Rhezelius på Öland och längs Kalmarsund 1634


 Resmo kyrka, Ornamenta Runica, Rhezelius 1634

Jonas Haquini Rhezelius fick 1634 i uppdrag av Uppsala universitet att dokumentera fornminnen, bevarade dokument och annat på Öland. Han fullgjorde sitt uppdrag på bästa sätt och dokumenterade sina fynd i illustrerade handskrifter som finns bevarade på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Tills vidare må hänvisas till dem vad gäller hans goda illustrationer. Uppställningen i punkter följer tyvärr inte med från min avskrift.

Nedan följer merparten av hans skrifter, överförda från hans s k konceptskrifter, skisser. Språk och alfabet och handstil är mycket annorlunda, så felen i nedan renskrifter är säkert många. Ett av arbetena är ännu ej bearbetat, ...Runica..., och ett har jag givit ut förut, Propûgnacûla Ölandica, om försvarsverk. Nämligen hade Rhezelius även ett militärt syfte, i stormaktstidens militärstat Sverige.

Följande skrift behandlar de böcker, avtal och dokument han hittade under sin resa.

F. c. 1.1

COLLECTANEA ANTI-

QVITATÛM2,

IN ÖLANDIA ET SMALANDIA.

Thet Ähr,

Åthskillige Böckers, Stadgars, Statûters,

Recessers och Brefs, Memorial;

Skrifters och Handlin-

gars Annotation

ANNO

1634.

Aff

J: H: R:

- - - -

Avskriften Fredrik Åsenius vintern 2018

Docûmenta Ölandica.

I.

Finnes hoos Lars Andersson i Skogzbÿ fordom Foûg-

de i Skogzbÿ i Torrslûnda Sochn, desse ef-

terskrefne handlingar, i en book in qûarto

medh en gammal Lagbok inbûndhen.

  1. Om frijdh i Sochnom, thär alle skole frijdh hafûa.
  2. Om Hemfrijdh.
  3. Jûlefridh.
  4. Om disetingz frijdh.
  5. Om Wårefrijdh.3
  6. Allmansfrijdh.
  7. Och böther å thässa frijdere.

Aûthor. Dhätta är konûng Birgels Lagh och står

der uthi thet 14. Capitel uti tingmåla Bal.-

Proverbiale Rijm.

Wore icke Lagh i Landet, så toge hûar som finge.

  1. Om Rätta Tingzlÿsan efter d.(?) gamle sedûänio.
  2. Om Swerigers Vapner, och dheras lätters(?)

och färgors beskrifning.

10. Om eedhgångande, och dän som orätteligha

swär, hwadh hafwa(?) på honom wedherfaran-

des wardher.

11. Domare Reglorne, eller hûadh en Rätt do-

mare besinna skal.

I lÿchten på Domare Reglorne står.

  1. Af M. Olof Petri Holmens. forst utgången.
  2. Hirographûs Erici Olaûi Swartmarke(?). Scriphit hz(?).

Docûmenta

12. Landz Laghen medh alla sina Balker, sampt hans

Nampn som boken skrifwit hafwer. Altså;

Scriptor L. Explicit legisteriûm Regni Sûeciae, conscriptûm perme

Ericûm Olaûi Helsingiûm de Kinnaflo(?) pro tûne(?) tempore

Sacellanûm in Tûna terrae praedictae. finitûm die 12

Martÿ. Anno Domini 1552.

Poscessor Nils Ericsson Borgmästare i Gäfle är

rätta aganden åt thenna Lagboken.

13. Extract af Calmare, Nÿköpingz och Wästerås recess.

om godz och thäm ther å boor.

14. Kon. Gûstaûi Erici Stadgar. Om Armborst.

om Ekaskogh. Om häradzhöfdinga. Om sak-

örs brûtt. Om häradz höfdinga tiänst. Om dråp-

mål och skott. Om Arf etc.

15. Konûngz eensak, efter som the i sigh sielf lÿde.

16. Proweste4 tingz ransafkning mz5 sine 9 pûncter.

17. Någre Reglor, hûar efter domare sigh på-

minna skole om Kÿrkio handlingar.

II.

Hoos Dm6 Gûdmûndûm in Torsslunda, fins ett

Reg. Gûstavi Erici bref, Innehollande om K.

godz ransakning, & Att ingen må taga af

K. godz eller Prästebool, någor ägor, vtan

bref och ransakning, sampt en af Capitlet

som och må där öfr see. Dat 1538.

Ölandica.

  1. Dn. Petrûs in Wekelbÿ, hafûer och en Landz Lag-

book, skrifûin i danske feijdatijdhen, hûil-

ken bok, Bencht Håksson, fordom deras

lagläsare hafwer äghat.

  1. Item, fins hoos Dn. Magnûm in Kastalösa en Stadz

Laghbok, medh gamal mûnkestÿl skrifûin.

  1. 1. En Vnderwisning och rättelse om Jordamätning /

Och hûrû mÿcket som penning, ortûgh, ö-

res, ½ öres och (?7) land Jord, är. Fins hos

Dm Matthiam in Smedbÿ.

2. Item, fins sammastädhes, ett Extract af en

krönika, om Swenske konûngar, något

gammal stÿl.

3. Fins och, Johannis Messenÿ Rijmkronika, dän

större, som i konûng Attils tijdh först

vthgången är.

  1. Item, Hadhe en bonde D. Joh. Messenÿ krönika,

dän mindre.

  1. Dn. Olaüs in Ås, Hafwer danske Bond Prach-

tikan, dän mächta skön är 618(?) Trÿcht,

Af hûilken man hafüa künde, vnder-

rättelser om wäderlekz (?)acht, etc. och

mÿcket annat.

Hoos Nils i Torp i Gorbÿ Sochn, gamble Länsman,

fins en gammal Laghbok på Pergamen skrif-

win, mz gammal stÿl, in folio, öfwer Sûdherman-

land, vtgången af Kon. Erich Magnûsson 1407.

Hwilkens förtal, så lÿdher, Tarfûades i reservetet.8

Gûdh Alzwoldoger skapare himils och jordz och

allt thess thär innan är, han gaf försto lagh, och sat-

te Moijsi i händir, att kûnnegha thäm före sino

folke, och apter gûdz bûdh kiända han them, att

bÿggia widher räth och Lagh, och swå biûdher ok

en wäldogher Kûnûngir Swea och Götha ok

Nordmanna widher rättwijso ok lagh bÿggia.

Och sänder thäm thässe bok, som skippadh är

till stÿrsla, bådhe rijkom ok fattigom, swå att

skäl ärû skipadh mällan rätt ok orätt, rättûij-

sûm ok sniällûm till tröst ok hûgnadh, ok o-

rättom ok wrångûm till rätt ok rädde.

Och ärû wij skÿlldoghe, ok wiliam thässûm La-

ghûm fölghia, i gamblûm äterdömûm, medh

rättwijse skippadhûm ok sampnad samman

sättom, af Förfädhrûm wårûm. Eÿ swå nÿt,

att skippa, att sättia, att wij gammalt fördär-

w(?)om, thet länge medh skiälûm hafûir warith,

Vthan af fornom rätt ok gamblûm Landzla-

ghûm, thet Uthûälia, ok aftaka, ok i thessa

Book

Ölandica.

Book sammansättia, som nÿttlikt är Ok thet vte(?)-

lÿckia(?) som thûngt är, Thet ok til fÿlla, som af-

fath är, ok allûm måge wara til gagn ok hûgh-

nadh, Ok hafwm(!) wij thessa bok samman sätth,

Medh store vmhûxan, Allmoghenûm till gagn,

ok tarfwa.

Dätha efter:ne står där kÿrkio B. lÿktas.

ANNO Domini Millesimo qûadringensecimo Septimo 1407

Oppå Sancta Katharinae dagh, Stadgadhe ok sta- NB.

Dûe/c?/kth giorde, thän Erlighe Konûngen. Kon.

Erich Magnûsson, ok allt Rijke sins Rådh mz

honom, försampnadhe i Stockholm.

  1. Hoos Pastorem i Lööt Sochn, fins och en gammal

Lagbok, sampt och efterskrefne Acter

i ett band, som är:

1. Edhers formûlar vthi höghwichtige saker.

2. Dom om kätterij, vthi förfûdne(?) leedher.

3. Hwad Adelen prÿdher(?), Och hûadh an dåre känes af.

4. Konûng Johans Jûlefredz 10 pûnchter.

5. Och Landz laghen medh alle sine Balker.

  1. Uthi Kälda Sochn Kÿrkia, fins efterskrefne böker

och gambla skrifter. N:9

Docûmenta

  1. Een bok Reg. fol. Evangelia och sånger öfwer hela

åhret, framst på formen står 28 past. nomina

som där warit hafwa.

  1. Missale. Och en foliant innehåller 247 folia.
  2. Evangelia och Epist. Reg. 4:to och på Pergamen. 226 fol.
  3. Orationes Monacûm in 4:to och pergamen. 31 fol.
  4. Psalteriûm Davidis och några Cantelener. 83 fol.
  5. En sångebok all medh notûlis 33 fol.
  6. Än Psalterium Davidis in 8:vo. grof stÿl mÿcket

wäl skrifûin, innehåller 204 folia.

  1. I Bödha Sochn Kÿrkia finnes alenast desse böker

På Pergamen skrifne.

1. Een Sångebok sampt Evangelia in Reg. 4:to.

2. En sangbok något mindere.

3. En än mindre in 12:o alt in pergameno.

4. Tû kors, alns långa af massing amleredhe och

wäl giorde, mÿcket gamble.

5. Aflatz Järn och 2 stamplar, och mÿcket gamle

i munkarnas tijdh giorde.

  1. Hos Dn. Danielem in Repplinge, fins dätta. N:

1. Revelationes Caelestiûm S. Birgittae de Regno Sveciae

Efterst i Boken står, så;

1492. Mille qûadringenti nonaginta dûo simûl Anni.

Ölandica.

Cristi quando fere, de nativitate fûere.

Hoc mundi Lumem, Miseranscaeleste volumen.

Qûod dedit ipse Deûs, Impressit Bartholomeûs,

Gothan tûnc Hospes, Lûbcensis civis & Hospes,

Sit laûs inde Deo, Sit merces Bartholomeo.

Pas sit terriginis requies animabûs egenis.

Regnûm Gothorûm müinat(?) Deûs xxxx Svecorûm.

Postea incipit tabûla librorûm caelestiûm revelat.

S. Birgittae de Regno Sveciae.

  1. Een dansk Rijmkrönika reg Oct. Om danske

och swenske konûngar.10

  1. Item Tre gambla vtländske penningar, sampt NB.

Jerûsalams Ciccel /skära?/.

  1. Hoos Håkon Jönsson, kämnarn i Calmare Stad

fins efterskefne märkliga handlingar.

1. Swenske Stadzlaghen medh alle sine flockar,

Är skrifûen 1590 af en be:d Pär Andersson

wäsgiöthe, melan Jûl och Påska.

2. Kon. Erich Mgnûssons stadgar 1407. Om

flock och sampnadh å foûgter, eller Borg-

mästare och Rådh. Och theras boot som

brÿta.

3. Om Eedgångande och hûadh där märkia skal

som edhenom gör.

Docûmenta

  1. Upsala Beslût 1538. s. Pet. & Paûli dagh. Om dhäm

som saijes wara ährlösa, och må eÿ lagh gån-

ga.

  1. Extract af Normana Laghen. Om tÿfwerij, som

mindre wärt är än 1 öre. Sampt boot

och straff där å.

  1. Wästeråhrs handel. Om Biskopz saker.
  2. Articlar vtdragne af Calmare stadgar, 1484.

Om fodher och häradzhöfdinge hästar, Jacht.

  1. Konûng Carls Gårdzrätter. 27 punchter.
  2. Kon Gûstafs Erici Gårdzrätter 29. punchter.
  3. Kon Erichz dän 14:s gårdzrätt och hof Artic-

lar, innehåller 61 stÿcken.

