twist. Ibid. At låta läka (hela) them på Skiepsens Kost; Hafn. Addit. Och icke heller
på Kiöpmans Kost.
t19. Artickel.
§. 2. Och annat intet, deest in Hafn. Uthan thet är Skiepparens goda willia; för
ty han är honom intet annat skyldig at gifwa: sed ejus loco habet: Fast om han woro på
Skiepparens Kost.
u§.7. Malcanderen v. Sup. Artickel. 16. NB. I denna Artickel fins och Ordens
omwäxling; men meningen är then samma, doch fullkombligare än then, som i dhetta
Exemplar är.
x21. Artickel.
§. 1. Då är han plichtig at opropa sina Kiöpmän, deest n Hafn. Sequ: eller Sty-
reman och störste delen af Skepsfolket til witnes, om thär intet Kiöpmans Folk är inne.
yIbid. E. N. Til at behålla Skiepp, Lijf och Godz: Hafn. Til at behålla Lijf och Godz,
och Sundhet.
z§. 3. Kom till sittiandes; deest in Hafn. På Grund. Ibid. Något Godz
blifwer i Skieppet genom laka skadat.
aa Hafn. Addit. Af thet watn, som lopp (rann) under Faten.
bb 22. Artickel.
§.4. Deest in Hafn. Så at något Fat eller Pipa förlorat warder. §. Ibib Tå äre the samptligen skyldige at betala then skadan;
cC Hafn. Addit: til Kiöpmännerne.
dd 24. Artickel.
§. 1. Tå är han skyldig at hålla them i god Frid, (sämja) deest in Hafn. Så at in-
gen giör then andre någon orätt. Och skal han theras Medlare wara.
ee Hafn. Addu: uti all ting, dat se Malkanderen miSdoen; id est; Som the emot hvar andra miS-
handla, giöra eller bryta.
fF 25. Artickel.
§. 1. E. N. Item, Ett Skiepp är förfrachtat til Bordeus, til Sluys, eller annorstädes.
Hafn. Til Kiömanhauen at fara, quod falsum, eller annostädz. Ibid. Och blifwer giort
ett wist aftal, Lotzmans Gelt i e. Ledsagares Penningar, eller Lön, thet kommer på
Kiöpmännerne &c. Ubi Hafn. Och giöra theras Partij thog ader (i.e. simul una,
pariter, alte gader, simul omnes: Lexic. Kiliani) ock wari thet Kiöpmännernas skade,
etc. ibid. In sine
gG Hafn. Från Flandern som Man Past kallar.
hH 26. Artickel.
§. 1. E. N. Emillan Skiepparen och hans Skiepsmän; Hafn. Emillan Skiepparen
och Kiöpmännerne. §.2. Så framt han för thet bråttet bött hafwer.
iI Hafn. Add: ef-
ter theras säyande, eller godt finnande som (med honom) wid Bord sittia.
kK 27. Artckel.
§. 1. In Exemplari Hafniensi desunt sequentia: Och ther kommer ett annat Skiep
samma Tijd,stöter på thet Skieppet, som ther för fast ligger.
lL item haec: Och at han thet
icke hindra kunne, tå är han icke förbunden mer at betala, än som halfwa skadan, them som
mist hafwer. Men törs han thet icke med sina Skiepsmän swärja, så skal han them skadan
allena betala. Thet är Rätten ther om §.3. in sine E. N. Så lägger man gärna uhr
wägen;
mM Hafn. Så lägger man giärna thet gambla Skiepp uhr wägen.
nN 28. Artickel.
Är myckit fullkomligare in exempl. Nostro, sed Hafniense add. In sine: at thet intet felar.
oO 30. Artickel.
§. 5. Och willia SkiepsFolket, så må the och wäl thär inläggia ett Fat Watens; Hafn.
Add. Skiepparen och Skiepsmännerne.
pp 31. Artickel.
§. 1. Deest in Haf. Så länge som Skieppet hafwer låSat.
qq 33. Artickel.
§. 1. Exempl. Nost. At Skiepsarbetet thär igenom icke warder försummat. Hafn.
At Skiepparen intet blifwer förtörnat.
rr 35. Artickel.
