Ungdomsgården


Mitt emot Resmo kyrka ligger Ungdomsgården. För enkelhets skull kan dess tillvaro delas in i fyra skeden, forntid, apotekstid, skoltid och föreningsliv.

Forna tider

Längs de öländska landborgarna ligger fornminnen och gravplatser tätt. Så ock på Hallströmska horfvan, alltså platsen för nuv. Ungdomsgården. Närheten till Resmo kyrka antyder att platsen bör ha varit länge använd och högt hållen.*)

Inför skolbygget hittades tydligen ett och annat, som kanske inte behandlades som det borde. Ölänningens inställningen till de många fornminne är stundom ambivalent. Protokollet enligt ResmoATA 2003 skriver:

Vid anläggande av grund för Resmo skola påträffades rester av minst 7 skelett, starkt förmultnade, liggande till synes utan sammanhang (inga synliga kistor el. dyl.) i jordlagret som tidigare utgjort åkermark. Individantalet baseras på kranier. En mejsel av skiffer ska ha påträffats vid samma tillfälle men avfärdad som ointressant. Även skeletten bedöms i polisrapporten som ointressanta;

”De sålunda påträffade skelettena hade icke varit inneslutna i några stenkistor eller inlagda i grafkamrar, utan hade de endast legat i lösa jordmassan. Vid ett par af skeletten hade visserligen påträffats några mindre kalkstensflisor, men då å dessa icke funnits några som hälst inristningar eller bilder, voro icke troligt att de användts som några slags grafvårdar vid begrafningen av de lik, från hvilka de påträffade skeletten härledde sig.

På särskild fråga upplyste Rosenlund att han bland benresterna påträffat ett omkring 15 c.m. långt och 1 c.m. bredt föremål av chiffer, hvilket under äldre tider troligen varit avsedt till mejsel eller annat liknande verktyg.”

Skeletten återbegrovs efter att utredningen lagts ned.

Arkeologiska undersökningar har också gjorts 1948, på 1970-talet och 1994 i samband med grävning för vatten och avlopp mm. Skelettgravar, en bronsnål och en kam hittades. Många minns fynden som gjordes av särskilt Yngve Danielsson. Enligt muntliga uppgifter ska källargolvet varit fullkomligt täckt med människoben. För mig berättade han: ”Dä fann vi nå ben. Di tröck vi in bak en locka.”

-----

*) På en lantmätarkarta över Resmo by från 1791 kallas dock marken för TwärÄngen. Kanske markens värde avtagit med tiden.

Apotek

Denna byggnad, nu kallad Ungdomsgården i Resmo, flyttades hit 1921. Dessförinnan, från omkring 1880 hade den tjänat som apotek för flera sydöländska socknar/kommuner. Den låg då i Södra Bårby. Varje socken var på den tiden en egen kommun och behövde samarbeta för att uppfylla många av de krav som ställdes på dem. Dessutom önskade provincialläkaren ha ett apotek nära sin mottagning.

Under de trettio år apotekstjänsten låg i Södra Bårby tjänstgjorde flera olika apotekare. En av de tidigaste – från 1884 till 1888 - hette Axel Wilhelm Bergman. Han var farfar till den världsberömde filmregissören Ingmar Bergman. Här var också bostad för apotekarna.

Apoteket i Södra Bårby var en dålig affär för apotekarna, och redan vid sekelskiftet 1900 uppstod diskussioner om att flytta det till Mörbylånga Köping. Köpingen var i stadigt växande, mycket tack vare Sockerfabriken, och behövde sjukvård. Järnvägsutbyggnad med utökade kommunikationer gjorde också att placeringen i Södra Bårby inte längre var så avgörande för inblandade socknar/kommuner på södra Öland. Så småningom flyttade tjänsten också ned till Mörbylånga.

Mycket tyder på att byggnaden varit apotek i Skogsby redan innan den kom till Södra Bårby. Husflytt var tämligen vanligt på och till det trädfattiga Öland, men säker dokumentation saknas.

Skoltiden

Byggnaden blev efter apotekstjänstens flytt till Mörbylånga Köping ledig, och Resmo skolnämnd under ledning av Johan Åsenius beslöt att köpa och flytta den. Någon skola hade inte funnits tidigare för de yngsta sockenbarnen.

Köpeavtalet för marken är underskrivet 1919. Marken kallades Hallströmska horfvan. En flicka Hallström bodde i huset som ligger närmast norr om Ungdomsgården, vid kyrkogårdens södra grind. Hon var rörelsehindrad, och fick hjälp av kamrater för att ta sig till olika ställen. Hon var visst också en mycket flitig och duktig sömmerska. Hennes föräldrar hette förmodligen Gustaf och Mathilda Hallström, hon född Johansson. Han var styrman, kanske från Närke, och drunknade i ett sjöhaveri på Nordsjön 1904.

Småskolan kallades den under trettio-, fyrtio- och femtiotalen. Där undervisades klasserna 1 och 2.