  1. Åtskildna millan thän gambla och nÿa Laghen.
  2. Allmannelighe Reglor vthdragne af östgötha

Laghen, Nÿttoge i Rättegånger.

  1. Articlar som lÿda till giftmåla Balken.
  2. Slächtlinea öfwer 11 Capite: Ärfda balken

et Tabûla Consangvinitatis11.

  1. En Tafla om Bakarf, Brÿst och Sijdho arf.
  2. Domare Balken och Reglor, 32 pûnchter.

Och vttÿdning på gamble ordh i lagen.

Ölandica.

  1. Kÿrkiobalken, Innehåller 21 Pûncter.
  2. Om Eedgångande och hüadh dän i tregge han-

da måtto befinna och betänkia skal. §.

  1. Eedher i höghwichtighe saker, och däns wå-

de, som falskelighen å bok swär.

  1. Spörsmål af laghen 15. Pr.12
  2. Ransakning å Prowesteting. 27 pûnchter
  3. Konûng Magni Ladûlås Stadgar. Om kÿr-

kiofridh, på Wäg, K.gårdh, och i Kÿrkia.

  1. Hederlige Wäl:de Her Nils Knûtzsons, Biskop

til Wäxsiö dom om Kätterij. Vtdraget

Levit. Cap. 18.

  1. Landwärna Balken, Innehåller, Om Röf-

ware, och däm som köper af däm. NB.

  1. Manhälle Balken 3 Cap. Om Nijdingzwärk och

förräderij etc.

Item

  1. Om fleres landfûttûgá sägher Ubodhe mål.
  2. Om man finner annan man hos sin hûstro.
  3. Om någon bijter annan
  4. Om man hûndr bijter man eller anat qûickt(?)
  5. Om man talar eller qûäder annna til spatt.
  6. Om the män som gå obûdne till gästabûdh.
  7. Om starka kara gå om land och tiggia.

Docûmenta

  1. Om man finner godz som i Iord hafûer ståndit.
  2. Hwadh man må laglighe föra af godz mz sigh.
  3. Om man hûgger ok före plog eller årdher.
  4. Om man bränner opp hûs eller skip med wilia
  5. Om hästa eller hors bijta hûar andra.
  6. Hwar man skal stå sin fara(?), hüar hästa bijtes.

Dässe Balkar och pûnchter sägz wara

Colligerede af Normanna Lagh och stadgar.

  1. Then Storm. H. Kon Johan den 3:s Jûlafridz puncta.
  2. Extract på någre förnämlighe pûnchter i Sweriges

lagh och Stechholms(?) gamble Statûter.

  1. Kon Johans 3:tÿ bref Dat. dän 11 Aûg. 1580. Om

Landzköp, hos Andlige och wärdzlige.

  1. Hertigh Carls bref, om klagemål och trättor.
  2. Kon Carls hÿsasÿns ordning

Alla dässe 30. för:ne pûnchter i itt band qûarto.

  1. En dansk Postilla, efter i boboken många lûstige

dichter och Historier skrefne, medh gamal

Mûnka stÿl, om Kon. Abboter, Biskopar etc.

  1. Biskop Larses krönika in folio skrifûin.
  2. Hafûer han och Andra trÿchte, Kröniker

och laghböker, ärfft efter sin fadher.

Smålandica

  1. I Förlösa Sochn hos Pastorem, fins een Copia

Af däns Ädlas Wälb. och widt berömdas

Frûes. Frû Anna Trolles till helgerûm och

Erichz stadh, Sal hos gûdh Donations bref.

  1. Hoos Lähnsman i Torsrûm i Ålem Sochn finnes.

1. Een lijten Tÿsk och dansk Mÿntebok in 12:o

2. Extract af en gammal Krönika om någre Kon-

nungar, medh gamal stÿl. in 4:to

3. Item gamble Wärior.

  1. Pastor ibidem Hafwer en skiön Laghbok skrifûin,

I förtalet förmäls om åtskildnen milan landz-

och stadzlag, och hûarföre, nû så månge pengr

tagz för Kÿrkiostraff.

  1. Hoos Pastorem i Mönsterås, fins och en gammal

Laghbok 1548 skrifûin, dätta innelÿcht.

1. På brädet stär /står/ dässe g. Proverbia Svetica. N. I

Ther machten rättwijs är vtan Lagh.

Thär dagh är natt,-------- vtan wägh.

Thär fly är i stridhe,----- vtan fadher.

Thär ett är tw,--------- vtan sannheet.

Thär wän är owän,------- Ähr Lan- vtan trohet.

Ther ondt är gott, det. vtan mildhet.

Thär skäl hafwer orlof,- vtan Nampn.

Ther tiûfuar äro gömare vtan peningar etc.

Docûmenta.

Ther skitten wil wara ren, är ingen beskedlighet.

Thär wilian är rådgifware, regeras land illa.

Thär peningar äre domare, skickas landet warre.

Thär Gûdh är glömder, är fûllt af sÿnder.

  1. Hwadh olÿcka kommer åstadh – 12 stÿcker.
  2. Hwadh gûdhi och meniskiom är misshageligh 4 Pr.13
  3. Hwadh som behåller maniskian i godea gerningar.

5. Hwadh Adelen prÿder. 6 stÿcker eller pûncter.

  1. Twå slächtlijnier, och konûngz ensak, draget(?) af L. 14
  2. Kirkiobalken medh sine pûnchter.
  3. Landzlaghen medh alle sine balker.
  4. Vnderwijsning om hûûsesÿn.
  5. Konûng Gûstafz hofordning. 1544 Daterat. Upsala.
  6. Vttÿdning på gamble ordh, månge och sköne.
  7. Allmenlige Reglor vtdragne af Östgötelagen,

och af Konûng Birgels Laghbok.

  1. Om Biskopz sakörer, som skiûter sigh på Wäster-

års handel.

  1. Om Calmara stadger som vtgick 1484.
  2. Konûng Carls gårdzrätter, 26 pûnchter.
  3. Klockare Laghen, medh sine pûnchter.
  4. Konûng Erichz hofarticler Dat. i Wengarn

1561. 22 pûnchter.

  1. Domare Reglorne, medh sine pûnchter.
  2. Åtskildnat milan nÿe och gamble laghen.
  3. Edher i högwichtige saker.
  4. Kon Erich Månssons stadgar 1407.

NB. II. En konstbok som pasto sielf hafr skrifûit, när han war i

wastena klöster hos Nûnnorne, Åtskillige Konster etc.

Smålandica.

  1. Hoos Pastoris efterlefwerska i Cressdaal15 Sochn en

gammal Lagbok medh gammal stÿl och, så-

ledes om Landamärker, efterst i boken.

Här siger man af Landamärûm wårûm.

Annunder Slemma, war konûng i Vpsalom, och Sûän

Tiûghaskägg i danmark, the satte rifter(?) och

Råå märke imillan Swerike och danmark, då

nämdes af Swerike thesse män; Rangaldi af Ti-

ûnda landi, Betûer(?) af fiärdûngalandi, Hasi(Gasi?)

af WiSmanna landi, Hrimaldi(Grimaldi?) af Östergÿl-

landi, Namûr af Smålandi, Torsten af Was-

tergöthlandi.

Aff Danmark.

Tolli och Toti, Toke, af Jûtlande, Zünkal(?) af Siälan-

di, Daûn af Skane, Grimitor af hållande, då satte

the tolf sex stena emilan rikienar. Första sten

å snûtrû(?) åse, annan å dana beek Tridio å kin-

na sten. 4.de å wråknäs. 5.te Hwita(?) sten. 6.te

Brÿsse sten emelan blegen och möre.

Så skal Dana Holm skifftas.

Dana holm är skifter i tre lûti, En lûtt Vpsala

Konûnger. Annan lott å dana Konûnger. Tredie

å Noran Konûnger, Tå(?) stena thera stodh, då

hölt dana konûngar besle(?), Vpsala Konûngar, och

Noran Konûngar i Istadh hans.

Docûmenta

Nû börias å dana holm, Or dana holm ok i Stempno16

sûnd, Or stempnosunde och i Klefiar, Or Klefiar ok

i flekås, Or flerkås och i fläkebeek, Or fleekebek

och i Sansiö, Och or sansiö och i alldra manna brakå,

Or aldramanna brakkå och i dûärgsrijp, Or dûärgz-

rijpe och i gnippir, or gnÿppir och i ewri ås, or

Eûri åås och i Kellÿster mössa, or Kallÿster mö-

sa och i sinû åås, or sinû åse och i diûpa daal, Or

diûpa daal och i dazbo åås, or Dazlo åse, och i herna-

bierg, Or hiernabierge och i gawa röör, Or ga-

wa röre och i madel näs, or madel näs, och i Nisû-

langhe, Or Nisû lange och i Vnabierg, or Vnebierge

och i Jûlzås, or Julzåse och stittrû ås, Or stirû

åse, och i Klotabierg, Or Klotobierge och i Malkû

möse, or Malku mose, och i Biûrtzö, or Biûrtzöö

och i speenos, Or spenose, och i Astaberg, or Asta-

berge och i Strakû, Or strakû och i hestabåga, och

i dana beek, or danabeek och i statû siöö, or sta-

ten och i Bottn, och i orsio, och i Råbeek, or Råbek,

och i Konûnga wadh, Or Konûnga wadhe, och i

mÿöorta daal, Or mÿertadal och i botsiö, Och i

Böke beek, och i fÿges wijk.

Emilan finû och halland.

  1. I Kÿrkian i be:te Kressdal Sochn, find desse Mûnkeböker.

1. Een sångebok mz notûlio.

2. Ps(?)alteriûm Davidis, heel igenom med notûlio. NB.

Smålandica.

  1. I Misterhûlt Kÿrkia finnes desse saker som folier.

1. En konûng Karlz Herredagz bref, Angåndes om fredh

melan Pålen och Swerige. Dat 62017. 10 August.

2. En gammal Pergamentz bok, medh gammal stÿl.

3. Tu konûng Carlz gûld, en klippin, och et annat.

4. Hoos Sacellanûm fans en gammûl Konûngh vide efterst

Erich Magnûssons hampnaskråå. Dat 1407.

  1. Hos Dn Cristophrûm Pastorem & Praepositûm, in

Tûna finnas en märkeligh book. N.

1. En gammal Läkiarebok, Och om swänske Ör- NB.

ters dÿgder, Trägårdz planterande, hûil-

ken en biskop i Wexio be:d Nils Trolle ägt hafr,

för 200 eller 300 skrifûin.

2. Ett gammalpergamens bref, Biskop hindrichz

i linköping, Innehållades om K. Rättighet

Daterat Cressdal 1482.

3. En dansk, Kämpe Wijsbok, i danmark trÿcht.

  1. I Hiortered i Kÿrkian fins

1. Fem stÿcker oblatz18 bref Daterede i Linköping.

2. Legenda Dominicalia in octavo.

3. Psalterium Davidis, mÿcket wäl skrifûin.

4. En gammal Kÿrkiones Räkenskapz bok, af

hûilken man kûnde hafûa stor rättelse om

mÿnte wärderingar.

Docûmenta

  1. Hemming i ÿxered i bem:te Hiortered Sochn hafuer

en skön Lagbok in 4:to Och domare Reglor-

ne efterst Vthi.

  1. I Glahamnnars Kÿrkia fans deSe böcker.

1. Abreviariûm, förtalet eller Tÿtûlûs war borta.

på Pergamen skrifûïn, gammal stÿ

2. Manûale Caelesiasticûm.

3. Lectiones de Beata virgine På Pergamen skrivne

4. En gammal trÿcht biblia, 1526 i Stocholm.

5. Twå Sångeböker, 1 Pergamen andra på paper.

6. Tû gambla bref. Vide sûo loco melan och fol.19

  1. Wimberbÿ Stadz Privilegier dhe gamblaste, aff kon.

Carl dän nijonde vtgifne i Linköping den 14

Jan 1604.