§. 2. Men han må wäl taga af Kiöpmannens Wijn. Hafn. Add. Och Gotz.
ss §.1. Kiedior eller Slutningar Hafn. Add. Eller något annat.
tT Ibid. §. 1. Belg: Och Skiepsmännerne. Hafn Störst delen af Sälskapet godt tycker.
uU §. 2. Belg. ende de Schipper den Coopman leuert bowen maelvloede:
id est; Och Skepparen sätter (förer, flytter, lefwererar) Kiömannen uppå Landet, öfwer thet mål, som Floden faller: supra vel ultra terminum accessus maris.
xX §. 1. E.N. Kiöpmannen i Skieppet. Hafn. Frachtmannen then som frachtar Skiep-
pet.
yY §. 4. deest in Hafn. lijka som Kiöpmannen gifwer af sitt Gotz.
zZ §. 5. decideratur in Belgico: och theSlikest när thet kastat warder, så skal man thet räkna twå Penningar för en.
aAa §. 1. Item, ett Skiepp seglar från Amsterdam, Hafn. addit. eller från Were i. e.
Veriae, seu Veriae-arum; Campoveria, Oppidum Zeelandiae. Kilian.
bBb §. 1. E.N. Så är han skyldig, Hafn. Så är Skiepparen skyldig.
ccc 46. Artickel.
§. 1. Van een Vat aszschen een Brabantschen ubi Hafn. Van enen
Vaten VlaSches (i. e. för ett Faat Lijn) enen Groten ibid. E.N. Som Skiep-
paren förer; Hafn. addit: eynen groten Holk, i.e. Holeas, navis oneraria, gravis, fru-
mentaria, navigium latum, vastumqve. Kilian. Ibid E.N. §.2. Thetta föreskrefne Godz
må Skiepsmannen, (ubi Hafn. Skiepparen) om bord behålla. &c.
ddd (Se ccc.)
eee (Se ccc.)
fFf §. 3. Men frågade Skiepsmannen, Hafn. addit: nich, i. e. intet, quod etiam
ad sensum.
gGg §. 1. E.N. Item, ett Skiepp seglar från Amsterdam; Hafn, från danske, quod falsum.
hHh §. 1. Deest in Hafn. Til Amsterdam eller annorstädes.
iIi §. 1. E.N. .Kommer i Marknad; Hafn. Kommer til Amsterdam.
kKk In Exemplari Hafniens desunt nonnulla circa finem.
lLl §. 1. E.N. Som Gotzet utlyftat hade; Hafn. addit. uthur Skieppet, som af Siön
kommet är. Ibid. E.N. innan Fem Wärke (i.e. Sökne) dagar; Hafn. innan Femb dagar.
mMm Verborum transpositio nonnulla, sed idem sensus, & plenior in Exempl. Belgico.
nNn In E.N. deest initio: Item, wore thet så, at etc. quod in Hafn. extat. ibid. E.N.
han hafwer, Hafn: Så hafwer Skiepsmannen. etc.
ooo §. 1. E.N. Med sin Eed. Hafn: addit bis: an den Hilgen i.e. wid the Hel-
ooo Gon, quod in antiquis Legibus Sueticis idem atqve uppå Helgonen.
 
=============================================
Umeå universitets kataloguppgifter.
http://digibook.ub.umu.se/eod/12339457.pdf
Title
Then gambla Wijsby siö-rätt fordom på göthiska : sammansatt af dhe förnämste kiöpmän och skieppare i Wijsby, at bruka för rätt lag uthi stora siön emillan skieppare, kiöpmän, ... ; förra uthrijkes på åtskillige orter tryckt uppå gammal och ny tyska, hollendska och engelska; men nu först på wårt swenska språk med några åthskillnader och ett kort register ; uplagd med Hans . Kongl. May:tz bekostnat
Originator
Publisher
Stockholm
Publication Date
1689
Language
Swedish
Format
[5], 2-20, [5] s. ; 2:o.
Classification (SAB)
Oe ; Oet-c.3 ; Kc.3(u) ; Hca ; Oet-cbf.3
Classification (Dewey)
340 ; 948.501 ; 839.78
Note
[Föret. s. 4 undert.:] Johan Hadorphius.
Utgavs också på holländska under tit.: æt Boeck der Zee-rechten, inhoudende: Dat hoochste en oudtste Gotlantsche Water-recht ... tæ Amsterdam 1626, 1663, Middelburg 1637, 1664, Harlinghen 1646 etc.
På titelsidan träsnitt föreställande skepp, (från en grav i Uppsala).
Editerad av: Helen bolander (2019-03-20 13:50:12)