Förhållandevis litet är känt om skolgången där. En del sägs i Resmo hembygdsbok – den förra – och en del ännu levande minns ännu brottstycken. Några skolfoton finns också. Endast pojkarna hade (trä-)slöjd, men småskollärarinnan hade också extra-inkomster från syslöjdsundervisning. Skolträdgården låg bakom Klockargården. Där bedrevs en del gymnastik, såväl som nordöst om kyrkan, på andra sidan Britas berg. Katederundervisning bedrevs, med åtskillig högläsning och repetition och kristendomskunskap, men om någon vidare bildning av Resmobarnena skedde är ovisst. Lunchen hade barnen mestadels med sig hemifrån, och mängderna och kvalitén kunde variera efter föräldrarnas välstånd. Barnen gick och cyklade till skolan, i ur och skur, solgass och vinterfåk. Som på alla skolor var nog rasterna det viktigaste för barnen: Pojkarna kikade på flickorna och tvärtom, det hoppades hage och rep, och kanske någon pojk hade med sig en boll.

Undervisningen i Resmo var som annorstädes nära knuten till Kyrkan. Kyrkoherden eller en honom underlydande var ledare för den delen av socknens göromål. Kontraktsprosten mm Gillis Danielsson (1904-1975) var fr o m 1935 Resmos och annexet Mörbylångas skolledare.

På bilden från 1903 syns Blomgården till vänster, Resmos första skola, och Klockargården där Storskolan bedrevs, dvs de äldre klasserna. Till höger huset där Hallström bodde. Medan skolbyggnaderna renoverades var viss skolundervisning i nuv. EFS-gården söder om Församlingshemmet.

Rosalie Hultman var den första småskollärarinnor i Resmo socken. Anna Bäckström var från 1922 till sin död 1934. Elisif Thulin hade sedan tjänsten fram till 1949. Sist i raden blev Birgit Ekberg. Den senare minns många Resmobor ännu för hennes förtjänster inom många områden, även idrottsligt. Lärarna hade privata lägenheter på Småskolans andra våning. Bilden från nuv. Ungdomsgården och 1920-talet.

Skola bedrevs fram till början av 1950-talet, när den flyttades till Mörbylånga Köpings nya Enhetsskola. Värt att nämna är också att Midsommarfirandet traditionellt firades här, fram till ca 1975 när firandet flyttade till Församlingshemmets trädgård.

 

Föreningar i Ungdomsgården

Vid sammanträde 1954 i Mörbylånga kommunfullmäktige beslutades på förslag från K G Petersson att skänka nuv. Ungdomsgården till Resmos ungdoms- och föreningsliv. Resmo IF, Resmo SLU och Resmo ungdomsförening övertog på så sätt Ungdomsgården. SLU, Svenska landsbygdens ungdomsförbund, är ett äldre namn på Centerns Ungdomsförbund. Resmo ungdomsförening har sina rötter i Resmo kulturella ungdomsklubb.

De tre föreningarna, tillsammans med Resmo Skytteförening, övertog alltså hela byggnaden. Verksamhet bedrevs i de lägre regionerna, medan andra våningens lägenheter fortsatt uthyrdes, nu inte bara till lärarinnor. Naturligtvis var samarbetet och de personliga kopplingarna mellan föreningarna mycket nära.


Resmo IF:s mångsidiga verksamhet beskrivs bättre på andra ställen, och här ska bara något nämnas. Föreningen bildades redan 1932 (1934?). Fotbollen var länge viktigast.  Här en bild på damlaget på 1930-talet. Tränings- och riktiga matcher spelades med både dam- och herrlag öster och väster om landsvägen – 136:an – vid Britas berg, eller som den ofta kallas Resmobacken. Den lokala idrottens början var dock lediga stunders armbrytning, lyft av ”bullerhallar” och kägelspel

På vintrarna, om vädret var tillräckligt gynnsamt, spelades bandy (vid Kattkällan) öster om Resmo by. Kraftkarlarna och andra träningslystna startade tyngdlyftning. Gymnastik, innebandy och volleyboll är andra idrotter som utövats. Mest känd är dock bordtennisen, i vilken sport stora framgångar rönts i olika sammanhang, särskilt på 1980-talet. I källaren har spelats biljard. Valborgsmässofirandet brukar arrangeras av föreningen. I några år ansvarade Resmo IF även för Kalmar Ironmans vätskestation.

Skytteföreningen har intimt samarbetat med andra liknande föreningar – ett bra sätt att få träffa folk. Luftgevärsskytteträning inomhus och skott med grövre kaliber utomhus. Förr kunde var karl hantera en bössa, men nu har tyvärr Resmos Skytteförening avvecklats.

Centern har i långa tider haft en säker bas i Resmos goda jordbrukarbygd. Resmo SLU ordnade de populära logdanserna i Ingemar Sjögrens lada i Mysinge. Valår kördes omkring med en stor megafon på biltaket, för att få Södra Öland samlat under den gröna fanan. Lars-Olof Martinsson har berättat om hur man använde megafonen för att öka framkomligheten i trafiken.

Resmo kulturella ungdomsklubb startade 1920, fr a genom Lilla Frö-bon Elna Peterssons (Nilsson), engagemang och vilja. Teater, föreläsningar, utflykter och annat roade 40-talet unga Resmobor. Vidare gjorde ungdomsklubben, sedermera ungdomsföreningen viktiga inamlingar till skola och hembygd, bl a en orgel till småskolan.

Resmo hembygdsförening startade omkring 1947, enligt hembygdsboken från 1955. Den nådde snart stor uppslutning. ”Nya” kvarnar på kvarnbacken och räddningen av en riktigt gammal stuga på Malmen blev de första stora åtagandena. På senare tid har några av aktiviteterna, styrelsemöten och annat, flyttat från Församlingshemmet till Ungdomsgården.

Editerad av: Helen bolander (2019-01-27 13:46:19)