2. Sal. Konûng Maÿ:tz Höglofligh i åminnelse, Gûstavi

Adolphi Confirmation, Dat. Stockholm 15 April. 620.

På Öland.

  1. I Rûnstens Sochn fins en mÿcket gammal Jordabok

mz nûmeris abreviatûris, skrifûin til thet åhret

1461 i Sten Stûres tijdh, hwilken märkligen

tarfdas af skrifwas, och sedan förûars in Archivo.

Och icke förfaras, såsom - ty warr – nû sker,

efter ingen där kan henne läsa eller förstå, wo-

ro och nÿttigt för, trätor skûl, som där är om

Jord.

Smalandica

  1. Hoos Süperintendentem i Calmare, fins en Latinsk

Bok, såsom mÿcket förmäler om Rûnor och

står många Alphabeta Rûnica i be:te book.

Aûthoris nampn, hafr iagh förglömdt.

//....Åtskilliga tomma sidor följer....//

Copier Aff

Tw märkelighe bref Vthi Glahammars Kÿr-

kio i Småland fûndne.

  1. Praescriptio

Serenissimi Regis Gûstavi Erici, bref till Små-

land och Öland. 1 Om Biskopa och Klerke-

rijdz rättighet. 2. Konûngens förbodh etz.

Dat 1528 Kath. dagh.

  1. Praescriptio.

Regis Rom. & Boem. Ad fratrem sûûm Regem Vnga-

riae Sigismûndûm, pro legato sûo nobili polito

itûrûm in Italiam per Vngaria. Data Pragâ.

Nota

Effterföliande 2 gambla Stadgar äre skref-

ne, ûhr en gamal laghbok, hûilken, finnes

i Vpsala, Vthi Ett gammalt liberÿ, hûilka stad-

gar, äre i bland the gamblaste, som nû kan fin-

nas etc.

Praescriptio.

Sereniss. Regis Gûstavi Erici Bref

till småland och ölandh. 1 Om

Biskopa och Clerkeridz rättighet

af almogen 2. Konûngens för-

bodh, at Präster icke må trûgha och

förhålla Allmogen sacramentet.

Dat. Stoch. 1528. Katharinae dagh.

// Följer två för mig oläsbara sidor medeltida skrift, som är brevet från Gustav I 1528.

Därpå en för mig oläslig text i munkstil, som är brevet från kung Sigismund i Prag. //

Gårdz Rätter.

1.

Thetta är ährliga höfdinga ok första swe-

rikis och Götha kûnnûngx stadher och skippadher

Gårdz rätter och hans Hwsa. Och sidhan hafûir

han samma rätt allo sino Rikis Rådhe swå som

Biskopûm, Riddarom, och Swenom, som i

Hans Rådhe ärû. Och särdelis allom sinom

Ämbidzmannom.

2.

Hwilke som Rätt hafwa, Hûari the hälst stadde

ära.

3.

Hwilkin man annan slår i hiäl, ok gripin medh

färske gärning, gifwi sitt lif före, wardher

han eÿ gripin medh färsko gärning ok witis

thet honom, Thå skal Gårdzmästaren nämpna

tolf män i gårdanom af engasûmono(?) owil-

doghe, the skûlû han antighi wäria äller fälla,

Wardher han fäldher, miste lijf sith.

4.

Hûgger man annan såår eller stingir til blodh-

wite, miste samû hand, äller wäri sik medh

som förra six(?), om han wardher eÿ fangen widh

färske gärning.

5.

Slåår man annan Pûst äller Käpz hûgh, ther eÿ

går blodir ut: äfter thå skal knifûir stingas

ginom hand hans ok siftas fram till fingra

hans, Um han warder gripin i färske gärning.

Hwar

6.

Hwar som rÿcker swärd äller Knif ath androm

medh wräde(wrädg?, wrädz?) willia, han skal stingas ginom

hand sina, äller wäri sik medh tolf mannom

som för är sakt, än han wardher eÿ gripin

widher färske gärningh.

7.

Kallar man annan othugit nampn, Tiûf liû-

gare äller annat oqwädins ordh, är thet

Knape äller skÿtta, tha skal han sittia i thornith

än manadh ok äta watn ok brödh, är han sma-

swän miste hûdhena, är han hördränger älla

minna(?) man före sik, ligga i stockanom äller

i Kisthone; samûledh. Withis thet honom wäri

sik medh siex knapûm, Um han knapa är.

8.

Engen man skal dobla äller nakra handa thaûel

leka, sidhan godha nat är bûdit, i hans haerbär-

ghe, hwa thet gör, är han knape äller skÿtta,

tha skal han i thorne liggia en manat siw nä-

ther widh watn och brödh, är han smaswen

miste hûdena, är han hördränger äller min-

na man före sik tha skal han i stokken äller i

Kisthona liggis samûledh.

9.

Engen man ma sin haesth äller vapn bort dob-

la, Hwar thet gör wari ogilt ok standa

plikt

plikta som för är sakt.

10.

Engen ma ok högre dobla än han hawir redho til

Bordith medh sik, alth thet man å borghen dob-

lar wari ogilt, Sami rättir wari om allan

thafwel lik som om dobel.

11.

Engen man må ok frimark hafwa äller i frimark

ridha, thet är alt ogilt.

12.

Engen må annan före skûldh ohöfwisklika ma-

na, hwar thet giör standa samma rätth som

om oqwädhins ordh är sakt.

13.

Borgar man af androm anthigia medh köp äller

laan ok lofwar Honom före Gårdzmästarenom

äller androm skälikom mannom, tha hans da-

ghar kombir skal han honom bethala som hono

är möghelikith ath bethala och bereda, ok hinom

är qwämlikit sina(?) paeninga ath faa, ok at hin

eÿ oflänge(?) bidhar äpthe sinom paeningom,

Wil han eÿ än thå gaeldha skal Gardz-

maestaren ok thwe knapa(?) til naempn dhe

wÿrdha hans haafwor ok göra then rätt

som han aff borgadhe, räkker hans eÿ aath tha

skal Gardhz mästaren han i häxtho saethia

ther till han hafwer giort rät före sik.

14.

Borger man aff androm ok köpir ok lofwar

man

Man eÿ före Gardhzmästarenom äller före

ängasinneth(?) ok wardher han krafdher före

Gardhzmästarenom, Kännis han thet tha skal

honom daghin ath läggias til ath gäldha som

för är sakt, dÿl(?) som ok är gäldith minna är

siex öra tha wäri sik siälfwer tridhj ok är thz

mer än 6 öre tha wäri sik medh tolf man-

nom.

15.

Takir man kûnu medh waldh ok warder gripin å

färske gärnning miste lif sith före, wardher

eÿ takin widher färske gärning, ok witis thz

honom, ok dÿl(?) han tha, ligge thet till tolf man-

na edhe, nämpnd ok radhe halfw nämpndh

hwarthere.

16.

Stiäl man twa öra äller tu öris wärdh, miste lojff

sitt före stäl man en öre, miste hûdh ok badhin

öran, Stiäl man minna än halfwan öre ok

tho til fÿra penninga miste hûdhena.

17.

Hwar som röfwar til half mark ok wardher ther till

wûnen, tha miste lif sith, Hwar som röfwar mina

än half mark, bothe athir skadhan ok a fÿriti-

ghi mark, them thaghi halfwa Kûnûngen ok

halfwa malsäghanden, förma han eÿ bota,

Tha miste hûdhena.

18. Hwar

18.

Hwar man skal Liûs ok eldh bewara i sin stadh

a Hwilkins mans wägna eldher löss wardhir

ok timar ther af skadhÿ(?), Han skal kastas i

eldhen, vm han wardher gripin å färske gär-

ning, vm thet är i gardhenom äller i köpsta-

danom, thet är swa wijth som min herra ligger

ok hans folk, görs thet i landzbÿ, böthe xl.20

mark ok ather skadhan, förnia(?) han eÿ swa

blifwe i kûnûngx minne.

19.

Fäller knape wardh äller waku tha skûlu hans haf-

wor bÿtas, fäller mÿnne man tha springa i

grafwena ok ligge fiw nätter i kistone äller

i stokkenaom, Hwar som vnsigher annan rÿ-

me gardenom ok hafwi war o....skap21, ok

sami nätter wari om rotha skapp.

20.

Nu kan then man som nakra gärning gör the som

eÿ ära förra stadh ällir skippadh medh man-

gom thet skall wärias ällir fällas, Hwat gär-

ning thet hälst är som eÿ wardher takin widh(?)

färska gärning, Och dÿl han sidhan, tha nem-

pna then thera som käre(?) ok dÿl, siex män

om thet a lijf gar, ok tre män om thet eÿ a

lijf gaar, Hwat the fälla, wari fält, hwat the

wäria wari wart, gaar thet eÿ a lijf, tha

nämpne hwarthera tre män.

                  1. Hwar

21.

Hwar thessa gärninga gör, äller nakra gärning

af thessom, Tha biûdhem wij Kûning etc. Allo wa-

ro ängosinne, ok hwariom thera vm sik, ath,

tha Gardhz mästaren äller Malsäghiandhen,

till siger, hielpan ath fanga ok thaka then brût-

lika, ok före waar räth(?) latin koma.

22.

Hwilkin äller hwilke aff waro ängasinne äller an-

drom mannom, dÿrfwis till then brûtlika,

i hwath stÿkkiom thet hälst är, att wäria äller

fäll wndwälda a mothe rätthanom, ok war-

dher then Man äller the fangne, samma rätt

the som then brûtlike skûlde standa vnkûmber

ok tholken(?) man, som then brûtlika wntwäl-

der, Hafwi han hwarghen22 fridh i rikeno ok

kûmi aldher för war öghon ok asÿn wthan

han nÿta wara nadh ath.

23.

Hwilke sik förbinda medh rothaskap till samman,

fÿre äller siex, flere äller färre, swa inbÿrdis

hwar androm hiälpa, ath waa(?)r nätther krän-

kis ok minkis ok nokra made ath trösta mz

the förbindningh till ogärninga ok darskap,

Warin swa män som waart wärsta wilïa

witha, ok eÿ thet bästzsta, ok rÿme war

gardh ok kûmi aldhr fore wara

asÿn, vthan han särdhelis nÿthe

wara nadh ath.

_______________________

_____________________

___________________

_________________

Skepsz Stadger

Vm alla Kon. Åhrligha Vtgärder, Vm Hans Skipp-

wister och hans Spanmålå, så och om sakörena,

än23 bönder eij framgöra.

__________

Ta alla Konûngx Vtgärdher skal xiiij(romerska siffror,14?) natta bodh

före komma för än the Vthgiöras skûlû.

Thet är Laga Ledûnger iiij skep i hwarie hûn-

dare.

Item Will konûngar sielfwer vthländis fahra

äller sin häär vthländ sända radhe siälfwer

hûrû länge han will borta wara, Och äpter

thÿ wardir han ledûng vtbiûdha, som han

will siälfwer vthe wara.

Item Sither konûnger qwar oc wil eÿ vtfara

siälfwer, vthan sända sin här vthrikis, tha

är lagha ledûnger, viij pd viij spn aff hwar-

ia hampn.

Item Första skipûist i tiande lande äpter Vpsala

spanne24.

Sidhan i fiädhrûnda lande äpter eneköpingx

spanne.

Item ij skipwister ägha vthgifwas medh vi pûnd

och vi spn.

Item ij skipwister ägha vthgifwas med xl.

mark päningar i hwart skip.

Item Thessa skipwister ägha öfwer alt folk-

land ganga, tolkat af markland iord som af

wighom manne om iij. skip.

Thet

Thet fiärdhe skal vthgiöras aff mantali, aff

bondom och aff Bondasönom, aff lagho drän-

giom oc aff löskom Mannom.

Item The kallas Moande Män som xx åhra gam-

blä ärû, han skal i allom vtskÿllom standa til

thäss konûnger han vndan takir.

