Gammelgården uppfördes 1923 till 1929 under ledning av föreningens första ordförande, Ollas Anders Hansson Furn. Redan innan dess och innan man hade en tomt att uppföra gården på, hade man dock börjat samla in byggnader från Rättviks många olika byar. Genom köp och donationer skaffade man alla de olika typer av timmerhus som ingick i jordbrukets månghundraåriga byggnadskultur och som börjat försvinna mer och mer.
Granne med Kaplagården (dvs kaplansgården, dvs komministerbostället) kunde man så bygga en kringbygd gård av den nordsvenska typen med de typiska ändamålsbyggnaderna, både i den slutna, kringbyggda, gårdsdelen och bland alla olika kringhus.
Gården stämmer väl överens med vad som fanns stadgat i byggningabalken i 1734 års lag:
Tomt skal byggas til mangård och ladugård. I mangården skola wara stufwa med förstufwu och kamar, så ock gästestufwa, ther gården så stor är, kellare, wisthus och sädesbod, redskapshus, och hemligit hus, port och lider. Tarfwar bonde flera hus; bygge sig til lägenhet thet bästa han gitter. Ladugården bygges särskilt ifrån mangården, och ther skola wara stall, fähus, fårhus, och swinhus, med nödiga foderrum, så ock loga och lador, efter som gården är stor til. Badstufwa eller mältehus skal ock byggas, så ock rija, ther skog är, och the afsides sättas.
Under 1940-talet kompletterades Gammelgården med ett fäbodställe
anskaffat även det genom insamling av för fäbodkulturen typiska byggnader från olika fäbodställen i socknen.
Det är på fäbodstället du hittar Gammelgårdens äldsta byggnad, Prästhärbret från Skallbergets fäbodar öster om Dådran. Timret i det härbret är dendrokronologist daterat till 1588/89.
Idag är Gammelgården visnings- och förvaringsplats för föreningens omfattande samlingar av miljöer och föremål från främst bondesamhället under 15- t.o.m. 18-talen, där naturligtvis dalmåleriet och rättviksdräkten är väl representerade.
Gammelgården är inte bara en samling byggnader och ett museum, den är också, främst sommartid, en synnerligen levande miljö. Här finns det mycket populära Kafé Nyfiket men också den avstressande miljö som lockar till att bara vara, till att se barnen leka eller hundarna springa runt.
Gammelgården är också bas för somrarnas uppskattade temakvällar då vi under lättsamma former djupborrar i något speciellt, eget eller kanske bortglömt. Återkommande teman varje sommar är rättviksdräkten och rättviksmålet.
Gammelgården är alltid öppen för den som vill vandra runt bland byggnaderna.
Under Kafé Nyfikets öppettider är tröskladan, fjuset, jässpôdstugu och sturladu öppna för var och en att själv besöka och studera.
Du kan även genom glasdörrar se gårdsfamiljens boendemiljö i parstugans inistugu och dräktsamlingen i nistugu.
En mera detaljerad beskrivning av några av Gammelgårdens byggnader hittar du här.
Ullkorg från1200-talet från Sköttgården, Västbjörka. Originalet är deponerat
till Nordiska museet men en exakt kopia finns på Gammelgården.