Bille fån sockna


Jag, Fredrik Åsenius, har med tiden samlat på mig många bilder och klipp från Öland i allmänhet och Resmo socken i synnerhet. Min filosofi vid insamlandet har varit "Ju förr dess bättre". De flesta sakerna är inte mö te vis-opp, å någe finns re'n på anne sie' hä. Meeeeen... Ja, litt tål ni allt! Byvis:

Gynge

Det bästa med kroppsarbetet är fikapauserna. På bilden odlas bruna bönor och lök.

Annonser från föregångaren till Kalmar Läns Tidning. Gyngegård till salu, såväl som Ölands-Nötter och -Senap.

Kvarnraden ligger på Gynge mark. Väster om byn har legat stora ekskogar.

Bysmeder sålde cyklar. "Velociped" brukar betyda "höghjuling".

Medan skolan i Resmo reparerades höll min farmor skola i "Gilles" gård i nå änn pa byn.

Gynge hög och kvarnbacke, felmärkt "Mysinge". Mer än ett dussin men knappt ett tjog kvarnar; men de nutida är ditförda från annat håll. Tak på missionslokalen kallad "Sion" anas.

"Dans bort i..." Hästanatomin skapade mötesplatser. Lage Nilssons insamlingsarbete ovärderligt för oss idag.

Fattiga och andra arbetare fick bo på värdelös mark, malmen.

Långsåt berget finns fullt med brons- och järnåldersminnen. Gyngeborna under stenåldern ville dock inte ha nån gånggrift

 

Kleva

Amanda hade en liten diverseaffär i Kleva.

Kreaturen stod på Öland ofta tjudrade, att beta en tid på en och samma plats.

Auktioner var bland det bästa man visste förr.

Mest känt är nog Klevabadet. Där var förr byns hamn.

I landborgsbranten finns en klyfta, en skura, nära forna läget på Berg-gården. Skuran KLEV man över.

Med enskiftet ca 1817 samlades de små tegarna. Litet motvilligt i Kleva...

Lilla Frö

Radbyn i Lilla Frö är väl känd idag, men på 1800-talet var den en brandrisk.

En Hennix med färgkamera bodde i Stora Frö 1943. Till höger "Magasinet", där grönsaker och frön förädlades och lagrades.

Dunt kan ha med maskar och larver att göra. 1840 bodde bl a WikJohan, Holmström, Drill och Öberg här.

Även Lilla Frö by hade del i Alvaret. (I handlingarna står bara "Fröö".)

En schematisk bild av Lilla Frö vid ett skrifte 1805

Lök besprutas på väg österut. Hennix med färgkamera bodde i Stora Frö 1943.

Mysinge

Stenhuggeriet i Mysinge har gamla anor. Lantarbetare hade det (först) som sidoinkomst.

Gånggrift (kummelstensgrav) på gränsen till Bengtstorp i Mörbylånga socken. Mest kända utgrävningen gjorde T J Arne 1908.

1984 fann min far under sockerbetshackning en s k edsring.

Enskifteskarta

Schematisk karta över enskiftet i Mysinge 1815. Namnen ger en bild av hur landet en gång såg ut.

Bröllop var bland de finast högtiderna förr. Varade oftast i flera dagar. Då åts gärna "plockfinka", som gjorts av gårdagens rester.

Mellan Gynge och Mysinge hög ligger mängder av gravar - fin utsikt? Se även ovan om Gynge!

Ölandsfåk'n e int go å tass me! Varje by hade plogfogdar, och varje hemman hade vägunderhållsskyldighet.

Nord-sydgående mur mitt på Alvaret. De flesta murar därpå är byggda efter Utmarksdelningen ca 1820. Men vad fyrkanten ramar in vet jag inte.

Om den kända Mysinge hög går många spökhistorier. Roligare är att bönderna sägs på natten ha lagt tillbaka vad arkeologer grävde ut på dagen.

Alvaret är störstast och typiskast öster om Mysinge. Lätt att beundra, men de gö säj int sjalft!

 

Editerad av: Rasmus Carling (2018-10-10 14:49:25)