Nû skal skipwist vthgiöras, oc til konûngx vist-

hûûs föras tha skal en man wara för hûaria

hampno, oc en man för Hwariom atthûngar,

a tolkan atthûngx(?)män wilia taka, eÿ skal

han wara fattigharae än then ix marka kost

ägher, Eÿ ägher han wara witwillinger äl-

lir öfwer maghi, oc tho en man om hwart

aar oc(?) Lanzman, För alla hûndareno eller

hans wist ombodh, oc hûilkin thera thet la-

ther böthe iij mark, thom han hafûer hûnda-

ridh af, andra hûndareno tridhia täkkia

mannom.

Alla äghe the skipwist spannamåla oc andra

vthgärder göra som bönder ära, wari then bon-

de som skipwist oc spannemål orkar göra, then

eÿ förmåg(-e?) thet göra tha wari legodrängir

oc göre vth iiij ortoger25 om arith

Nû kûno böndher medh konûngx vtgärder

för konûngz wisthûs komma, ther ägha

Attûngx

Attûngz män före standa oc hampnamän;

Wil eÿ bonden räth göra å(?) rettom stampne

dagh, äller iij dagar för än skipwist skal vt-

ganga, tha mätis för honom ij peningar för

en oc fange tha Konûngenom sin fûlnadh.

Så är oc om spannamala korn span och malt

span oc swa aetthegäl oc xxx marker.

I Hwar vtgärdher skal vtgöras af mantali

tha skal alt hûndarith iämföras aff man-

tali.

Nû skal konûnger aff hwario hûndare haf-

wa iiij faat nöth äller oc hwar fiärdûnger

sith nöth, vi. bönder 1 faar, hwar bonde

iiij fang höö, eller iiii peninger, hwar bonde

i Liûs oc 1 höns, er eÿ liûs til, tha warin

ii bönder om eth lamb äller kidh, för i liûs,

ena gås för iij liûs.

Nû Kärer26 takkeman sigher sigh eÿ fûlla vt-

gärdher hafwa fangith, Attûngx man siger

sik hafwa vtgiffwit af sinom attûnge

oc sanna(?) thet hampnamän man mz honom oc fÿl-

ler thet medh viii attûngx manom oc medh länz-

mannarom, tha ware saaklöös.

Eÿ magh attûnger lagh före konûngx vtghrder

biûda oc eÿ fiärdûnger, och eÿ halft häradhe,

och

Oc sidst helt häradhe.

Nû ägha Bönder fûlnadh för kÿrkiona iordh

giöra, före swa mÿcket kÿrkionna bool är,

Thet är mark land(s?)iordh vndher hûndaris

kirkio oc ½ mark land iordh vndher tol-

sta kÿrkio, haffwer kÿrkian mera frälsth

stande thet för bondoman och ware saklös.

Sithia landbo qwarro the som rättelika ägha

vtgiöra eller tiänista man, ellir andra män,

tha som bönder kûnnna eÿ faa rät aff, tha ä-

gha the kräfia thet för gärdhe thera27, thaa

ägher konünger wald ath latha thet taka

af them garde28 hwadh han wil före the vth-

gärder oc sakören medh thet ära iij öre för

withit oc iij mark för hampnena.

Sither attûnger qwar tha är han sakir ath

v. markom fiärdûnger ath x markom ½

hûndare, ath xx markom ath hûndare, ath

xl. markom, oc a skipwisteno fûlla vth, the

booth ligger til konûngx bordh.

Länzman oc hans förwarilse oc viij Attûgx-

män the skûlû eÿ bort fara, för en tekke29

män hafwa fûlt fangith, the skûlû vitha

hwar som fûlth gör eller qwar standir,

Then

Then äger saklös wara the wäria, oc then är

fallin the fälla.

Fällis fiärdhûnger för nöth böthe iij markir

oc them taghi takkemän siälfwe, fällis man

för 1 faar, böte iij öre, Taghin oc them tak-

kemän siälfwe, Sigher takkeman thet onth

wara honom föris, tha före ham ath saak-

lösa oc hampte annath bätthre, Eÿ mågho

Kirkio wärande nämpnas för konngx

vtgärdher.

Nû kûnno konûngx vtgärdher eÿ kom-

ma a ratthom stampne dagh tha är thetta

förfall, först att the eÿ bûdh fingo. Annath

ath the senth bodh fingo. Tridia at(?) the wå-

dha eel(?) fingo swa ath the försl spiltes an

the hona vtfördho30, Thet skal Länzman oc

Attûngz män medh sÿnom edhom fÿlla.

Sitther alt hûndaridh qwart, tha söke folk-

landz han(?) härrom medh xij folklandhz

mannom vth xl marker oc swa skipp-

wisteno, medh swa gange Konûngx vth-

gärdher fram.

//I vänster marginal: Tr. In fol. m. fl.//

Aff Wårfrw en Wijsa.

Gläz Maria, Himmerikis Käÿserinna /ther

Werdoger war ath finna, före qwinnar an-

dra glädi ock frÿgdh, medh sannan Gûdh iak

wil tik lofwa medh alla mÿna fäm sinna, tû

fick then frÿgdh ther länge skal winna, tha

Gabriel bar tik then bûdh, Ave Maria Jûng-

frû skeen, thäs hälgans nadh är kûmmin

till tin, för vtan alt meen, thû wast eÿ saan,

unt saa Gûdz son i himmerik.

Gläz Maria then ther Jesum födde / ther dÿäfw-

len Mödde(?), alla pino(?) förödde, angist ok lang-

likit wee fördref, thet war ängen honom

ther till nödde, tha han a korsith hängde ok

blödde, som ÿsaias af honom skref, war spût-

tadher ok häddir i pûrpûra kläddir, tholde

nagla ginûm handir ok fötir, kronadher

ok flängder, å korsath hengder, swa reedh

han warom sÿndom böthir.

Gläz Maria modhir ok reen Jûngfrûa medh makt

ok mogha, oss bör att bûgha, tinom son warom

Skapara

Skapara Jesûm Christ, wiliom wij honom tiä-

na mik huppas31 thet skal oss dûgha, han haf-

wir oss frälst aff hälwitis lågha, ok hafûir

förwûneth diäfwl sins list, han hälûite bröt

ok eÿ förtröt, han tholde före Menniskione

mÿkit omak, a langa frädagh, badhe pûst ok

slagh thet tholde war henna för engen sin

saak.

Gläz Maria skär för vtan galla, thu hiälp oss

alla, badhe fol ok sniälla, i liff och dödh fraan

alla ostûndh, Säll är then man ther stade-

lika a tik kalla, han torf32 eÿ rädhas, at han

skal falla, Vti thet diûpa hälfwitis grûnd

äller pino ok dödh, fran hälûitis nödh,

Tin milda son han hafwer oss löst, medh sik

sith hälgha bloodh ok blodlika flodh, ra/e/n

af händir förtis och brÿst.

Gläz Maria thin glädi kan aldre forganga/

af sorgh ok twånga, mik takir ath langa

til the glädhi Jesûs till foor, Nû bidher

iak tik, ath thû mägh löös aff tûangha,

Läth

Låth mik glädhi ok frÿghd at fanga, medh tin

Son i himmerikis koor, ther thû radher mz

Gûdh fadher, eldh ok wädher, watu ok land,

Medh thine makt ok gûdhlike akt, Gûdh fa-

dher ok son ok then hälghe budh.

Gläz Maria thina glädhi kan engha fûllskrifwa/

Tû skalt blifwa, ok ewinnerlika lifwa, mz

the hälgha trefoldogheet, Thû äst the ena,

ther allom frÿgdh kan gifwa, angest ok wee

alla songh fördrifwa medh thinne dÿgdh ok

dÿgders kärlek, thû nû äst ok sitther Gûds

näst, ok radher medh honom, ok honom

tik medh tine bön, thû tik ok(?) lön,

Ewinnerlikit lijf, i himmerik.

AMEN.

Hampna Rätthen.

Efter att Gudz rättwijsa vthkräfwer att men-

niskiom i Jordarik, thet wedhertorfteligit

och gagneligit är, att lifwa efter skäl och rät,

och effter beskrefnom lagom, tå kûgiörom

wij, Wij Koning Carl allom fiskiarem, som

fiskia i skärom, på allmenningz Koningz

fiskefrûnd, att wij thenna efther:ne Artiklar

och Stadga, alle endrechtelige samtÿcht och

fûlbordat hafwer, ährligom och wijse mäns

Rijksens rådh och Borgmästanes vthi Stoc-

holm samtÿckio, Så hafwom wij taget oss

före, nedan beskrifwin rätt, allom spakom

och rättwijsom til förknûfwelse(?), och fredh-

zens beståndelse, orätwijsom och öfwerdå-

digom til räth och näpst, i så måtto som här

effter skrifwit står. Gifwit och skrif-

wit Die Bartholomei Anno 1400,

/Marginalanteckning:

”1450 rättelig-

J er … kallas Gisle(?) Nils-

sons hamne(?) / skrå.(?)

skriware(?).”

1.

Alla som fiskia widh Koningz fiske grûndh / skola vtan

försûmelse, vtan han siûk är, eller i herra fordz-

la farin är, höra gûdz saliga ordh, på thet Gûdz

welsignelse thess rijkeliga tilgå kan, hwilken

thet försûmar, böthe förste gång 7 öre. Andra

och tredie – 3 dler. Fierde gång förwijsas ifrå

hampnen.

2 Hwilken

2.

Hwilken som blifwer beslagen medh grofwa eedher,

som är emot Gûdh Alzmechtigh och hans Helga bûdh-

ordh, för första eedh – 1 dlr. Andra – 2 dlr. Tredie

seties i Koningz hechteltsse widh watu och brödh en

månadh, Och sedan vnder Kÿrkiones straff, och för-

wijsas hampnen.

3.

Hwilken som blifwer beslagen, att han giör orätt tÿn-

na, mindre än 48 kannor, Half tÿnnan 24 kanor,

Fierding – 12 kannor, Böte therföre som för annat

tiûfwerij, Sama lagh wari om alen33 wicht och kana.

4.

Ingen må heller hafwa mera än een vthrodde Bååt

i hampnen widh sine - 3 dlr, och ingen hafwe mer

båtarûm än 3½ aln, widh sine – 3 dlr.

5.

Ingen sättie strengar til grûnd för S:cta Jacobi dagh

widh sine – 3 dlr, och hampne foûgten före stren-

gen till rätta.

6.

Ingen tage bort annars hanka34 stenar widh sine

- 3 dlr.

7.

Hwilken som tager hång af annars bodh35 bote – 1

öre, Så för annar och tredie böte – 3 öre. Eller

wäri sigh medh 6 manna eede.

8.

Hwilken som drifwer annan af sin hampn bö-

ta – 3 dlr.

9.

Hwilken som rifwer annars bodhe taak bö-

te – 3- marker.

10.

Hwilken

10.

Hwilken som brÿter annars bodh som läst är

böte 40 dlr. om till äro tw witna.

11.

Hwliken som tager annars båt, vtan låån,

och icke kommer igen innnan sola satt är, böte

40 dlr.

12.

Hwilken som tager annars fisk som ligger

på berg eller bredzsel, gifwe åter fisken

och böte – 3 dlr.

13.

Hwilken som fahr medh noot nät eller liûster

i fiska leek, å annars ägor olofwandes böte

- 3 dlr.

14.

Hwilken som androm witar fûller tiûfnat,

och icke är i handone tagit, eller medh wit-

ne tilwûnnen, böte 40 dlr. Om till äro tw

witne.

15.

Hwilken som slår anan pûsth medh stock

eller steen, eller giör androm sår, blånad

eller blodwijte, böte för hwartene – 3 dlr.

16.

Friborne Frälsismän, Präster måge läggia

fridt till fiskes, till sitt äget bordh, och icke

till månghz.

17.

