Parstugan (1, siffrorna hänvisar till kartskissen ovan.)
Parstugan kommer ursprungligen från Jelkgården i Västberg. Eftersom byggnader räknades som lösöre vid arvskifte hände det att parstugor kom att bestå av delar från olika tidsepoker. Detta kan man se på bl. a. knutarnas utformning.
 
Innistugu,  bodelen som nu visas som en boendemiljö från mitten av 1800-talet, är från 1700-talet medan klädkammarens nistugu är från 1600-talet.

Sommarstugan (2)
På en mera välbärgad gård, som Gammelgården får representera, kunde bagarstugan ersättas med en mera påkostad sommarstuga. Vår sommarstuga kommer från Björkmansgården i Östbjörka. 
Övervåningens väggar är helt täckta av målningar av bl.a. Torrångs Olof Samuelsson i Ovanmyra och Mats Olof Andersson i Västanå.

Lofthärbret (3)
Det medeltida lofthärbret med portlider kommer ursprungligen från Kallurgården i Gärdebyn.
Lofthärbret var gårdens matförråd, matârbrô, eller visthusbod.
På övervåningen fanns som i så många andra hus på gården, då våren kom, sängplatser dit de som under vintern trängts i innistugu kunde fly.

Tröskladan (5), foderladan (6) och fähuset (7)
I huslängan mitt emot parstugan har foderladan från Peresgården i Vikarbyn , den präktiga tröskladan från Blylodsgården i Stumsnäs och fähuset, fjusô, från Margaretasgården i Gärdebyn, sina platser.

Ända mot slutet av 1800-talet var det tröskning med den tvådelade slagan som gällde och tröskladan räknades, tillsammans med parstugan och fjusô, som gårdens viktigaste hus.

Mitt emot foderladan, på andra sidan fägåln, fägårdslidret, ligger fjusô med plats för fyra kor, en kalv och en kätte för getter eller får. Kobåsens storlek minner om att dåtidens kor var mycket små med en mankhöjd på endast en dryg meter. Avkastningen låg på c:a 400 kg mjölk jämfört med 10-12 000 kg för dagens högspecialiserade mjölkkor.

Stallet (9)
kommer från Lissollasgården i Nittsjö. I stallet gick hästarna lösa på en permanentbädd som inte dyngades ut förrän till potatissättningen.
Inte alla gårdar hade egen häst. Istället kunde man gå ihop och ha "del i häst".

Gästabudsstugan (10)
På välmående gårdar som Gammelgården hade man råd med en jässpôdstugu för fester som kunde räcka i flera dagar. Hade man ingen sådan fick man ta till nistugu och stuva undan och flytta alla kläder och andra textilier som förvarades där.
Vår jässpôdstugu är en platsbyggd rekonstruktion från 1928 som på insidan är klädd med väggmålningar från Snisgården i Nedre Gärdsjö, utförda av Björ Anders Hansson 1817.

Tvåvåningshärbret (12)
från Utby har ett fantastiskt dörrlås. Utsidans låsplåtar och annat låssmide är inte mindre fantastiskt. Just intill nyckelhålet kan den skarpögde hitta årtalsristningen 1521.

Prästhärbret (24)
från Skallbergets fäbodar har sitt timmer dendrokronologiskt daterat till 1588/89.
Skallberget var, tillsammans med främst Backabönder, prästerskapets fäbodställe.
Genom århundradena har rättviksprästerna, deras hustrur och barn skurit in sina namn i stockarna.