Hwar som förer annars mans strenger bö-

the 6 öre, Och hoo som sätter på annan böte

3 öre, Får han skadha, böte åter skadan och

å – 3 dlr. Och then flÿttie af som senast satte.

18.

Hwar

18.

Hwar som torsker widh annars streng bothe – 3

öre, rifwer han honom lös böthe – 3 dlr.

19.

Hwar som vtroor qwell eller morgon, för än

hampna foûgden blås i horn, böte 6 öre.

20.

Hwar som tager annars ösekar böte 40 dlr. Eller

werie sigh medh 12 Manna eedhe.

21.

Hwar som tager annars årar eller slår böte

- 6 öre, eller stöten genom kiölen, om han hafûer

icke penningar.

22.

Hwar som slår lös annars båt, och warder till-

wûnen medh tw witne böte åter skadan och

å – 6 öre.

23.

Hwar som tager annars bååt, eller sunderslår,

vtan ägandes lof eller lago, böte 40 dlr. och

åter skadan, om till ära twenne männa

witne, eller wäri sigh siälf tridie.

24.

Hwar som kallar annan oqwädins ordh, skalk

horesson, böte – 3 dlr. galler thet å äro eller lif

böthe 40. dlr.

25.

Hwar som tager annars krabbe stenar eller

Lätte36 böte – 3 dlr.

26.

Hwilken som sätter bodh på annars bodha

rûhm böte – 3 dlr.

27.

Hwilken

27.

Hwilken som tager annars bredzle stenger

eller gister, böte 6 öre.

28.

Hwilken som tilägnar sigh annars bredzle

rûm, böte 6 öre.

29.

Hwilken som far ifrå hampnen och opå the

oijar ther omkring liggia, och giör ther nå-

gon skadha, och målzäganden komer efter, och

å kärer, tage hampnefoûten til sigh 6 Män

och miäte skadan, och hin böte åter skadan,

och å – 10 dlr. Och skal ransakas granneliga

om han brÿter icke edzoren37.

30.

Hwilken som löper i annars båt eller bodh

theswiliande, och will giöra bonden skadha,

eller hans folk, gitter han eÿ, böte 10 dlr för

hemgång, Giör han skada, böte 40 dlr. Och wa-

ri lagh samma om någon stånder i försåt för

annan.

31.

Så många som fiskia widh Koningz fiskie-

grûnd, the skole alla swara hampna foûten

och hans lof hafwa, wilia the icke, tå hafûi

han fûlla macht, them tädan wijsa, Wilia the

eij tädan fara, hafwe förbrûtit garn och gotze.

32.

Ingen må bÿgia på andra skiär någor bodh,

vtan på rätte fiskelägred, widh sine38 3 dlr.

33.

Hwilken som hafwer bodh eller hampn vpå

fiskialeiet, och ståndar i 3 årh. Och eij giörs

hampnanät

hampnanät af, kennes hampnafoûten widh bo-

dhen och hampn.

34.

Om män warda kijfwande sigh emillan, och ham-

pna foûten biûdher them frijdh emilan, effter

lagen, wilia the icke holla, böte 40 dlr. om ther

skada afkommer.

35.

Om drefftekarlar, och löse drenger koma opå

fisker(w?)idh, särdeles the som ondt rÿchte hafwa,

som nû effterfölier, antingen om tiûfwerij, eler

manslagh, hordom eller andra smäliga gernin-

gar, tha skola ther ingen blifwelse hafwa, vtan

hampna foûten wijse them sin wägh, wil han eÿ

tädan fara, och weet honom brotzligh wara,

för sådana gerning, hafwi tå wåld antwarda

honom Landzmannen vnder Landzens rätt..

36.

Salta och förwara hwar sin fisk, hwadh thz

är torsk eller Ströming, så att sällskapet war-

der ther om icke förtalat, hoo annorlûnda

giör, tage åter fisk, och böte åter skadan, och

å – 3 dlr. til treskiptes, om skatta fisk wari

samma lagh.

37.

Vpå oijar när fisk skal tilslås tå skal hamppna

Foûten och hans bûdh när wara, see och sko-

dha, om ther är gott gotz eller eij, och wäl packat,

Så att ther fins inte flärd vthi, tå böte åter ska-

dan, och å 40 dlr, och hafwi vpsÿn, så then som kö-

per, och then som säl, hafwe förwerkat gotzit,

Hwilken

Hwilken som annorlûnda giör, hafwe forwer-

kat godzet, och een half eller een heel tÿnna ööl,

Och förlijke sedan saken medh Foûgden.

38.

Hwilken som sall ööl om Sûndagz natt, sedan

Korgen är Vpsatt, Hafwi förwerkat ölet och

å – 3 dl.

39.

Then som eij komer till hampnastempning för-

fallalös39, hwem thet giör, att han är eij hemma

eller ligger siûk, böte 6 öre första sinno. Anat

och tridie – 3 dlr. hampnen, och – 3 dlr foûgten.

40.

Om storm eller owädher på komer tå wari

hwar danneman androm behielpeligh, att ko-

ma till hampz, Som han will therföre tach haf-

wa af Gûdij och allmogen.

41.

Hwilken som reder sigh till att bära Vapn i

båt tå han vthroor, anten stockar eller sten,

eller andra wärier, och will ther medh ska-

da giöra sälskapet, warder han ther till Wûn-

nen medh tu witno, böte – 3 dlr. Giör handlingar

skadha, böte 6 dlr. och Sårmålet efter lagh-

boken.

42.

Hwilken som fiskiar eller vtsätter skiötar till

grûndz om helgedagar, böte 40 dlr. Om til äro

tw witne, och hafwe förwerkat fisken och

garnet.

43.

Hwilken som till fiske lege far, och lagger sina

garn ena natt, han är pligtigh att vtgifwa sin

Skattefisk.

1Kungliga Bibliotekets Handskriftsavdelnings katalognummer.

2R. använder särskilda typsnitt för låneord, t ex antikva för latinska ord. Det gör inte jag. R. använder en mängd diakritiska tecken, över bl a U och W. Jag har utom för ÿ använt û. Litet v och stort V är inte konsekvent noterat, och förekommer oftast i början på ord, t ex Vpå. Frakturstilens dubbel-S har utan markering skrivits -ss.

3Wårefrid är en okänd fridslag. Kan den ha med jordbruket att göra? Knappa resurser efter vintern? Eller båda.

4Prostval.

5mz betyder allt som oftast 'med'.

6Dominus = (kyrko-)herre, magister.

7Bokstavskombinationen eller tecknet okänd. Symbol för Penningland är det mest troliga.

8= Bör förvaras bätte; komma till universitetets eller Riksarkivets samlingar.

9= Nämligen

10Claes Gejrot på Riksarkivet förmodar det är Ghementrykket, sammanställd av Helge Toldberg 1495; (mail 20180306).

11Tabûla Consanguinitatis = Släkttavla.

12 Ett svårtytt tecken. En förkortning för Pûnchter?

13Jfr. not 10.

14Jfr. gärna nedan med vad som fanns i bokhyllorna hos kämnären i Kalmar.

15Kristdala.

16Stenipno? Flertalet platsnamn är mycket svårutlästa.

17Vad som avses är mig obekant. Carl IX och Sigismund bör vara inblandade, men...

18Aflatz...

19I R:s bok finns två brev instoppade. Se mer nedan!

20xi, dvs 11 mark?

21owänskap?

22hwarqhen?, dvs varken

23Bör väl vara vm?

24Måttet spann, således olika i olika trakter. Första tanken var annars, att spanne betydde bro eller liknande.

25Ortoger, dvs örtug, en tredjedels öre. Det är frestande men säkert ovetenskapligt, att tänka, att slutet -og är ett beskrivande suffix, som adjektivens -ig och i äldre tider -og.

26Dvs uttrycker besvär. Jfr. kärande i en rättegång.

27Therå?

28Bör stå gärde. Även ordet före är rättat av mig, thenn.

29Det bör i konsekvensens namn läsas takke. Takkemännen förefaller ha varit borgensmän, garanter, för att ledungsåtagandet uppfylldes. Jfr gärna ”i taka händer” vilket enligt Elias Wesséns etymologiska ordbok, 1960, har sitt ursprung i fornsvenskans taki, borgesman, vederhäftig person, (mot)tagare.

30”Så att de församlade splittrades innan de hann börja utfärden”, är en uttolkning.

31Egentligen står det nog hnppas.

32Kan torf utläsas tarva?

33galen?

34hanka, Det är ovisst om det har med ankare till båten eller fäste till fiskenäten att göra.

35Svårläst rättelse.

36Lätte = flöte, flytboj

37Edsöre?

38Sino?

39Utan giltigt förfall, skulle vi säga idag.

 

Följande arbete behandlar gravstenar han såg under sin resa.

 

ORNAMENTA ÖLANDICA,

Thet är:

Ölandsz Grafstenars Afrijting

och afskriffter/ i Landz Kÿrkiorne

och kyrkiogårdarna, stÿlo

Antiqûo Romano, såsom

föllier.

Investigatione

Ionae Haquini Rhezelij

ANNO

1634

Öland

Böda Sochn

och Härede.

Norre Motet.

Clazius Idem.

Hic Sepelitûs, (iacet) Petrüs,

filiûs Sûnonis dificit. …

...e, Beati, Olavi, cûiûs...

Anima, in, xpo, (Christo,) re...

qûiescat.

Norre Motet.

På Kÿrkiegården widh wester gaflen.

Öland

Bödha Sochn

och Härede.

På dän första står

Anno Domini M:CCCL...

placa defûcet.(?)

På den Andra.

Hic iacet Benedictûs.

Norre Motet

Bödha Sochn

och Härede.

Där samastädhes i Vapenhuset.

1.

Sammastädes moot söder Kÿr-

kio dören.

2

Öland

Åkerbo Härade

Kelda Sochn.

I den ûsû Stÿlo.

Hic, iacet, Turgillûs, o-

rate, Deûm, pro(?), me,

peceatore.

Nota

Denne Tûrgillûs hafwer warit

den tiûgûnde fämpte, in Numero

pastorûm, Och dän siätte frå dän för-

sta. Nûmerûs Pastorûm fins i

Kälda Kÿrkiobok.

Sûmma 28 in Cristianissimo.

Norre Motet

Källda Sochn.

På Kyrkiegården widh söder sidan.

Öland

Åkerbo Härad.

Peesnäs Sochn.

Idem

Hic, iacet, Botolph,

Avis, qûi, obiit(?), ANNO,

Domini, M:CCC:XL:IIII:

feria, IIII: Ante, Doicam,

L: Et, filiûs, eiûs, qûi, obiit,

Anno, eodem.

Norre Motet.

Peesnäs Sochn.

På Kÿrkiegården där samastädes.

  1. ½
      1. ½. Qfr.

Öland

Åkerbo Häradh

Peesnäs Sochn.

ANNO, Dni, M: CCC:

XL: IIII: obiit, Elaûs,

Ase, Son, sabbaro, remi-

niscere, ec, hie(?), sepûl-

cûs.

Norre Motet

Peesnäs Sochn.

Sammastädes widh Vapenhûs

Dören.

B 9

14 ½ qfr.

Öland

Åkerbo Härade

Pesnäs Sochn.

Hic, iacet, Sigmûnd, de,

Horne, qûi, obiit, AN-

NO, Doini, M: CCC:

XL: I: in, die, Beati,

Egidii, et, filiûs, eiûs.

Nota

Här är ännû Cronans Ladûgårdh

Horn be:d Sägz wara förbrutin gä-

nom löns dråp eller Vûlga dråp!

N. Att dänne Sigmûnd hafûer slagit

sin dräng ihiäl, och lagdt honom i itt

röör, Olle(?) bonderör be:dt Därför han

sin godz förbröt.

Norre Motet.

Pesnäs Sochn.

In i Kÿrkian i Högkoren.

14 qfr.

Öland

Förbo Härede

och Sochn.

Hoc Epigrama legens, Rûdnednar

sis memor, ora...ut Pater astra

regens, locet hinc(?) in pace, decora

Amen.

Norre Motet.

Före Sochn.

På kÿrkegården widh öster

Kÿrkie gaflen.

6.

B. 3 ½ q.

13 ½ qfr.

Öland

Runstens Härede

Gerislösa Sochn

ANNO, Doni, M: CCC:

XI: XVIII : Kalas, (-

calend:) octobris, obiit, O-

laûs, Plerinûs, Gerislö-

sûve, Preposit: öland:

Cûi Anima, in, eterna, be-

dictione, cûm, Deo, reqûies-

cat.

Norre Motet

Gerislösa Sochn.

På Högkohrs golfwet i Kÿrkian.

/Antagande!/

Bredd 2 ½ qú

3 al 1 ½ ft langder

BA

Öland

Rûnstens Härede

Långlöt Sochn.

Dns, Haqûinûs, in, Lan-

-golöt, obiit, ANNO,

Domini, M: CCC:XXX

V:III: KK /:Calendarûm:/

Aprilis, sit, lûctûs, xpo, ./:

Christo t?ûmolo, tûmolat, in, is-

to, regni, xpe, tûi, da, pace, fûri.

Relation Pastoris ibm.

Att under samma sten är sedan be-

grafwen en Landzherre, be:d Sigfridh

Jönsson, dätta minns Pastor.

Norre Motet.

Långolöt Sochn

I Höghkhoren i Kÿrkian

Widh söder sijdan.

Rûnstens Härede

Långlöt Sochn.

Anno, Dni, M: CCC: XC-

III: prima, mensis, Maij.

….

pace, Jesû, xpi, (Christi)

Långlöt Sochn.

På Kÿrkiogården widh södre

Kÿrkis Dören.

Medh Uphögdt Arbete hûggen

8

7 Cfr

Slätbo Häradh

Köpûng Sochn.

Effter på dänna sten ingen skrift

fins, eij heller höras, berättelse om, kan

derföre ingen betänkia, hûad skon

på stenen betÿdher.

  1. Stephani Jonae sanna berättelse är.

Att Sal. Konûng Carl den 9:de hafwer

en gång, warit hos hans sal. Fadher, Dn.

Ionam Gûnari, ibm pastore af vape(?), och haf-

wer fått see en stor gammal bok, en

foliant, hoos honom, begärte dän först

med godha wilia, att bekomma be:te bok,

effter han war fûll medh alla gamble

Nÿttoge Rijkz(?) saker och handlingar, då

will icke be:te pastor, Och hölt boken

kärägande, Därföre han och thän uthi

mächta mÿckit skrifûit hafr som

wichtigt war, wardt Sal. Konûng-

gen honom wredhsam och ogûnstigh,

Och belade(?hotade?) med inmaning på Borgholm,

På dät sidste, så togh sal. Konûngen be:te

bok, och sadhe, at hon skûlle wara på

Borgholms slott, til landhens och Rijk-

hens häfd, Underrättilse och alle mänss

gagn, förwarat.

F.

Köpûng Sohn.

I Kÿrkian i Högkoren är en

sådan Underlig Lijksten.

F

Nu önskar M. Steph. och hans brodher, att

en gång weta hûarest be:te bok är, antingo

ûthi archiûo, eller i annars wåldh.

Slätbo Härede

Repplinge Sochn.

Anno, Doi: M: CCC :LX-

XIIII: III: die, Bti, (beati,)

Iohanis, Bapti, ob :/:obiit)

Micael, Magni, orate p :/:

pro: eo.

Dänna grafstenen hafwer Länzman-

nen moverat af sitt rûhm, och lagdt ho-

nom i sin kÿrkiobänk, där i sigh är

siälft otilborligit. Hälst emädan

under samma sten, hafûer warit be-

grafûen en af Adel, som Vapnen be-

tÿdher. Item på hûalfûet och ofûan

fönstret är samma vapn måladt, och

andre. Vide Vapnebokan.

Repplinge Sochn

I Kÿrkian där sammastädes

B-5. ¼ qfr.

13 qfr.

Slätbo Härede

Högzrum Sochn

1.

Een af dän förnämlige släckten,

Stûrarnas Vapn och grafsten,

Uthan skrift.

2.

Een pastoris grafsten, som kal-

ken och oblatûm betÿdha: Hans

nampnp tû O.O. och bomärket.

Högzrûm Sochn.

I Vapenhûset där sammestädes.

1.

2.

Allgûdzrûm Häred

och Sochn

ANNO, Doi, M: CCC: XL

V: qûito, Kal: Marti, o-

-biit, Erlandûs, Plebanûs,

in, Algûzrûm.

Nota – 1345 hafûer sochnen kÿr-

kian och häradet hedt Asgûzrûm som

denna skrift wijsar, Män nû kallas

Algûdzrûm och Algesum(?).

I dänna K. är dhet märkeliga monûent

er: en Uthûggen Ekekista stock, som

en godh tijdh sehan, är Upgräfûen, Ur en

Jorda högh, fûll med dÿra ägor, som een

Spåman,hafûer dän för laaga Uth

wist, där af Kÿrkian Upbÿgdt

Och heet seda, Algûtzrûm kallat, af

be:de Asgûtt. Vide plûra sûo loco 8Ceet(?).

Allgûdzrûm Sochn

I Höghkhoren widh Sachristie

Dören.

Algûtzrum Häred

och Sochn.

Relat. Om denna sten.

Under thänne grafsteen är en

Af(?) Adel, de Bockanne, begrafûen haf-

wer hett Jäppe bock, som Uap-

nen och medhgifûer, Utan skrift.

Nota

På be:te Kÿrkiogård, öfûer en Lähns-

mans graf, står ett stort Grafkors,

medh – 10 Mänskor ûthi, och i hûar

märla, hafwer sûttit een skaller-

biälra, hängiandes, och i blåsan-

de wädher mÿcket ramm-

blat, Och dijtsatt, för een Under-

syn.

Allgûtzrûm Sochn

Där sammestädes på Kÿrkegården.

Allgûtzrum Häredh

Glöminge Sochn

ANNO, Domini, M:

CCC: XL: II: fz: :/:(fezia:)

II: post Ascension: Dni,

obiit, Secilia, Mater,

Dni, Haldani.

Glöminge Sochn.

I Kÿrkian i Höghe Choren, gent

moot store Altaret.

Algûtzrum Häredh

Torszlunda Sochn.

Presbiter, intûmba, qûe,

priella, fûere, sepûlti,

Holfridi, Elaûs, Berûs, et,

cos, reperere, sorores,

ANNO Dni, M: CCC: XL-

III: obiere orate, pro, eis.

Skriften på klockan.

Dän gamblaste.

Anno Dni M:CCCC:I :/: 1401.

Dûm trabor Aûdite, vocat vos ad sac-

ra venite.

På dän andr står 1595.

Verbûm Domini manet in aeternion.

Andra klockon, togz bort i dan-

ske feijdatijdhen.

Torszlûnda Sochn.

I Kÿrkian gent moot Altaret.

I Höghchoren.

B- 9

  1. qfr.

Allgutzrûm Häredh

Torszlunda Sochn.

Genealogia Reg. S. På kÿrkiowäggen.

Anno Dni 1490 Gûstaûûs Rex natûs. 1591.-

Iniûste Capto(?), Diûinitûs liberatûr. 1521.-

Libertatem partiae vendicat. 1523.-

Omniûm ordinum suffragiis Rex eligitûr.

1528 Coronatus Ubsalia 12 Janûarii. 1560.

G. R. hac crûnosa vita in Calestem partiam mi-

grat. 29. 7 temb. Holmiae. Vpsaliae sepelitûr.

ERICUS 14 Rex Sûec. filio Gûst. Regis, natûs

est, 1533. in Regem Electo 1544. Vpsaliae

coronatûr 1561. A Johanne Regesiatre(?) cap-

to(?) 1568. Moritûr in Arce Örbÿ 1577.

Sepûlto est Arosiae.

Iohannes 3 Rex S. Natûs 1537 in Steke-

borg, capto Rege Erico mox salûtatûr 1568.

Coronatûr 1569. Vpsaliae 10 Jûlii. 1592 Mori-

tûr 17 Nov. Holmiae. 1594 Vpsaliae sepûlto.

Sigismûndûs Ioh. 3 filio, Rex Svec. & Polon.

Nato 1566. 20 Jûnii in arce Gripsholm. In Re-

gem Pol. Eligitûr 527. 9 Aûg. Et ofecto(?) Calmar:m

Polon:m 17 Sept. Coronatûr Crachoviae 17 Decemb.

Et 30. 7 temb. 593 Rex Sveciae Stochol:ae Salûtatûr,

19 februarii. 594. Vpsal.ae coronato.

CAROLÛS G. R. filio Prex S.ae et Dûx Hûae.(?) 1550.4.

Oct. Holm. e nato. Scriptûm est ANNO Dni 1598.

4 Aprilis.

Torszlûnda Sochn.

I Kÿrkian på söder gången.

Een Ädels mans grafsten med fine bokstäf-

wer, och Vapn.

Möckelbÿ Häredh

Och Sochn.

ANNO, Do: M:CCC:XL:

VIII: Domica, infra, octa-

vam, Aesûmcionis, Beate,

Virginis, Nicolaûs,

in, Langrûdlûm.

Under denne graafsteen, säija

the än, att en af dhe gambla gånge-

mûnkar, som kallas fratres igno-

rantiae sciet(?) är begrafûen.

Nota

Uthi kÿrke tornet och stapel, är

en klocka med rÿske bokstäfûer

opå gûttna, dän skön är.

Möckelbÿ Sochn

I Kÿrkian på söder gången.

B. 7

14 qfr.

Mökelbÿ Häredh,

och Sochn

På dän förste står.

ANNO Do: M:CCC: Ingebür-

dis, ûxor, Nicolai, Hol...

….cûiûs, anima, reqûescat,

in, pace.

På dän Andre.

...olavo, raqtae(?), et Christi-

na, ûxori, eiûs...

…...

Mökelbÿ Sochn.
I Kÿrkian där sammestädes

1.

Där sammastädes i Högh Choren.

2.

Mökelbÿ Häradh

Sandbÿ Sochn.

Hic, iacet, sacerdos, bono, mo-

….ie, nomine, Siggo, filiûs,

Üiberni, ne /de?/ brûnbii.

Sandbÿ Sochn

I Kÿrkian i Högh Cohren.

B 6 ½

B 5 q.

Hûlterstadh Häredh

Stenåsa Sochn.

Maxima, nosce, mori, vitae est,

sapientia, vivit, qûi, moritûr,

Si, vis, viûere, disce, mori,

Memento, mori.

Uthi denna kÿrkias öster gaf-

wel fönster, står målat Sancte

Olof Norges konûng, med gûldäp-

let i högra handen, och ÿxan i Wän-

stra. Skriften med gamal stÿl så;

Sanctûs Olaûs Rex Norvegiae.

Och Maria gent mot, och henes uapn.

Nota Håkon Tanna(?) heter dän, som

kÿrkian ½ tilökt hafûer N: högekorn,

Om hûilken Sûpra mera förmält

är, N. Håkon Tanna, bÿgde een

aln ofûer sin panna.

Stenåsa Sochn

Widh södre Kÿrkie Dören

Hûlterstad Häradh.

Mörbÿ Långa Sochn.

Petrûs, Folka sûn.

Ähr en Adelzmanz grafsten, af

dän gambla Slächten dhe Båther/?/.

Nota

På wäggen står och dänna Uapn

målat.

Item På fûnten är hûggit Capita

Creationis, mästerligen.

Nedan för dänne kÿrkia, stegh

dhe danske opp till landz i danske

feijdatijdhen, när dhe intogo lan-

det, och fångadhe Prästerskapet

och andre, bland dhe förnämmbligste

där å landet.

På Resmii(?) klocka står.

Hilf gott, Maria bedet, sancta Anna salb Brite.

Mörbÿ Långa Sochn

I Höghkoren där sammastädes.

Hûlterstad Häredh

Kastlösa Sochn.

Dätta är en ophögd graf, mächta

kostwärdh. Dhe saija att dät är en

Knape graf de Dalbÿ, och heeta änû

dhe i dhän bÿn, knapar, Och hafûa

så hett, man efter man af g. ålder.

I samma kÿrkiegård, äro 3 så-

dana grafwar.

Kastlösa Sochn

På kÿrkiegården widh wester K:gaflen.

Hûlterstad Häredh

Smedbÿ Sochn.

Dänne afrijtning, är en graf

Uthi en Jorda högh och arfgrift

widh Alfûelösa bÿ, som sûpra fol. 28.

är lijtet Commemorerat om, och sielfûe

runaskriften förmäler om --- :/: lûka.

Berättelsen är så af alle Alfûelö-

sa booar, Att Nilsas där nû bor, slächt,

Stûdenter hafûa gräfûit i samma

högh, probando hûadh thär woro, att

finna.

Då dhe äro kompna ge-

nom öfûersta grûnden til en lû-

ka eller fijsa, som griften höl-

ier, öpnades däm ett hool, un-

der lûkan, af bem:te hool kom

starkt wädher, och skÿndadhe

däm dädhan, och gick hûdhen af

händer och Ansichte, där medh

blef höghen så rördher.

Smedbÿ Soch,

Widh Alfwelösa i en Backa el-

ler Högh.

Sepûlerum.

 

I följande arbete beskriver Rhezelius de gamla mynt han såg på Öland och på Kalmarsidan.

 

COLLECTANEÛM

MONETALE,

In Ölandia & Smalandia

Thet är:

Gammalt mÿntz ihopsan-

kande af sine dålda rûm,

medh sine warelser,

som dher för afrij-

tadhe äre.

Aff

I. H. R. hezelio2

ANNO

1634.

1.

Desse efter:ne gambla peningar

äre fûndne i ett altar, som

nedher refz, i Glahammar S.

i Små-land

Een af swea och Götha kop-

par penning, på en sidha stäm-

plat, medh ett Leijon hûfûûdh,

vthsträcht, och lijka som föra-

dhe öron, öpna ögon, öpen mûn

och tûngan uthe, och Cronan

å hûfûûdet, drifûit wärk,

på en sijdha.

2.

Sammastädhes fûn-

nen.

Een Swea konungz silf-

wer penning, medh ett . A . och

tûå trinda pûnchther, en före

och en effter, och en Crono

ofûan oppå, drifûit på een

sijdha, medh en ring om kring,

hafwer gådt 24 på ett öre.

3.

Denna är och fûnnen

i be:te Glahamars

kÿrkia.

Een pawimartz penningh,

och medh Leone(?) hufûûdh, och

Crono, öpen ögon och mûn, lång-

harigh haka eller under käfta,

medh vphöghd Krans, och flam-

mer omkring, på en sijdha

stämplat.

4.

Fûnnen samastädhes

N3: i Glahammars

kÿrkio Altar.

Är och en swensk penning

af koppar, medh ett leijonhûf-

wûdh och tächt krona, öpen

ögon och mûn, vprätta öron,

och om krantzen medh flam-

mer, samaledes på en sijdha

stemplat.

Nota

Samma gång, när dässe 4 pen-

ningar fûnnes, hafûa dhe fûn-

net en lijten ask half, män in-

gen lådz4 wetta flere nû, Pastor

ibm5, fick migh dässe alenast haf-

wer, ûtan tûifûel flere äre

qûar.

5.

Dässe effter föliande – 3

peningar, fûnes i en offer-

stock i Misterhûlt Sochn

i be:te Småland.

Och Götha konûngz Paûi-

mentz6 penning, på en sijdha

mÿntat, ett menniskio hûfûd,

open krona och långdt håår,

och een slät krantz omkring

Ansichtet, alt medh drifwit

wärk på en sijdha.

6.

I Samma kÿrkia och

offerstock.

Mädh ett  sådan efter Ro-

manske gamble stÿlen, en Sûea

konûngz pawimentz pening,

och på en sijdha stemplat, mz7

Maiestäter och flammer, rûnt

omkring, i ÿtersta Cretzen eller

ringen.

7.

Sammastädhes i be:te Mif-

terhûlt kÿrkia, och of-

fer stock.

1.

Dätta är en Gottländsk pa-

wimetz penning, mz däs

ålderswapen, Agno Dei, medh

korsat fhana, hûfûûdet wen-

dendes til fhanan, en sijdha.

2.8

Andra sijdhan, medh ett wäpa-

...träa, en gren på hûar sij-

dha(?) ...tûå florerande qûistar,

… kors öfûerst, bokstäf-

…t omkring, hûilka

… wal(?) synas.

8.

Dänne penningar fans

hos Dn Magnûm in Kas-

telösa, på Öland.

Dänne är Severini in Norbÿ

koppar pening, slagen å

gottland.

På första sijdhan

Står, Gottlandz vhrminnes

häfda wapn, medh Agno Dei och

en fahna på rÿggen, och däne skrift9

O Agne Dei micerere mei.

På andra Sijdhan

Severini Arfwapen, …

denne effter föliande öf...

Severini in Norbÿ.

Om dänne Sewer i Norbÿ...

förmälas i Sereniss Reg. Gûs...

Erici Crönika.

9.

Hoos bem:te Pastorem in

Kastlösa, fins och den-

ne föliande peningh.

Dänne silfwerpenning är

och gottlandz wapen på, såsom

dhe tûå förre, alenast att

dänner är silfûer män dhe

andre koppar, skriffen

… intet10, på dänne.

10.

Dänne efterföliande kop-

par klÿpping, fans hos

en bonde i Stenåsa kÿr-

kio bÿ, och Sochn.

Dätta är en danmarkz kon-

nûngz koppar klÿpping.

      1. Sijdhan.

Mädh en bewäpnat man, i

en kiortel eller kappa, sÿns

eÿ mer af skriften än -

Rex Dan -

      1. Sijdhan.

Medh 2(?) leoner och en...11

-na ofwan på wapnen.

11.

Vthi Kälda kÿrkia fans

denne, koppar klÿp-

ping, i Kÿrke kistan,

en ännû qûar.

Dänne menar man wara

Swerkes och Göthes Ko-

nûng H. Erichz koppar

klÿpping, hafwer warit

förgÿlter.

1. Konûngen beûäpnat mz

Crono på hûfûûdh, spijran i

högra och gûldäplet i wänstra

handen.12

2. Tre Leoner, och en Cro-

… Skrifften sÿnas

12.

Inscriptio, magnitudo & figûra

argenteorûm, pro qûibus à Iû-

da Jerosolÿmis, venditûs est

Christûs.

Transplantauit Israe. Jerûsalem haec sacta

Israels Sicckel. Thetta H. Jerûsal.

Significatio,

S. Templi Dni Jerosolomitani moneta

1. Witnesbördzens Taberna-13

kels, eller Jerûsalems Tempels

helgedoms Rökilse kar.

2. Then grönskande och …

wäxande, Gûdz Präste Aron...

staaf.

Nota

Däne Sicûlûs fans...

land, hos Dn. Danielem...

linge, sadhe sigh hafûa f...

af en grekisk man...

13.

Sammastädhes, hoos Dn.

Danielem N. In Replinge

finns dänne Koppar

penningh.

1. Sijdhan Ståår.

Fredricus Dei Gratia Rex Danie.

Medh hans Arfwapen, tûå

biälkar, och en krona för.

Och ett kors ûnder vapnen.

2. Sijdhan står14

Moneta nova Ikaim 25.

Och 3 Leijon innan i Vapnen,

och(?) en lijthen krona ofûan

...na i skriff linien.

14.

Dänne Penningar fans i

Stenåsa Sochn i K. bÿen

hos en bonde15.

En Rostoks Koppar penning

sådan.

På första sijdhan står.

4 Rudim. Au . P. F. D. Eas . Medh een

vthflächt örn, och en lijthen Cro-

na öfûer hûfûûd, i samma linea

som skriften står.

På Andra sijdhan står.16

Ett r. och ett kors vnder mz(?)

dänne öfwerskrift. N.

Moneta nova Rostoc.

15.

Een sådhan gûldh klipping

fins i Misterhults Kÿr-

kia i Smålandh.

Regis Caroli noni Guldklip-

ping, af gott Cronogûlld, gån-

gande på dän tijdh för 6. dlr.

På ena sijdhan står:

Jehova medh flammer omkring

och fÿra sådana I ett i hûarde-

ra hörnat.

På Andra Sijdhan står17

Arfwapnen, Wasan, medh en

Crona öfûer oppå, och dässe

bokstäfûer. C. R. V. M.

1Mynten i skriften är enligt 1 antikvarie Golabiewski Lannby på Myntkabinettet: Alla beskrivna mynt är av låga valörer utom guldmyntet, en (möjligen tre) tysk penning med ett tjurhuvud, en penning med ett krönt A präglad i Västerås samt en med krönt huvud präglad i Stockholm, 1300- eller 1400-tal. En penning med ett E utgiven under Magnus Erikssons tid 1350-60-tal. Två gotländska örtugar 1300-talets slut/1400-talets början, en skilling präglad i Visby för Sören Norby. Två klippingar (skillingar) antingen danska från Kristian II:s tid eller Gustav Vasas efterpräglingar av sådana, 1520-tal (koppar). Dessutom en dansk skilling och tysk witten. En guldklipping för Karl IX är ett överraskande fynd.

2Tillagt med blyerts.

3Nämligen.

4Låtsas.

5Ibm = Ibidem. Dvs på samma ställe.

6Osäker betydelse, mitt latin räcker inte till; borde ha med engelskans 'payment', dvs betalningsmedel, att göra.

7Med.

82. är extra svårläst p g a fuktskada på originalet.

9Fuktskada på originalet.

10Fuktskada på originalet. Det kan stå förintat.

11Fuktskada på originalet.

12Fuktskada på originalet.

13Fuktskada på originalet.

14Fuktskada på originalet.

15Möjligen bondo.

16Fuktskada på originalet.

17Fuktskada på originalet.

I följande text beskriver Rhezelius de vapensköldar han såg i kyrkor mm.

Utsidan pärmen står:

Rhezelius, J. H.: F. c. 4.a

Tabula de clypeis

aliqnot ill. Vir. Et

dom. In Ölandia

et Smalandia.

Insidan pärmen står:

Aflemnad till RiksArckiwet den 3 Au-

gusti 1859. Jfr. Chefens för K. Ecklea-

sik Departementet skrifwelse till RiksAr-

chivarien den 28 Maj 1859. - Aterställd till

K.B. 5/12 91.

Arn villius. (??)

Ritningar och anteckn. af Joh. Henr.

Rhezelius, Antiqv. i Gust. Ad:s tid.

TABVLA

DE ClÿPEIS ALIQVOT

illûst. Virorum et Domi-

norûm, in Ölandia et

Smalandia.

Thet är:

Vapnebok och Afrijtnin-

gar, af vpsatta vapner

i kÿrkornar, där

dhe hafûa fûnnitz

som fölier.

Aff

I. H. R.

Gamble Vapner.

1.

På kÿrkie wäggien i Kastlösa på

Ölandh står dässe wapner.

  1. Vapen.

Fiäldhet är halft blådt, halfft

hûidt, Ormen i Skiölden blå,

på där hûijta fiäldet.

  1. Vapnen.

Fiäldet gûlt, Skiöldmärkiet

en Räf i sin rödha färgo, Och

så sammaledes i hiälmen.

Nota

där dhesse, som hafûa ägdt dässe

wapnen bodt hafûa, heter wester-

sta, hûliken gål1 ännu kallas Knap-

gården, än i dagh, sampt the thärå boo.

Gamble Vapner

2.

I Repplinge Sochn / på kÿr-

kiowäggen, ofûan för

Norra altaret.

På wenster sijdhan.

Fiädet på denna vapnin

är blå, Båther eller Sneckeian

brûn.

Nota.

Af dänne Slächten, som hafûa

brûkat dätta Skiöldmärket,

fins mångestädes dhäm hafûa

ägt godz, bådhe på Öland och

Smålandh.

På Ölandh.

3.

Sammastädes gent moot /

står dänne wapen,

på högra sijdhan.

På dänne för:ne vapen, är fiäl-

det blådt, mädh en siûûddat

gûûl Stjerna i Skiölden.

Nota

Dässe 3 försk:ne vapner, sägz

en frû, af ...skna2 slächt, eller

vapen, hafûa låtet dijtmåla,

Hwilken hafûer tillökt norre

sijdhan på, be:te Räplinge kÿrkia,

sigh, till, ewigtwarande beröm.

Gamble Vapner

4.

I samma kÿrkia wid norre

fönstret, stå dese tûå

gamble vapner.

1. Vapnen. Fiäldet Lit. a. Blådt,

b. Gûldt. C Blådt. d. Gûldet.

2. Vapnen. Lit. A Gûldt. b. blådt

c. Gûldt.

Dhe 2 små vapnerne äre hûijte,

vthan något skiöldmärkie.

Samma vapen, står och på een

lijksten i samma kÿrkia medh

föliande skrifft.

Anno Dni. 1.374. Tertia die Bea-

ti Johannis Bapt.ae Obÿt3 MiCAEL

MAGNI, orate pro eo.

På Ölandh.

5.

På Altarklädet, stå dässe Vapner /

och bokstäfwer, medh perl-

stickat Arbete insängdt4,

Såleedhes.

1. Vapnen.

Fiäldet, lit. A medh gûldh, sÿdt

b. medh blådt, silke. c. Gûldh. d.

Blådt. Omkring vapnen sömat,

medh gûldh och rödt silke.

2. Vapnen.

Fiäldet medh gröndt och silf-

werblandat, skoldhmärkiet 3

Cilliebladh, medh gûldt silkie, och

rödt omkring, och gûldt, sûlke5.

Mädh dässe bokstäfwer mil-

lan bådhe vapnerne sÿdde, gam-

mal stÿl d e n k t/i e w i c h.

Gamble Vapner

6.

Desse Vapner, stå på fönster rû-

torne, där sammastädhes,

målat och inbrendt.

1. Fiäldet gûldt, fogeln sûart, lökar-

na huijtha, fogelen i hielmen, och

swart, ciratet gûlt och sûart.

2. Fiäldet gûldt skäcktorna hûij-

ta, trûmbepinnan gûl, samma-

ledher i hielmen, ciratat rödt och blåt.

Äganden til dänne wapen, hafr

hedt Bern Parr, han hafûer wa-

rit bÿgmästare på Borkholms slott,

och Calmare, vthi kon. Johan. tijdh.

På Öland.

7.

Der sammestädes, på en tafla

öfwer Sackristie dören

stå dässe,

vapnner.

1. Giäldet blådt grijpen ½ rödh och

½ blå i sköldan, mz ett hûidt halse-

band, Tû horn i hiälman ½ blådt,

halft rödt, och en dûfûa blå, och

en rödhwinga, samt ett hûidt halz-

band.

2. Fiäldat gûlt båthen brûn, bådhe

i Skölden och hielmen.

Mädh dänne skrifft.

Anno 1584. 12 Martÿ. 13 daghar.

3 April. Föddes, döptes, läfdt(?) och i

Gûdhi Afsompnade hastelighen,

Then Edle Knût Christoferson,

Gûdh hans siäl beware ewiner-

lighen

Dänne, sadhe Dn. Pastor wa-

ra, W. Vlf Grijps brodhes son.

Gamble Vapner

8.

Sammastädes på en annan lijten

Tafla, som sitter pa en

pelare.

Von där lÿdt. Marskalk.

Skrifften på be:te Tafla.

Anno Dni 1612 den 24 Sept. Ist der

Edle, Erentûes vnd Manhafte

Baltzar von der leÿt aûs dem Erfz-

stifte Bremen bortigh, seines al-

lars beÿ 30 Jaro von konig Maÿ:t

Danmarken vnd Norûegen, bestal-

ter Haûbman, aûf Borcholm Sa-

ligklig von dieser Welt, dûrk

Den gritlichen dod abgesahaiden,

vnt darnach,den 27 alhir in

dieser kirken enlich begra-

ben.

På Öland.

9.

I Högzrum Sochn / på en graf-

sten i kÿrkian, stå dänne

trihiertade wapn.

Gamble Vapner

10.

I Peesnäs kÿrkia på en grafsten

står dänne vapn.

Siälfwa skriften på be:te sten,

som denna vapen står

hoos, lÿdher så. N6.

Hic iacet Sigmûnd De Horne, qûi

Obijt Anno Dni 1341 in die

Sancti &(?) qidÿ, et filiûs eiûs.

Vide plûra in alter lib.

Fol. 6 De ornament. Öland.

På Öland.

11.

På Högkors wäggen står dene

vapn i Gärslösa Sochn.

Dänne Vapen hafwer Wäl.

Aren Stensson Sal. Edle och W.

Jacop Jacopssons, Morbrodher,

rijtadt medh kohl i be:te kÿr-

kia, på högkornz wäggien, sadhe

Dn Jonas G.7 Pastor bim. Och haf-

wer Wälb:te Aren Stensson ägdt

godz i dänne Sochn, som nû W.

Sten Jacobsson medh sin sÿskon

hafwa ärfft, effter sin Salige

Fadher.

Gamble Vapner

12.

I Torrzlûnda Sochn / och kÿr-

kia fins en sådan vapn.

Om dänne Wapnen, weet

ingen nägot berätta, fördhÿ

han är mächta gammal, och

ingen skrifft mera dhär hos,

än såsom, här hoos sÿnes.

Å Öland.

13.

På en lijksten / widh Allgûtzrûm /

kÿrkia, är dänne fölian-

de vapn, hûggen.

Gamble ålderstigne män, we-

ta seija, att en Adelzman ligger

begrafûen ûnder samma sten,

som denna wapnen är hûggen

oppå, benämd Jäppe Bock; Män

hûadh Embete han haft hafr

wet ingen berätta eller för-

ståndigha.

Gamble Vapner

14.

I Calmara Stadz kÿrkia / på en

sten i hogkoren, står sadan

een Wapen.

Herr Carl Ericson8

Om dänne Vapen och sten

wette eÿ någon något att re-

ferera, eller seija, Vtan the me-

na att be:te herre hafûer warit

Ståthållare på Calmare Slott,

och äfûen däS Lähn.

I Småland.

15.

Sammastädes å en annan

sten widh söder dören.

Vnder dänna sten, som den-

na vapen opå hûggen är, lig-

ger, en ädel man, hûilken haf-

wer sammaledes warit Ståt

hållare, öfr Calmare Lähn, såsom

vûlgûs ännû wer berätta.

Skriften l^ydher så:

Anno Dni 1560. 30 Janûarÿ O-

bÿt Generosûs vir Germûndûs H.

…...............................................

…...............................................

cum octo … bûs Sûis. -

Gamble Vapner

16.

På en annan sten / i Högh Cho-

ren, stå dässe vapner.

Dässe wapner, äre hûgna på

en sten öfûer en Ståthållares

Frû, N: W. Olof Andessons på

Grefbÿ, hûilken och sägz lig-

gia begrafûen, här samastädez.

Skriften på sten lÿdher

Så.

Här ligger begrafwen, Edla

och Wälb:ge Frû Christina Han-

sa dotter, Afsompnadhe dhän

6 Januarÿ 1594.

I Småland

17.

I bem:te kÿrkia och Högh Chor /

på een annan steen.

Skrifften på be:te graf-

sten, som denna vapen

är hûggen på, är:

Här ligger begrafwen äd-

le och wälbÿrdigh Brûnte

Bÿrgerson, Afsompnadhe thän

19 Janûarÿ Anno 86. Gûdh

hans siäl beware.

Gamble Vapner

18.

I Dödherbÿ Sochn kÿrkia / fins

sådhan en vapen.

1. Fiäldet hûijt, hûfûûderne

bådhe i skiölden och hielmen rö-

dhe, och blådt kringom Sköl-

dhen.

Nota-

Dänne W. Hindrich von Kålen9

hafûer och warit Ståthållare

på Calmar Slott och däss lähn,

hûilkens Säthegård ligger i

denna Sochn. N Barestorp.

I Småland.

19.

Dänne Vapn / fins i Åbÿ Sochn /

och kÿrkia.

På samma sten som dänna

Vapen är hûggin, står:

Hic reqûiescit Karolûs Bååt,

Sûb lapide isto.

Nota.

I dänne Sochn ligger, Sal.

Wälb. Jacob Jacobsons, säthe-

gårdh Stäfla, hûilken war

aff samma vapen, N. båtarna

hûilket och hans vapn på altar

klädet vtûijser.

Gamble Vapner

20.

Sammastädes vnder högh

Chorus hwalfweth.

Fiäldet Lit. a hûidt, b. brûnt.

c brûnt. d. Hûidt. Örnen

Swart, och en hûijt Crono

ofûan till.

I Småland.

21.

Desse 2 Vapner / ähre och måla-

dhe vunder kÿrkehûalfûer.

1 Vapnen.

Fiäldet hûijdt, medh en hûijt

½ springande häst, och en rödh

skeckta, igenom halsen, Och

een Roos medh 2 bladh i hiel-

men, i sine färgo.

2 Vapnen

Fiäldet hûidt, Skioldemär-

ket en springande vlf hållan-

des sin rûmpå milan benen, i

sin färga, i hielmen halfparte

rödh och ½ parten hûijte, Och

vlfûen millan.

Gamble Vapner

22.

I Mönsterås kÿrkia / äre

dässa vapner hûgne på

en gammal lijksten.

Skrifften hoos dässe

vapner. N:

Anno Dni 1485 In festo uoo

virginûm, Obÿt nobilis virgo

Barbara filia Dni Tûronis

Tureson10, orate Deûm pro

ea.

Nota.

Stenen som dässe vapner

och skrift står opå, är sönder,

sampt medh lijkkistan ifrå

Cronebeks klöster, till Mön-

steråås kÿrkia sadhe vûlgûs.

I Småland.

23.

På kÿrkewäggien i Cressdaal S.

Hänge 2 sådana, gamble

vapner.

Dässe vapnen äre alt på

ett Maneer giorde, och må-

ladhe, i dässe sino färgor.11

Fiäldet Silfûeret gijporna

och tänderna blaca, Tûnga

rödh, så och innan i örat rödt,

hûfûûdet swart, medh hûij-

te prickar.

Herren som dänne vapn hafr

ägdt, hafr hedt her Nils gÿlta,

hûilken hafûer låtet bÿggia

högkoren i dänne kÿrkian,

hans gård, där han bodt hafr

heter bråhûlt, the han förbröt.

I Småland.

25.

1På öländsk dialekt är gål en gård.

2Svårläst p g a R:s ändringar.

3Obiit = har levat på latin.

4Borde kanske stå insänkt? Men det gör det inte och uttalsskillnaden är ju inte stor.

5Skrapad text.

6Nämligen.

7Svårtydd bokstav som kan tydas på flera sätt.

8Här tar R. ut svängarna... Vapnet har enligt Kalmar Läns Fornminnesförening (1907) tillhört Karl Eriksson Gyllenstjerna, som bar en sjuuddig stjärna i sitt vapen; han blev ståthållare å Kalmar slott 1541 men dog strax efter tillträdet. (Dackeupprorets tid!)

9Kalen står det som synes på skylten. Nu skrivs han Henrik von Kalen.

10Barbara Turesson dog 1485.

11R. kan ha fyllt i o-na, för att få det till sine färger. Något nytt i så fall, men jag törs inte göra den ändringen.

Editerad av: Helen bolander (2019-01-28 22:24:02)